Känner faktiskt inte igen det där med hormonbomb och fördummning. Det vart mer vissa grupper, förvisso stora men ändå. Som tog idealet att strunta i plugg, röka, härja och knulla vart ett riktigt bra recept på framgång. Fast det är ju inte alla skolor som tar sitt ansvar heller..

Kanske det borde införas socialkunskap om relationer?
Så kanske killar iaf lär sig att känna igen när en tjej "inte vill".

plåtmonster skrev:Det blir ett system där man är vit så fort man lyckas med något och autistisk då det behövs hjälp.

exakt! När man har lyckats med något ska man känna sig skyldig över det. Och när man har misslyckats så har man en ursäkt för att inte försöka igen.

Sjukt destruktivt!

Det är inte för alla. Men alla kanske borde acceptera att alla inte är såsom alla. Acceptans för andra arbetsformer helt enkelt.

Ja men ingen kommer att ifrågasätta dig den dagen du uppfunnit eller skapat något vettigt. Om man lät sig stoppas av en skeptisk omgivning så hade man nog ingen ide som man trodde tillräckligt på från början.

Det här är vad feminister aldrig fattar. Att sätta triggervarningar på allting, polisera språk på alla sätt och att göra individuella problem till allas problem hjälper ingen. Det gör bara människor oförmögna att hantera motgångar när de råkar på dem, samt gör människors identitet till att handla om ibland påhittade restriktioner.

De säger att de vill att människor ska tänka mindre på kön och ursprung. Vad det gör är att det blir precis tvärtom.

bardamu skrev:...
De säger att de vill att människor ska tänka mindre på kön och ursprung. Vad det gör är att det blir precis tvärtom.

Precis så är det, vad många feminister anser och vad de håller på med är mycket motsägelsefullt.

bardamu skrev:

Alien skrev:Du förvrider sanningen hejvilt. Normkritik innebär inte att lära sig att det är fel att vara heterosexuell, snarare att inte alltid utgå från att alla är heterosexuella.

Nej jag beskrev det färgstarkt. Jag vet att de inte säger så rakt ut. Men implicit så säger de ju det när de pratar om vit privilegiet och cis privilegiet osv osv. Och teorierna om de här privilegierna innebär sedan att man ska göra något åt det. Alltså propagande och indoktrinering för att bla acceptera saker som positiv diskriminering/kvotering.

Du borde kanske ta en kurs i logik. Att säga att alla inte självklart är heterosexuella, är inte samma sak som att säga att det är fel att vara heterosexuell.

Det är naturligt för barn att utgå från att alla är som de. Tyvärr tycks många vuxna tänka likadant, och när man försöker påpeka det så kommer de med allahanda konspirationsteorier.

Vi har redan en diskrimineringsomnämnd i Sverige. Det är olagligt vid lag att diskriminera på orsak av kön, läggning eller härkomst.

Ja, och? Vi talar om barn här, som är omyndiga och ofta rentav under 15 år. Dessutom handlar det snarare om att förebygga diskriminering och fördomar.

bardamu skrev:

Ur ett normkritiskt eller normutmanande perspektiv anses orsaken till diskriminering och kränkningar snarare vara normer och maktstrukturer.

Och här kom det. Man förväntas alltså inte egentligen lära sig att vara öppen och accepterande. Man ska acceptera deras världsbild och deras insatser och "lösningar" i samhället.

Nej, gud förbjude att man skulle försöka få barn som tillhör någon minoritet att må bättre! Vilken förskräcklig propaganda! De får väl skylla sig själva om de är homosexuella, transsexuella, svarta etc.

Som sagt, jag undrar vad som händer med den elev som faktiskt är normkritisk på riktigt och börjar ifrågasätta era normer i form av feminism.

Att vara normkritisk handlar inte enbart om feminism. Du är ju helt fixerad vid feminismen.

Så vad ni föreslår är att människor ska polisera sitt eget språk över icke problem. Herregud..hur jäkla dumt är det här egentligen.

Så du avgör vad som är problem för homosexuella?

Ni skapar en offermentalitet som sträcker sig så långt att man har rätt att känna sig kränkt över en enkel fråga om man vill ta med sig sin tjej till festen.

Och du tycks mena att det är kränkande att behöva tänka lite längre.

Normutmanande tips
Ett öppet språk och förhållningssätt kan bidra till att alla elever känner sig sedda och respekterade. Det kan också bidra till att elever upptäcker fler möjliga livsval utanför normen.

Det är resultatet av den här sk "normkritiken".

Bagatellisera inte normavvikares situation: Ha alltid i åtanke att människor som på olika sätt utmanar normer ofta diskrimineras, marginaliseras och i högre utsträckning lider av psykisk ohälsa. Se exempelvis sant eller falskt-övningarna som finns i Lås Upp

Och ni gör dem ingen tjänst genom att göra att hela deras identitet handlar om deras handikapp.

Hört talas om empati, dvs att sätta sig in i andras situation?

I flera år har det talats om hur man ska stoppa mobbning i skolan. Trots detta har inte så mycket hänt. Detta med normkritik betyder att man ska förebygga, att gå in på tänkandet som ligger bakom. Nämligen att det finns "normala" och "onormala", och att de normala har rätt att förtrycka de onormala. Eller möjligen kan de normala i sin nåd tolerera de onormala. Som aspergare kommer vi automatiskt att räknas till de onormala. Så vi borde alltså gilla det normkritiska tänkandet. Men nej, allt som kommer från feministiskt håll är automatiskt dåligt. Varför? För att feminister är onda? Det där sättet att resonera tyder på stor slapphet och lättja i tänkandet.

Jag vet inte om normkritiken skulle stoppa mobbning och diskriminering. Men jag vänder mig mot den där ryggmärgsreaktionen. Allt som är nytt år dåligt, och allt som feminister gillar är dåligt. För övrigt så förstår jag inte varför du tilltalar mig med "ni". Jag är inte någon skolbyråkrat och har inte heller hittat på teorin om normkritik.

Ny rapport om invandringens effekter på sjunkande skolresultat.


http://www.dn.se/debatt/invandringens-effekt-pa-skolresultat-kraver-krafttag/

Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012. Stor flyktinginvandring är inte hela förklaringen till det svenska raset men den enda säkra faktorn.

Ingen har hittills i detalj analyserat hur invandrings- och skolfrågorna hänger ihop. Detta är märkligt eftersom förändringen i elevsammansättningen teoretiskt sett bör ha påverkat Pisaresultaten. Skolbarn med utländsk bakgrund presterar nämligen sämre än infödda skolbarn i många länder. I Sverige är skillnaden större än OECD-snittet, vilket troligtvis reflekterar den internationellt sett höga flyktinginvandringen – Sverige har haft högst flyktinginvandring per capita i Europa sedan 1983. Rent mekaniskt bör därför den förändrade elevsammansättningen ha påverkat Sveriges resultat i Pisa negativt.

I en ny rapport finner jag att detta antagande stämmer. När urvalet begränsas till elever vars föräldrar är födda i Sverige och som oftast talar svenska hemma försvinner 29 procent av den genomsnittliga resultatförsämringen i Pisa mellan 2000 och 2012.

Givet ökningen av asylinvandringen under 2000-talet är det också värt att notera att effekterna är koncentrerade till de senaste åren. Mellan 2009 och 2012 föll resultaten som kraftigast och andelen skolbarn med utländsk bakgrund ökade som mest.

Detta är anmärkningsvärda resultat. Visst verkar en stor andel av resultatförsämringarna bero på andra faktorer. Men vi vet inte med säkerhet vilka dessa faktorer är. Många hypoteser florerar i debatten, men det har visat sig vara svårt att empiriskt klarlägga huruvida de stämmer eller inte. Den mekaniska effekten av förändringen i elevsammansättningen är hittills faktiskt den enda faktor som vi med säkerhet kan säga ligger bakom de sjunkande prestationerna i Pisa.

Moggy skrev:Ny rapport om invandringens effekter på sjunkande skolresultat.

Något som SD har bet dig sprida vidare?

Uppdelat efter ämne förklarar förändringarna i elevsammansättningen 41 procent av fallet i naturvetenskap, 28 procent av fallet i läsförståelse och 19 procent av fallet i matematik.

Intressant tycker jag att det skiljer sig så mellan ämnena och att matematikämnet påverkats så lite.

Speciellt viktigt i sammanhanget är att mer auktoritetsdrivna skolkulturer och traditionella metoder har visat sig kunna höja resultaten kraftigt bland elever från etniska minoriteter och svåra förhållanden.

Då får de väl dela upp barnen så att alla inte behöver få en "en storlek passar alla". Mindre kul om man har annan takt än de andra i klassen att få taktpinnen nerkörd i halsen.

PISA testet har för övrigt diskats av en hel del elever. De presterar inte på prov som ej är betygsgrundande.

Om man vill få lite ordning i skolan:
* Överför skolansvaret från kommunerna till staten. Den förra instansen är oseriös.
* Premiera lärares prestation istället för papper från en lärarutbildning som inte verkar hålla måttet.
* Trygga lärares lön och arbetssituation.
* Krav på bra mat, skolgård, studiero, osv oavsett skolform.
* Spärrar mot klåfingriga politiker.
osv..

Men det är dessvärre pajkastning i toppen så låt oss inte ställa hoppet där. Man får väl gå samman med andra föräldrar i närområdet och skapa en friskola om man skall få resultat.

Varken Kommun eller Stat bör ha något med undervisning att göra. Undervisning sker bäst av privatpersoner och familjemedlemmar.

Det tror jag faktiskt inte på. Om personerna ifråga har stor kunskap och tid att avsätta så kanske det kan fungera men det lär vara ett ytterst fåtal. Däremot har skolformen i många avseenden tappat bort nyfikenhet och utforskande helt till förmån för korvstoppning.

slackern skrev:

Moggy skrev:Ny rapport om invandringens effekter på sjunkande skolresultat.

Något som SD har bet dig sprida vidare?

Artikeln har ju publicerats på DN Debatt.

plåtmonster skrev:Då får de väl dela upp barnen så att alla inte behöver få en "en storlek passar alla". Mindre kul om man har annan takt än de andra i klassen att få taktpinnen nerkörd i halsen.

Fast just det är ju det forskarna säger att man inte ska. Det hämmar de bra och försvårar för de dåliga.

bardamu skrev:Varken Kommun eller Stat bör ha något med undervisning att göra. Undervisning sker bäst av privatpersoner och familjemedlemmar.

Nej, det skulle tvärtom inte funka alls.

Barn från lässvaga hem skulle bli helt obildade.

KrigarSjäl skrev:

bardamu skrev:Varken Kommun eller Stat bör ha något med undervisning att göra. Undervisning sker bäst av privatpersoner och familjemedlemmar.

Nej, det skulle tvärtom inte funka alls.

Barn från lässvaga hem skulle bli helt obildade.

Dessutom skulle det gå inflation i populära utbildningar. (på min tid skulle det ha utbildats 40% frisörer)

När det kommer till utbildning glömmer alla bort att elevrna är produkten, inte kunden. Arbetslivet är kunden.
Utbildningsväsendet är lika idiotiskt att marknadsstyra som viktig infrastruktur.

Positiva nyheter i TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) från år 2015:

Skolverket skrev:Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015 visar ett trendbrott. Efter försämringar i tidigare undersökningar så förbättras nu tre av fyra resultat. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen. Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

TIMSS är en internationell studie som undersöker fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. TIMSS är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. I TIMSS 2015 förbättras tre av fyra resultat jämfört med den förra undersökningen TIMSS 2011.
---
TIMSS 2015 deltog totalt 57 länder. De svenska resultaten jämförs med övriga EU- och OECD-länder som deltar i studien. I matematik presterar svenska elever, såväl fjärdeklassare som åttondeklassare, något under genomsnittet i EU och OECD. I naturvetenskap presterar fjärdeklassarna över genomsnittet och åttondeklassarna på genomsnittet.

http://www.skolverket.se/statistik-och- ... dier/timss

Resultatet är kanske inte lysande men det går åt rätt håll.

DN skrev:Trots den positiva förändringen får Sverige ett sämre resultat än grannländerna gällande matematik. För årskurs fyra presterar Sverige sämre än Norge, Finland och Danmark. Sverige ligger också under OECD-snittet. För naturvetenskap är Sverige däremot bättre än OECD-snittet.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kunska ... esenteras/

Förbättringen tros bro på matematiklyftet:

Timss-mätningen genomfördes alltså våren 2015. Då hade den nuvarande regeringens satsningar på skolan inte påbörjats. Däremot genomförde förra regeringen flera satsningar på höja lärarnas komptetens, till exempel matematiklyftet. År 2011 infördes flera förändringar i svensk skola - ny skollag, ny läroplan och en gymnasiereform.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kunska ... esenteras/

Jan Björklund tar förstås åt sig, det var ju den förra regeringen som genomförde de åtgärderna:

”En glädjens dag för svensk skola.” Så beskriver Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsministern Jan Björklund resultatet av Timss-mätningen på tisdagen, den första internationella jämförelse på länge som visar stigande skolresultat för svenska elever.

http://www.dn.se/nyheter/politik/bjorkl ... nsk-skola/

Nu har det gått tre år och dags för resultatet från Pisa år 2105.

SR skrev:Pisa är en kunskapsmätning bland 15-åriga skolelever som genomförs vart tredje år.
Eleverna testas i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
I Pisa 2015 är naturvetenskap huvudämnet.
I senaste mätningen, Pisa 2012, försämrades svenska elevers resultat kraftigt jämfört med Pisa 2009.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=6580770

UNT skrev:Forskning från Umeå universitet vittnar om att de svenska eleverna år 2012 var mindre motiverade än övriga att prestera på Pisa-testet. I utvärderingen från OECD kom det fram att svenska elever oftare än andra ansåg att det var lärarens eller någon annans fel om det inte gick bra, utländska elever lade i högre utsträckning ansvaret på sig själva. Om motivationen är avgörande för resultatet kan man ifrågasätta värdet av Pisa som indikator för elevernas kunskaper.

– Men det finns många tänkbara förklaringsgrunder som måste undersökas, säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet och sitter med i referensgruppen för Pisa-undersökningen.

Hon anser att Pisa-testet kan vara en bra indikator för hur eleverna står rustade för livet efter skolan.

– En uppföljande kanadensisk studie har visat en samvariation mellan goda resultat i Pisa och hur eleverna lyckats med lön och utbildning senare i livet.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/olika ... 59587.aspx

Attityden hos svenska elever var det värsta av allt. De skyllde på andra om det gick dåligt. Då har man ju ingen motivation att anstränga sig. Var hade de lärt sig att skylla ifrån sig, hemifrån?

Den allra senaste Pisarapporten visade att det inte gått fortsatt nedåt för Sverige utan något bättre än förra gången.

Skolverket skrev:Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/ ... a-1.255881

Har inte läst om motivationen hos de svenska eleverna höjts.

Men oroande att jämlikheten inom skolan försämrats:

I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.
– I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/ ... a-1.255881

Och vad beror det på? Kommunaliseringen och det fria skolvalet har säkert betydelse. Hemmiljön, dvs föräldrarna, har blivit allt viktigare.

UNT skrev:– Det tar tid att vända skutan. Men jag tror att de insatser Skolverket bistått med tillsammans med den diskussion som väckts genom de sjunkande resultaten kan ha haft betydelse. Det har blivit en medvetenhet att här måste vi skärpa oss. Men det är bara en grov förklaring, säger Caroline Liberg som lyfter fram vikten av att befinna sig i en läsande och samtalande hemmiljö för att nå goda resultat även i matematik och naturvetenskap.

– Vi har i tidigare studier sett att många elever inte klarar av att integrera information och att tolka vad de läser. Hemmiljön har stor betydelse och en annan viktig faktor är lärarens kompetens och sätt att bedriva undervisning.

Svensk skola är i mina ögon ett skämt!

Alien skrev:Nu har det gått tre år och dags för resultatet från Pisa år 2105.

SR skrev:Pisa är en kunskapsmätning bland 15-åriga skolelever som genomförs vart tredje år.
Eleverna testas i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
I Pisa 2015 är naturvetenskap huvudämnet.
I senaste mätningen, Pisa 2012, försämrades svenska elevers resultat kraftigt jämfört med Pisa 2009.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=6580770

UNT skrev:Forskning från Umeå universitet vittnar om att de svenska eleverna år 2012 var mindre motiverade än övriga att prestera på Pisa-testet. I utvärderingen från OECD kom det fram att svenska elever oftare än andra ansåg att det var lärarens eller någon annans fel om det inte gick bra, utländska elever lade i högre utsträckning ansvaret på sig själva. Om motivationen är avgörande för resultatet kan man ifrågasätta värdet av Pisa som indikator för elevernas kunskaper.

– Men det finns många tänkbara förklaringsgrunder som måste undersökas, säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet och sitter med i referensgruppen för Pisa-undersökningen.

Hon anser att Pisa-testet kan vara en bra indikator för hur eleverna står rustade för livet efter skolan.

– En uppföljande kanadensisk studie har visat en samvariation mellan goda resultat i Pisa och hur eleverna lyckats med lön och utbildning senare i livet.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/olika ... 59587.aspx

Attityden hos svenska elever var det värsta av allt. De skyllde på andra om det gick dåligt. Då har man ju ingen motivation att anstränga sig. Var hade de lärt sig att skylla ifrån sig, hemifrån?

Den allra senaste Pisarapporten visade att det inte gått fortsatt nedåt för Sverige utan något bättre än förra gången.

Skolverket skrev:Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/ ... a-1.255881

Har inte läst om motivationen hos de svenska eleverna höjts.

Men oroande att jämlikheten inom skolan försämrats:

I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.
– I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/ ... a-1.255881

Och vad beror det på? Kommunaliseringen och det fria skolvalet har säkert betydelse. Hemmiljön, dvs föräldrarna, har blivit allt viktigare.

UNT skrev:– Det tar tid att vända skutan. Men jag tror att de insatser Skolverket bistått med tillsammans med den diskussion som väckts genom de sjunkande resultaten kan ha haft betydelse. Det har blivit en medvetenhet att här måste vi skärpa oss. Men det är bara en grov förklaring, säger Caroline Liberg som lyfter fram vikten av att befinna sig i en läsande och samtalande hemmiljö för att nå goda resultat även i matematik och naturvetenskap.

– Vi har i tidigare studier sett att många elever inte klarar av att integrera information och att tolka vad de läser. Hemmiljön har stor betydelse och en annan viktig faktor är lärarens kompetens och sätt att bedriva undervisning.

Senaste Pisa gick mycket bättre för Sverige, såg jag just idag. Australien hade väl tappat mycket istället.

Attityden, ja. Jo, just sånt som att skylla på andra beror mycket på föräldrarna. Det kan ha olika orsaker. Jag hade också som tonåring den vanan, men märkte snabbt att man inte ska göra så. I mitt fall berodde det snarare på att jag fått för mycket kritik hemma, dvs. allt var mitt fel, så jag var hela tiden beredd på att försvara mig. Det kan förstås också vara så att föräldrarna gör likadant, dvs. skyller på andra. Men vad jag tror på här är egentligen snarare att föräldrarna känner att man lätt KAN skylla på skolan. Det är okej att göra det, skolan har inte hög status. Barn tar väldigt lätt exempel av sina föräldrar när föräldrarna visar i sitt beteende vilka man "får" hacka på. Och det är skolan i det här landet.

I andra länder är det inte alls så. I länder där föräldrarna signaliserar att man måste sköta sig i skolan och att man ska lyssna på läraren - där har man inte disciplinproblem på samma sätt.

Bump!

Ännu en PISA-rapport som dock handlar om något annat än läsförmåga, matematik och naturvetenskap. Denna gång gäller det samarbete el "gemensam problemlösning", dvs att lösa problem i grupp. Testet genomfördes år 2015.

TT/UNT skrev:Singapore kammade hem den högsta snittpoängen (561), följt av Japan (552). Sverige fick 510 poäng vilket är över OECD-snittet och ger plats 17 av 51 rankade länder.

BÄST I ALLT
Resultaten var till viss del väntade eftersom ett lands resultat i de olika delproven brukar korrelera. Samarbets-ettan Singapore var bäst även i matte, läsning och naturvetenskap 2015 medan Sverige höll sig kring eller strax över OECD-snittet. De 510 poängen i samarbete är till och med något bättre än vad som kunde förväntas utifrån de övriga resultaten.

http://www.unt.se/nyheter/omvarld/tjeje ... 24247.aspx

Men tjejerna är bättre på samarbete än killarna, och det tycks vara speciellt markant i Sverige och Finland.

Det slående i rapporten är att tjejerna i alla länder visade bättre samarbetsförmåga än killarna. Sverige sticker ut, med en poängskillnad på hela 42 poäng till tjejernas fördel. Bara Finland hade ett större gap.

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, jämför med Pisaomgången 2012, när det fjärde testet var individuell problemlösning. I Sverige presterade killar och tjejer lika.

När samarbets-dimensionen läggs till händer alltså något radikalt. Flickorna är överlägset bättre, säger hon.

Vilket visar att i skolan gäller fortfarande traditionella könsroller. Tjejer bryr sig mer om relationer och andras åsikter än killar gör.

Alien skrev:Bump!

Ännu en PISA-rapport som dock handlar om något annat än läsförmåga, matematik och naturvetenskap. Denna gång gäller det samarbete el "gemensam problemlösning", dvs att lösa problem i grupp. Testet genomfördes år 2015.

TT/UNT skrev:Singapore kammade hem den högsta snittpoängen (561), följt av Japan (552). Sverige fick 510 poäng vilket är över OECD-snittet och ger plats 17 av 51 rankade länder.

BÄST I ALLT
Resultaten var till viss del väntade eftersom ett lands resultat i de olika delproven brukar korrelera. Samarbets-ettan Singapore var bäst även i matte, läsning och naturvetenskap 2015 medan Sverige höll sig kring eller strax över OECD-snittet. De 510 poängen i samarbete är till och med något bättre än vad som kunde förväntas utifrån de övriga resultaten.

http://www.unt.se/nyheter/omvarld/tjeje ... 24247.aspx

Men tjejerna är bättre på samarbete än killarna, och det tycks vara speciellt markant i Sverige och Finland.

Det slående i rapporten är att tjejerna i alla länder visade bättre samarbetsförmåga än killarna. Sverige sticker ut, med en poängskillnad på hela 42 poäng till tjejernas fördel. Bara Finland hade ett större gap.

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, jämför med Pisaomgången 2012, när det fjärde testet var individuell problemlösning. I Sverige presterade killar och tjejer lika.

När samarbets-dimensionen läggs till händer alltså något radikalt. Flickorna är överlägset bättre, säger hon.

Vilket visar att i skolan gäller fortfarande traditionella könsroller. Tjejer bryr sig mer om relationer och andras åsikter än killar gör.

Alltså jag är ändå lite misstänksam mot såna resultat. Att länder som Singapur, Macao (som bara är en liten halvö), Japan och Sydkorea får så höga resultat, det kan ju ha något att göra att de pluggar in en massa fakta, men hur de sedan omsätter det i det verkliga livet, är ju en annan sak. Och visserligen är såna länder inte långt efter Sverige i utveckling och i vetenskap, teknisk utvecklings osv., men de ligger inte tydligt förre oss heller. Varför har de då så bra resultat? Man misstänker ju att de tränar jättespeciellt med barnen för att de just ska få bra på dessa tester.

Toblerone skrev:Alltså jag är ändå lite misstänksam mot såna resultat. Att länder som Singapur, Macao (som bara är en liten halvö), Japan och Sydkorea får så höga resultat, det kan ju ha något att göra att de pluggar in en massa fakta, men hur de sedan omsätter det i det verkliga livet, är ju en annan sak. Och visserligen är såna länder inte långt efter Sverige i utveckling och i vetenskap, teknisk utvecklings osv., men de ligger inte tydligt förre oss heller. Varför har de då så bra resultat? Man misstänker ju att de tränar jättespeciellt med barnen för att de just ska få bra på dessa tester.

Handlar nog om hög IQ i kombination med sträng disciplin.

Huggorm skrev:

Toblerone skrev:Alltså jag är ändå lite misstänksam mot såna resultat. Att länder som Singapur, Macao (som bara är en liten halvö), Japan och Sydkorea får så höga resultat, det kan ju ha något att göra att de pluggar in en massa fakta, men hur de sedan omsätter det i det verkliga livet, är ju en annan sak. Och visserligen är såna länder inte långt efter Sverige i utveckling och i vetenskap, teknisk utvecklings osv., men de ligger inte tydligt förre oss heller. Varför har de då så bra resultat? Man misstänker ju att de tränar jättespeciellt med barnen för att de just ska få bra på dessa tester.

Handlar nog om hög IQ i kombination med sträng disciplin.

Japan har ju ett genomsnittligt IQ på 105 vilket ligger inom genomsnittets kurva som går från 94-106, så du tycker alltså att det är hög IQ?

Ja, det är bland världens högsta och det hjälper till för att ge goda skolresultat.

Huggorm skrev:Ja, det är bland världens högsta och det hjälper till för att ge goda skolresultat.

de som inte når upp till den nivån begår harakiri, så det blir bara kvar smartisarna