Autismspektrum och SSRI
3 inlägg
• Sida 1 av 1
Autismspektrum och SSRI
Hej! Är det någon som har erfarenhet av SSRI eller andra typer av antidepressiva/ångestdämpande läkemedel? Min man är hemma pga utmattningsdepression - han har ett jobb som projektledare som jag har insett egentligen inte passer honom, eftersom han är enormt samvetsgrann och detaljfokuserad och blir stressad av alla krav (vår son är diagnostiserad med atypisk autism och min man har många av samma drag) - plus två krävande barn, villa, etc. Nu pendlar humöret något enormt, vilket förstås tär på hela familjen.
Han är nu hemma och ägnar ganska stor del av delen av tiden åt att, tja, vila. Spela tv-spel, etc. Han gör förstås en del av hemmaarbetet, men när jag är hemma gör jag allt jag kan för att avlasta - ger sovmorgnar varje helgdag, hanterar konflikter mellan barnen, planerar middagar, städar, fixar, organiserar - på helgerna är jag i rörelse från typ 05.30-22.30 för att fixa ALLT och minska kraven på honom - men det hjälper inte tillräckligt mycket, tillvaron är för stressig för honom ändå. Små minikonflikter (typ: han säger något med irriterat tonfall, jag säger "du behöver väl inte låta så irriterad") kan få honom att trilla ner i en avgrund av ångest, han drar sig undan i timmar, svär åt mig, slår sönder saker, kan inte sova. Sedan tycker han att det är mitt fel, pga jag "startade bråk" eller "inte backade" i exakt rätt ögonblick.
Jag pallar inte att gå på äggskal hela mitt liv. Mitt sista hopp är att han på något vis ska få hjälp att få upp sin grundstämning, så att inte minimala missöden får honom att trilla ner i djup ångest.
Men hur funkar det med SSRI om grundproblemet är autismspektrumproblematik?
Han är nu hemma och ägnar ganska stor del av delen av tiden åt att, tja, vila. Spela tv-spel, etc. Han gör förstås en del av hemmaarbetet, men när jag är hemma gör jag allt jag kan för att avlasta - ger sovmorgnar varje helgdag, hanterar konflikter mellan barnen, planerar middagar, städar, fixar, organiserar - på helgerna är jag i rörelse från typ 05.30-22.30 för att fixa ALLT och minska kraven på honom - men det hjälper inte tillräckligt mycket, tillvaron är för stressig för honom ändå. Små minikonflikter (typ: han säger något med irriterat tonfall, jag säger "du behöver väl inte låta så irriterad") kan få honom att trilla ner i en avgrund av ångest, han drar sig undan i timmar, svär åt mig, slår sönder saker, kan inte sova. Sedan tycker han att det är mitt fel, pga jag "startade bråk" eller "inte backade" i exakt rätt ögonblick.
Jag pallar inte att gå på äggskal hela mitt liv. Mitt sista hopp är att han på något vis ska få hjälp att få upp sin grundstämning, så att inte minimala missöden får honom att trilla ner i djup ångest.
Men hur funkar det med SSRI om grundproblemet är autismspektrumproblematik?
Autismspektrum och SSRI
För mig har det rätta SSRI funkat bra. Alla var väldigt olika mot varandra. Det som jag inte tror är jätteovanligt som hände mig var att de gav alldeles för mycket av medicinen. De sa att små doser inte skulle hjälpa. Så jag blev överdoserad med svåra biverkningar. Den SSRI (Fluvoxamin), jag tar idag, tar jag på en väldigt låg dos, läkarna gnäller och säger att så lite kan aldrig funka, men det funkar! Och jag vill inte bli överdoserad fler gånger.
Jag skulle undvika testa de "värsta" dock, Fluoxetin (ofta mycket biverkningar), och Seroxat (kan ge svåra utsättningsproblem).
Jag skulle undvika testa de "värsta" dock, Fluoxetin (ofta mycket biverkningar), och Seroxat (kan ge svåra utsättningsproblem).
Autismspektrum och SSRI
För det första så tycker jag att han ska medicinera med SSRI för sin utmattningsdepression. Skulle han välja att inte göra det så kommer återhämtningen att ta längre tid. Förmodligen kommer dom att föreslå: Citalopram, Sertralin eller Escitalopram. De är de tre vanligaste. Jag har stått på samtliga.
För det andra, Du gör ett fantastiskt jobb! Förstår att det måste vara jobbigt för dig att bära allt just nu, och att det säkert kan kännas som att du måste "tippa på tå" för att inte påverka hans mående negativt. Jag tycker inte du ska glömma bort dig själv i hela den här situationen. Känner du att du har behov att prata med någon? Isåfall, ring till vårdcentralen och berätta att du vill ha en samtalskontakt för att det är jobbigt hemma just nu.
Ta hand om dig
För det andra, Du gör ett fantastiskt jobb! Förstår att det måste vara jobbigt för dig att bära allt just nu, och att det säkert kan kännas som att du måste "tippa på tå" för att inte påverka hans mående negativt. Jag tycker inte du ska glömma bort dig själv i hela den här situationen. Känner du att du har behov att prata med någon? Isåfall, ring till vårdcentralen och berätta att du vill ha en samtalskontakt för att det är jobbigt hemma just nu.
Ta hand om dig
Återgå till Aspergare och vården