Den autistiske 22-åringen Oleg lever inte upp till sin mammas idé om hur en riktig man ska vara. Oleg gör vad han kan för att få sin mammas kärlek och bekräftelse men hon anser inte att han visar någon vilja till förändring och blir allt mer desperat i sina försök att hjälpa honom att bli vuxen. Mamman skickar Oleg på den ena mer hänsynslösa terapin efter den andra. Resultaten uteblir dock och spänningen mellan mor och son stiger. Men så plötsligt kommer hjälp från ett oväntat håll.Don Juan är en film som skakar om och väcker frågor. Den utspelar sig i ett Ryssland där traditionella idéer om manlighet och framgång i plågsamt starka kontraster ställs mot trevande vänskap, känslighet och oförmåga.

http://www.svtplay.se/video/10691679/do ... start=auto

Don Juan heter dokumentären efter pjäsen som teatergruppen spelar. Jag tycker övningarna som teatergruppen gör verkar rent plågsamma, men för Oleg blir det faktiskt en väg ut, och en fristad från den krävande och kvävande modern.



Mamman har gett Oleg så dåligt självförtroende att han tycks tro att han är farlig och galen och att det är farligt att ens skriva om sina känslor i ett brev till den söta flicka han är intresserad av.

En gubbe (granne?) säger till Oleg att flickor gillar fräcka killar och att han ska ta för sig, men det är inte precis Olegs stil.

-Det är bara så parodiskt ryskt...stickade tröjor och hundra år efter vad jämställdhet beträffar.

Har ni sett denna fina dokumentär om en autistisk kille "Oleg" som bor med sin mamma och är 22 år. Man titta på den "strömmande" på STV Play.
Jag kan identiera mig mycket i Oleg speciellt hans talsvårigheter eller rättare sagt att han inte rör ansiktet på "normalt vis" när han pratar. Han är i mitt tycke, ganska snygg också (men det hör inte hit)
Hoppas att han kan hitta en flickvän. Samtidigt är mamman jobbig som tjatar på honom att han ska bli en riktig man en macho man.



Moderator atoms - slog ihop två trådar om samma ämne.

Det var plågsamt att se dem tvinga honom på det viset som de gjorde. Han verkade vara snäll, empatisk och försiktig, positiva egenskaper, men det enda de brydde sig om var att göra honom till ett svin (för det vill tjejer ha).

Jättejobbig dokumentär att kolla på. Fattar inte de fick göra så mot honom.

Snäll, empatisk, försiktig...jovisst, men om man ska vara ärlig ganska bortkommen och tafatt också.

Fick intrycket av okroppslighet och lite grövre autistiska drag.
Så nån form av färdighetsträning behöver han nog - men det ska gå schysst till och vara kompetent folk.
Inte som den där kvinnliga terapeuten som ena stunden skulle örfila honom för att i nästa tvinga på honom en kram.
Vad kan det vara för idiotisk terapimodell hon jobbar utifrån?
Det blev jag bara förbannad av att se.
Han skulle gett kärringen en rungande örfil så hon drattade på arslet.

Teatern.
Det var det som verkade vettigast.
Föreföll vara en varm, uppsluppen stämning där, mitt i allt det kalla, ålderdomliga och rigida i det där ryska.
En medvetenhet kring kroppsspråk, rörelser, röstanvändning...kan nog vara väldigt bra i hans fall.
Så länge han trivs och det är en schysst miljö.

Den äldre mannen som gav honom råd.
Kändes mer som allmänna råd till en yngre mansgeneration.
Han talade väl utifrån vad han förstod.
Men man kan inte bara säga till en med grövre autism att börja tafsa på tjejer, det blir ju rena katastrofen...

Morsan.
Verkade vara bitter, utsliten, fattig.
Bitter över att hon inte fått det hon ville ha och behövde här i livet.
Och så låter hon det gå ut över sonen.
Att klippa navelsträngen vore lämpligt, han skulle ha en egen bostad och ett eget liv.
Men vi snackar ju Ryssland och inte välfärdssverige så det råder ju helt andra omständigheter.

Verkar som att de ligger minst hundra år efter vad gäller kunskap om NPF, pedagogik och psykologi överhuvudtaget.

Det är Ryssland som framstår som sjukt - inte han.

Det är väl bättre att hans trevliga drag kunde få utvecklas än att han tvingades till sådant som inte låg för honom? Träning kunde säkert hjälpa, men jag tror inte på att ta bort personligheten och ersätta den med en annan personlighet.

Sedan tyckte jag det var förbannat äckligt när de hela tiden talade om för honom att han skulle klä av tjejer och tillfrågades flera gånger om han hade stånd. Asså tyckte de förgrep sig på honom sexuellt. Och deras mål var ju uppenbart att de ville att han skulle förgripa sig på andra sexuellt för så gör en riktig karl!

Ja jag tyckte också det kändes ofräscht och allmänt primitivt...helt fel approach för att göra en med autism mer socialt medveten.

Men trevlig är inte samma sak som bortkommen.
Någon form av färdighetsträning tycker jag han verkar behöva.

Ja självklart. Men han var ju väl medveten om andra personers känslor vilket kanske inte är det första man förknippar med gravare autism. Sådant tycker jag man ska ta tillvara och inte förstöra. Och bygga övningar där det behövs istället.