Att vara ogift mor förr i tiden
38 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Att vara ogift mor förr i tiden
Om vi nu går tillbaka till vikingatiden så kunde rika män ha flera frillor men bara en hustru. Men om fadern erkände sina frillobarn räknades de som hörande till släkten. Att vara en rik mans frilla sågs nog inte som särskilt skamligt och för en trälinna var det enbart fördelaktigt. Om fadern däremot inte erkände barnet, då var det illa. Sådana barn sattes ut i skogen, det var den tidens barnbegränsning.
Äktenskapet var en historia mellan släkterna. Flickan hade ingen rätt att bestämma. Från uppsatsen Oäkta barn och ogifta mödrar i Sverige. Kyrkans och samhällets officiella
syn på konsekvensen av utomäktenskapliga förbindelser av Susanna Ericson, Göteborgs universitet, 2012.
Kyrkan ansåg att kvinnans vilja var viktig, äktenskapet skulle vara frivilligt för henne. Det var ju positivt men annat var negativt. Äktenskapsbrott skulle inte längre straffas med bara böter utan hårdare, i teorin t o m med dödsstraff. Barnamord förbjuds och trälarna räknades in i den kristna gemenskapen. År 1335 avskaffades träldom i Sverige.
Fästningen (senare trolovningen) ansågs förr mycket viktig, ja viktigare än vigseln. Om en kvinna blev med barn efter fästningen men före vigseln ansågs det inte vara hela världen. En del par struntade i att viga sig och levde ihop ändå. Detta kämpade givetvis kyrkan emot. Först trolovning, sedan lysning och vigsel, först därefter sexuellt umgänge och barn.
Kyrkan var givetvis emot frillor och frillobarn också. Nu började det bli skamligt att vara ogift mor och att vara oäkta barn.
Det blev inte lättare efter reformationen.
Det var ju bara om det blev barn som kyrkan fick kännedom om det. I början kallades det för "mökränkning".
Det var då endast mannen som straffades (det var ju han som kränkt den oskyldiga och hjälplösa mön).
Fr o m år 1658 skulle även kvinnan böta.
Trolovningsbarn hade rätt att ärva sina föräldrar. På medeltiden fick även barn som inte var trolovningsbarn ärva iaf sin mor, men den rätten avskaffades på 1600-talet och återkom först 1866. Många yrken var också förbehållna dem som var av äkta börd.
Äktenskapet var en historia mellan släkterna. Flickan hade ingen rätt att bestämma. Från uppsatsen Oäkta barn och ogifta mödrar i Sverige. Kyrkans och samhällets officiella
syn på konsekvensen av utomäktenskapliga förbindelser av Susanna Ericson, Göteborgs universitet, 2012.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/2 ... 9420_1.pdfOäkta barn och ogifta mödrar i Sverige skrev:Under medeltiden inleddes ett äktenskap med en ceremoni som kallades fästning. En fästning utfördes tillsammans med det blivande brudparet och vittnen. Det var under detta tillfälle det utbyttes fästningsgåvor och det diskuterades om kvinnans hemgift.
Kyrkan ansåg att kvinnans vilja var viktig, äktenskapet skulle vara frivilligt för henne. Det var ju positivt men annat var negativt. Äktenskapsbrott skulle inte längre straffas med bara böter utan hårdare, i teorin t o m med dödsstraff. Barnamord förbjuds och trälarna räknades in i den kristna gemenskapen. År 1335 avskaffades träldom i Sverige.
Fästningen (senare trolovningen) ansågs förr mycket viktig, ja viktigare än vigseln. Om en kvinna blev med barn efter fästningen men före vigseln ansågs det inte vara hela världen. En del par struntade i att viga sig och levde ihop ändå. Detta kämpade givetvis kyrkan emot. Först trolovning, sedan lysning och vigsel, först därefter sexuellt umgänge och barn.
Kyrkan var givetvis emot frillor och frillobarn också. Nu började det bli skamligt att vara ogift mor och att vara oäkta barn.
Det blev inte lättare efter reformationen.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/2 ... 9420_1.pdfTrolovningen fanns ännu kvar, men det började ställas krav på de blivande paret. De skulle nu
kunna Luthers katekes samt ta del av nattvarden.13 Om det skedde intimt umgänge innan äktenskapet straffades både mannen och kvinnan för lönskaläge. Lönskaläge, kallades det brott som uppstod när två ogifta hade intimt umgänge.14 Kyrkan hade även rätt att straffa paret för ”otidigt sängelag” om ett barn föddes tidigare än nio månader efter vigseln.15 Straffet innebar oftast att de skyldiga fick sitta på en så kallad horpall inne i kyrkan under söndagens högmässa.
Det var ju bara om det blev barn som kyrkan fick kännedom om det. I början kallades det för "mökränkning".
I allmänhet tog domstolen inte upp fallet om barnet inte överlevde, vilket inte var ovanligt under den tiden, då spädbarnsdödligheten var hög. Om barnet överlevde togs fallet upp i domstol, oftast för att få klarhet vem som var underhållsskyldig.
Det var då endast mannen som straffades (det var ju han som kränkt den oskyldiga och hjälplösa mön).
Under senare delen av 1600-talet förändrade staten denna lag. Nu kunde istället både mannen och kvinnan bli straffade och brottet de begått kallades för lönskaläge eller lägersmål.
Fr o m år 1658 skulle även kvinnan böta.
Trolovningsbarn hade rätt att ärva sina föräldrar. På medeltiden fick även barn som inte var trolovningsbarn ärva iaf sin mor, men den rätten avskaffades på 1600-talet och återkom först 1866. Många yrken var också förbehållna dem som var av äkta börd.
Att vara ogift mor förr i tiden
Intressant ämne. En tanke jag fick spontant var: Undrar hur många kvinnor som blev våldtagna och som sedan nästan var tvungna att gifta sig med mannen för att de blev med barn. Det låter visserligen som om det inte var helt omänskligt i Sverige förr i tiden, men folk var ju inte lika oberoende som nu.
Att vara ogift mor förr i tiden
Toblerone skrev:Intressant ämne. En tanke jag fick spontant var: Undrar hur många kvinnor som blev våldtagna och som sedan nästan var tvungna att gifta sig med mannen för att de blev med barn. Det låter visserligen som om det inte var helt omänskligt i Sverige förr i tiden, men folk var ju inte lika oberoende som nu.
Det var väl bara trälar som kunde bli våldtagna, det var rätt bestialiska avrättningsmetoder på våldtäktsmän förr om åren som t,ex att bli rådbråkad. Under vikingatiden och tidig medeltid så hade du ju ett ättesamhälle där saker togs upp på tinget, blev du dömd så fick du antingen betala böter till brottsoffret eller blev dömd till fredlös.
Att vara ogift mor förr i tiden
Intressant under vikingatiden kunde tydligen kvinnor vara enormt mäktiga.
http://historiska.se/upptack-historien/ ... stokratin/
Kvinnor och makt
Kvinnor kunde ha verklig makt på vikingatiden. Troligen kunde de fungera som överhuvuden för aristokratiska släkter. Detta märks inte minst i överklassens gravar, där flera av de allra rikast utrustade gravarna är för kvinnor. I vår utställning kan du bland annat se en furstlig kvinnograv från Birka och en extremt innehållsrik grav från Köpingsvik på Öland. Kvinnan i den senare graven hade bland annat begravts med en härskarsymbol – en slags spira.
http://historiska.se/upptack-historien/ ... stokratin/
Att vara ogift mor förr i tiden
slackern skrev:Toblerone skrev:Intressant ämne. En tanke jag fick spontant var: Undrar hur många kvinnor som blev våldtagna och som sedan nästan var tvungna att gifta sig med mannen för att de blev med barn. Det låter visserligen som om det inte var helt omänskligt i Sverige förr i tiden, men folk var ju inte lika oberoende som nu.
Det var väl bara trälar som kunde bli våldtagna, det var rätt bestialiska avrättningsmetoder på våldtäktsmän förr om åren som t,ex att bli rådbråkad. Under vikingatiden och tidig medeltid så hade du ju ett ättesamhälle där saker togs upp på tinget, blev du dömd så fick du antingen betala böter till brottsoffret eller blev dömd till fredlös.
Okej, jag bara undrade. Jag har ju inte gått i skolan i Sverige och kan därför inte svensk historia.
Att vara ogift mor förr i tiden
Toblerone skrev:slackern skrev:Toblerone skrev:Intressant ämne. En tanke jag fick spontant var: Undrar hur många kvinnor som blev våldtagna och som sedan nästan var tvungna att gifta sig med mannen för att de blev med barn. Det låter visserligen som om det inte var helt omänskligt i Sverige förr i tiden, men folk var ju inte lika oberoende som nu.
Det var väl bara trälar som kunde bli våldtagna, det var rätt bestialiska avrättningsmetoder på våldtäktsmän förr om åren som t,ex att bli rådbråkad. Under vikingatiden och tidig medeltid så hade du ju ett ättesamhälle där saker togs upp på tinget, blev du dömd så fick du antingen betala böter till brottsoffret eller blev dömd till fredlös.
Okej, jag bara undrade. Jag har ju inte gått i skolan i Sverige och kan därför inte svensk historia.
Förlåt om jag lät otrevlig var inte min mening.
Men jag antar att Sverige var precis lika illa som alla andra patriarkala samhällen, att det rådde hederskultur. Ett tips om lag och rätt under medeltiden så har dom en utställning på Medeltids museet om det, där har dom flera domar ur tänkeböckerna tror jag dom heter där dom skrev ner alla domar i staden.
Att vara ogift mor förr i tiden
slackern skrev:Toblerone skrev:slackern skrev:
Det var väl bara trälar som kunde bli våldtagna, det var rätt bestialiska avrättningsmetoder på våldtäktsmän förr om åren som t,ex att bli rådbråkad. Under vikingatiden och tidig medeltid så hade du ju ett ättesamhälle där saker togs upp på tinget, blev du dömd så fick du antingen betala böter till brottsoffret eller blev dömd till fredlös.
Okej, jag bara undrade. Jag har ju inte gått i skolan i Sverige och kan därför inte svensk historia.
Förlåt om jag lät otrevlig var inte min mening.
Men jag antar att Sverige var precis lika illa som alla andra patriarkala samhällen, att det rådde hederskultur. Ett tips om lag och rätt under medeltiden så har dom en utställning på Medeltids museet om det, där har dom flera domar ur tänkeböckerna tror jag dom heter där dom skrev ner alla domar i staden.
Inte alls! Jag menade inget sånt. Jag bara skrev lite snabbt.
Att vara ogift mor förr i tiden
Här finns utdrag ur Stockholms tänkeböcker mellan åren 1474-1626, finns en hel del barnamord med.
http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=6871
http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=6871
Att vara ogift mor förr i tiden
Mer om detta med fästning/trolovning:
Och om vigseln:
Jag såg en "bröllopsstuga" i Österbotten, komplett med vagga. Ja, varför gifta sig innan man visste att det öht kunde bli några barn? Det kan ha funnits en folklig moral (i motsats till kyrkans) som sade att det var helt ok att bli med barn före vigseln. Om det gällde en kvinna med arv att vänta, var det inte så stor risk för att mannen skulle sticka.
http://www.forn-sed.no/folkesagn/folkes ... el13.shtmlBröllop i gamla tider skrev:Efter frieriet kom trolovningen, eller "fästningsstämman" som den först kallades. Enligt lagen skulle det unga paret trolovas i de närmaste släktingarnas närvaro. Dessa kunde i framtiden, om någon ifrågasatte trolovningens giltighet, vittna om att den gått rätt till. Trolovningen innebar nämligen vissa rättigheter. Barn som föddes efter trolovningen, men före vigseln, ansågs "äkta". Om en av parterna dog före vigseln så hade ändå barnet full arvsrätt. Så var det ända fram till år 1915, då bestämmelserna ändrades. Först 1970 återfick, det utom äktenskapet födda, barnet sin rätt till arv efter fadern. Vid trolovningen var det brukligt att mannen lämnade en fästegåva. För riktigt länge sedan till flickans far(!), senare till flickan själv. Det kunde vara kläder, skedar, en kedja eller något annat. Ibland förekom det att flickan fick en ring. Vid fästningsstämman bekräftades parternas avtal genom handslag. Man "gav varandra handen", och detta handslag var alltså juridiskt bindande. Man bestämde också vad kvinnan skulle föra med sig i boet; det var ofta sängkläder som lades i brudkistan. Så småningom förlorade trolovningen i betydelse. Den avklarades ofta utan vittnen och kom så småningom att kallas "förlovning". En förlovning har ju inte, och hade inte heller förr, någon juridisk betydelse.
Och om vigseln:
För länge sedan, under medeltiden, var det inte kyrkan som förrättade vigseln. Det kunde i stället göras av brudens far, som överlämnade bruden till brudgummen och på så sätt förklarade de bägge gifta med varandra.Det kallades att han förrättade giftermålet. Med bröllop menade man då själva bröllopsgillet, som oftast ägde rum i brudgummens hem. År 1734 ändrades detta och den kyrkliga vigseln erkändes som den enda lagliga möjligheten att ingå äktenskap.Spoiler: visa
Jag såg en "bröllopsstuga" i Österbotten, komplett med vagga. Ja, varför gifta sig innan man visste att det öht kunde bli några barn? Det kan ha funnits en folklig moral (i motsats till kyrkans) som sade att det var helt ok att bli med barn före vigseln. Om det gällde en kvinna med arv att vänta, var det inte så stor risk för att mannen skulle sticka.
Att vara ogift mor förr i tiden
Risken för skam och vanära kan få kvinnor att vandra dygdens stig. Men om de väl trampar snett med synliga följder, gör denna risk att de hellre dödar barnet. Så infördes Barnamordsplakatet mot kyrkans vilja.
Kungen rundade riksdagen. Det behövdes mer folk, om barnen inte mördades utan lämnades in på barnhem skulle befolkningen öka.
Prästerna oroade sig för att sedligheten skulle försämras och de fick rätt.
I de fall kvinnorna inte lämnade bort sina barn uppgav de i 80% av fallen att de inte visste vem barnafadern var. Varför, frågar man sig. Blev de lovade ett rikligt underhåll om de höll tyst?
Kvinnorna tycks ha varit urusla förhandlare åt sina barn. Men de kanske inte hade något val. Barnamordsplakatet gav också fäderna anonymitet.
Ja, ofta ser jag "oägta" i födelseböckerna. Hittills har jag aldrig sett någon far stå med, bara modern. Alla oäkta barn var faderlösa och fäderna slapp allt ansvar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/BarnamordsplakatetUnder 1700-talet var barnamord, där ogifta mödrar dödade sitt nyfödda barn på grund av den sociala skam som drabbade ogifta mödrar, vanlig, och ett diskuterat problem. 1741 infördes en första reform, där uppenbar kyrkoplikt avskaffades just för att bespara ogifta mödrar den sociala skam som ofta utgjorde motivet för barnamord. Barnamordsplakatet var alltså en fortsättning på myndigheternas försöka att lösa problemet.
Tanken var att förhindra barnamord genom att kvinnan skulle kunna åka till en annan ort än hemorten och föda sitt barn utan att behöva uppge sitt namn. Barnet skulle därför kunna lämnas till barnhem och formellt sett ha "okänd moder". Barnets namn och födelsedatum skulle dock antecknas i kyrkböckerna.
Kungen rundade riksdagen. Det behövdes mer folk, om barnen inte mördades utan lämnades in på barnhem skulle befolkningen öka.
http://popularhistoria.se/artiklar/fader-okand/Populär historia skrev:Gustav III insåg att han inte skulle få prästerskapet att godta en så radikal lagändring i en fråga som prästerna tillmätte så stor betydelse. Den äldre lagstiftningen upphävdes visserligen inte, men i praktiken satte Barnamordsplakatet alla gällande regler ur spel. Genom plakatet tilläts ogifta mödrar att föda sina barn på okänd ort utan att uppge vare sig sitt eget eller faderns namn. Barnen kunde sedan anonymt lämnas in på barnhem, dock mot en hög ekonomisk ersättning. I plakatet förbjöds samtidigt barnmorskor, tvärt emot vad som tidigare gällt, att fråga kvinnan efter namnet på barnets far.
Prästerna oroade sig för att sedligheten skulle försämras och de fick rätt.
Vid 1700-talets mitt utgjorde de oäkta födslarna inte mer än cirka två procent. Vid 1800-talets mitt föddes vart tionde barn utom äktenskapet.
I de fall kvinnorna inte lämnade bort sina barn uppgav de i 80% av fallen att de inte visste vem barnafadern var. Varför, frågar man sig. Blev de lovade ett rikligt underhåll om de höll tyst?
De privata avtal som återfunnits uppvisar ett tydligt mönster. De underhållsavtal som domstolarna upprättade vid den här tiden bestod i ett årligt underhåll till barnet och löpte vanligtvis på 15 år. De privata underhållsavtalen gav däremot nästan alltid modern ett engångsbelopp – ofta en ren struntsumma. Ibland motsvarade den endast kvinnans böter, ibland värdet av en tunna säd. Sällan gav dessa privata förlikningar mer än fem års underhåll åt barnet.
Kvinnorna tycks ha varit urusla förhandlare åt sina barn. Men de kanske inte hade något val. Barnamordsplakatet gav också fäderna anonymitet.
Mannen kunde alltid hota med att neka till faderskapet om kvinnan inte godtog det lilla han erbjöd henne. Och vid den här tiden började domstolarna förändra sin bevisvärdering i faderskapsmålen. Kvinnans egen berättelse om vem som var barnets far kom att sakna bevisvärde i rätten. Hon betraktades nu som part i målet och var därmed jävig. Vittnen från förlossningen sorterades också ut i upplysningstidens rationella anda.
Barnamordsplakatet har framför allt uppmärksammats för det anonymitetsskydd det erbjöd ogifta gravida kvinnor. I de större städerna föddes också många barn av anonyma mödrar. Men den mest omfattande effekten av plakatet har länge förbisetts – nämligen det indirekta anonymitetsskydd plakatet gav åt tusentals fäder under nästan 150 år. Gustav III:s Barnamordsplakat gällde som svensk lag ända fram till 1917.
Ja, ofta ser jag "oägta" i födelseböckerna. Hittills har jag aldrig sett någon far stå med, bara modern. Alla oäkta barn var faderlösa och fäderna slapp allt ansvar.
Att vara ogift mor förr i tiden
Tydligen så var det mest ogifta kvinnor i Sverige som blev tvångssteriliserade när dom skulle genomföra en abort. Så vi har tydligen p-pillret att tacka för att tvångssteriliseringarna försvann.
Att vara ogift mor förr i tiden
Många fattiga ogifta kvinnor såg sig ingen annan råd än att ta sitt nyfödda barn av daga. Skammen att sitta i skamstocken el på horpallen var mer än de kunde tänka sig att uthärda. De dolde graviditeten så gott det gick och födde barnet "i lönn". Men ofta hade omgivningen anat att hon varit gravid, och när barnet hittades väntade rättegång och dödsstraff.
Detta hände år 1805. Pigan Maria Jacobsdotter dömdes till döden.
Det är hemskt att läsa men hemskare blir det. Känsliga varnas från att läsa spoilern.
Lägg märke till årtalet. År 1805 var Finland fortfarande en del av Sverige. Efter kriget 1808-1809 blev Finland i stället en del av Ryssland. Fortfarande dömdes till döden enligt den svenska lagen. Men år 1825 utfärdade tsaren ett direktiv att inga fler dödsdömda skulle avrättas. De skulle i stället få straffarbete i Sibirien resten av sitt liv (som troligen inte varade så länge).
Detta hände år 1805. Pigan Maria Jacobsdotter dömdes till döden.
https://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/index2.htmM.J., som var 24 år gammal, hade gjort sig skyldig till olovlig beblandelse och blivit havande. Havandeskapet hade hon förtigit. Hon hade i enslighet fött ett foster, som hon avdagatagit och lönnlagt. - Födelsen hade skett den 24.7. 1804, fostret hade varit ett flickebarn.Hon hade lagt fostret i ett dike på en åker och senare flyttat det till stengärdesgården runt begravningsplatsen och därifrån hade det hamnat i ån.Spoiler: visa
Det är hemskt att läsa men hemskare blir det. Känsliga varnas från att läsa spoilern.
RR. 1.8. 1804: RR dömde M.J. i stöd av 16:1 M.B. jfr. med F. av den 20.1. 1779 för barnamord att halshuggas och brännas på bål. – Målet hemställdes Kungl. Maj:t för slutligt avgörande.Spoiler: visa
Verkställighet: M.J. undergick dödsstraffet, halshöggs och brändes på bål, i Nykarleby stad den 30.3. 1805.
https://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/index2.htmMars 30 halshöggs och brändes å bål pigan Maria, hemma från Jalasjärvi; hon tjente förlidet år hos hattmakare Henelius i Nykarleby stad. Hon mördade i somras sitt foster och blef derföre aflifvad på denna sockens afrättsplats.Spoiler: visa
Lägg märke till årtalet. År 1805 var Finland fortfarande en del av Sverige. Efter kriget 1808-1809 blev Finland i stället en del av Ryssland. Fortfarande dömdes till döden enligt den svenska lagen. Men år 1825 utfärdade tsaren ett direktiv att inga fler dödsdömda skulle avrättas. De skulle i stället få straffarbete i Sibirien resten av sitt liv (som troligen inte varade så länge).
Att vara ogift mor förr i tiden
Ja fruktansvärt att döda en människa för att ett fostermord ägt rum.
Vad blir bättre av det??
Hemskt.
Samtidigt är det ändå inte rätt att döda människor i början av deras liv heller, det är min uppfattning.
Problemet och det vidriga var ju vissa män som våldtog och utnyttjade kvinnor och sedan la skuld på kvinnan!
Och omgivningen som också lade skuld på kvinnan....
Vidrigt.
Men nu lägger istället samhället och männen skuld på kvinnor som INTE vill abortera sitt barn!
Jag har varit med om det.
Minst lika vidrigt det...
Men det talar man aldrig om i Sverige!
Och den stackars människan man tar död på/vill ta död på ger man NOLL värde!
Vad blir bättre av det??
Hemskt.
Samtidigt är det ändå inte rätt att döda människor i början av deras liv heller, det är min uppfattning.
Problemet och det vidriga var ju vissa män som våldtog och utnyttjade kvinnor och sedan la skuld på kvinnan!
Och omgivningen som också lade skuld på kvinnan....
Vidrigt.
Men nu lägger istället samhället och männen skuld på kvinnor som INTE vill abortera sitt barn!
Jag har varit med om det.
Minst lika vidrigt det...
Men det talar man aldrig om i Sverige!
Och den stackars människan man tar död på/vill ta död på ger man NOLL värde!
Att vara ogift mor förr i tiden
Barnadödligheten var ju hög förr, men utomäktenskapligt födda barn verkar ha varit ännu värre drabbade. Det är i alla fall min ovetenskapliga slutsats efter att ha läst mängder av gamla kyrkböcker. Det var nog ibland så att mödrarna "hjälpte till" lite, eller att de inte tog hand om sin oäkting bra nog.
Att vara ogift mor förr i tiden
Ja, jag har också observerat detta och funderat på vad det berodde på. Kan ju också vara att en ensamstående dels har sämre ekonomi (mindre mat för modern, mindre mjölk att dia för barnet), dels hade mindre tid att ta hand om barnet. Kanske alla inkl moder och morföräldrar tyckte att det var bättre om barnet inte fanns.
Har också sett att det första barnet i äktenskapet som kom "för tidigt" ofta dog. Kan bero på att föräldrarna tyckte det var pinsamt och därför egentligen ville bli av med barnet. Kan också bero på att första barnet s a s är försökskanin och modern vet inte riktigt hur hon ska ta hand om det.
Ofta när det gäller stora barnaskaror tycks de första barnen dö som små. Kan bero på att föräldrarna är fattigast då, vilket leder till mindre mat och mindre modersmjölk. I andra fall så är det tvärtom de sista barnen som dör som späda. Kan bero på att modern efter att ha fött tio barn var utsliten.
Har också sett att det första barnet i äktenskapet som kom "för tidigt" ofta dog. Kan bero på att föräldrarna tyckte det var pinsamt och därför egentligen ville bli av med barnet. Kan också bero på att första barnet s a s är försökskanin och modern vet inte riktigt hur hon ska ta hand om det.
Ofta när det gäller stora barnaskaror tycks de första barnen dö som små. Kan bero på att föräldrarna är fattigast då, vilket leder till mindre mat och mindre modersmjölk. I andra fall så är det tvärtom de sista barnen som dör som späda. Kan bero på att modern efter att ha fött tio barn var utsliten.
Att vara ogift mor förr i tiden
Påminner om familjen som bodde före oss i soldattorpet där jag växte upp. De hade femton barn, varav tretton överlevde. De var just de två sista som dog, kanske fick det föräldrarna att lägga ner barnafödandet efter det. Kvinnan var född oäkta men henne var det uppenbarligen livskraft i, även om hon dog i tuberkulos så småningom.
Att vara ogift mor förr i tiden
Inte lätt för kvinnorna innan preventiva metoder fanns...
Jag gillar inte aborter, men preventivmedel som förhindrar befruktning är bra om de används "rätt", dvs inte som ett medel för att utnyttja kvinnor eller annat förkastligt beteende.
Jag gillar inte aborter, men preventivmedel som förhindrar befruktning är bra om de används "rätt", dvs inte som ett medel för att utnyttja kvinnor eller annat förkastligt beteende.
Att vara ogift mor förr i tiden
Vet inte om 1940-talet räknas som "förr i tiden"... Min mormor födde en "oäkting" som hon fick behålla, men när "oäkting" nr 2 föddes var det för mycket. Flickan adopterades bort till lämplig gift släkting och mormor blev utesluten ur frikyrkan hon tillhörde. När mamma var i 40-årsåldern fick hon för första gången höra att hon har en syster. Första gången jag träffade min bortadopterade moster var på mormors begravning.
Jag kanske borde tillägga att nutidens frikyrkor inte utesluter folk på det viset.
Jag kanske borde tillägga att nutidens frikyrkor inte utesluter folk på det viset.
Att vara ogift mor förr i tiden
Solblomma skrev:Vet inte om 1940-talet räknas som "förr i tiden"... Min mormor födde en "oäkting" som hon fick behålla, men när "oäkting" nr 2 föddes var det för mycket. Flickan adopterades bort till lämplig gift släkting och mormor blev utesluten ur frikyrkan hon tillhörde. När mamma var i 40-årsåldern fick hon för första gången höra att hon har en syster. Första gången jag träffade min bortadopterade moster var på mormors begravning.
Jag kanske borde tillägga att nutidens frikyrkor inte utesluter folk på det viset.
Nej det var tyvärr väldigt grymt ibland.
Det är mycket som aldrig skulle ens tänkas på nu.
Men konstigt nog verkar folk (eller är det vi svenskar) hamna antingen i ena extrema diket eller det andra, som någon uttryckte sig.
Svårt att hålla sig på Vägen sas.
Att vara ogift mor förr i tiden
Dödbok för Enåker, minns inte årtal...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Att vara ogift mor förr i tiden
Ett par köpte ett hus från 1719 och började renovera der.
Det handlar alltså om ett barnamord men ett gammalt, kanske ända från 1700-talet.
Ja, troligen är det en ogift kvinna som dödat sitt barn och gömt det i asken och lagt den på vinden. Och där har det legat oupptäckt i 200-300 år.
https://unt.se/artikel/ett-barnskelett- ... r/jogdvggrI söndags när hon sågade innertaket mot vinden ramlade en näverlåda ner.
– När vi öppnade den såg vi att det innehöll ett barnskelett, berättar hon. Det var alldeles vitt och verkar jättegammalt.
Therese Blixt kontaktade polisen som har skickat ut tekniker och spärrat av huset. En utredning om mord har inletts.
Det handlar alltså om ett barnamord men ett gammalt, kanske ända från 1700-talet.
https://unt.se/artikel/slaktforskarna-d ... n/l79wpexrUNT 24 AUGUSTI 2021 skrev:Ett oönskat barn som fötts i lönndom. De tror släktforskarna Lars-Gösta Hellberg och Lennart Jansson är historien bakom fyndet av barnskelettet i Skärplingetrakten.
---
– Det här är första gången som jag själv stöter på det här i trakten, säger Lars-Gösta Hellberg, släktforskare som arbetar på Bruksarkivet i Lövstabruk.
Han förklarar att den uppländska brukshistorien dock är fylld med fall av oönskade barn som fötts i lönndom och sedan gömts undan och dödats.
– Vi har ett fall med en piga som födde ett oäkta barn på kammaren. Barnet gömdes undan i en byrålåda och hittades senare dött. Pigan dömdes till ett strängt fängelsestraff. Det finns andra fall där barn grävts ner i gödselstackar eller gömts i hus.
Det påträffade barnskelettet tror han handlar om ett oäkta barn. Han menar att tillvägagångsättet tyder på det. Utifrån de uppgifter han tagit del av samt egna erfarenheter tror han det handlar om ett barn fött någon gång på 1700-talet eller under 1800-talet första del.
Ja, troligen är det en ogift kvinna som dödat sitt barn och gömt det i asken och lagt den på vinden. Och där har det legat oupptäckt i 200-300 år.
Att vara ogift mor förr i tiden
Barnamord eller "foster lagt å lön" som det också hette gällde endast de barn som fötts i enskildhet och dödats direkt. Om barnet hade döpts gällde det som vilket annat mord. Dödsstraffet avskaffades när en ny strafflag infördes i mitten av 1860-talet, inte för att jag tror att så många dödsdomar verkställdes - det var brukligt att kvinnorna benådades och bara fick livstid.
1893 fick en kvinna i Norrköping 3 års straffarbete för barnamord. Hon var 26 år fyllda och hade redan en dotter, 4½ år gammalt.
I början av 20-talet slopades straffarbetet och ersattes av fängelsestraff. Den första att dömas enligt den nya lagen var en tjänsteflicka från Härnösand som dömdes i Södra Ångermanlands södra häradsrätt den 18 juli 1921 till nio månaders fängelse för barnamord.
1893 fick en kvinna i Norrköping 3 års straffarbete för barnamord. Hon var 26 år fyllda och hade redan en dotter, 4½ år gammalt.
I början av 20-talet slopades straffarbetet och ersattes av fängelsestraff. Den första att dömas enligt den nya lagen var en tjänsteflicka från Härnösand som dömdes i Södra Ångermanlands södra häradsrätt den 18 juli 1921 till nio månaders fängelse för barnamord.
Att vara ogift mor förr i tiden
Min erfarenhet från 1600-talets domböcker är att kvinnor som dödade sina oäkta barn faktiskt var bland de få som inte benådades. Flera avrättades i det lilla härad som jag granskat. Men det kanske hade förmildrats på 1800-talet, så nya tider har jag inte kollat på.
Att vara ogift mor förr i tiden
Det mildrades säkert under 1800-talet.
Men 1805 så halshöggs pigan Maria Jacobsdotterf för barnamord som jag skrev om här ovan.
3 års straffarbete låter väldigt milt men det var i slutet av 1800-talet. För att inte tala om bara 9 månaders fängelse men då var det 1921.
Barnamord, dvs dödandet av nyfött barn av modern, bestraffas lindrigare än vanliga mord. För att man anser att modern drabbats av psykisk ohälsa vid födseln? Eller av psykiska skäl inte insett att hon var gravid och därför chockats vid födseln?
Men 1805 så halshöggs pigan Maria Jacobsdotterf för barnamord som jag skrev om här ovan.
3 års straffarbete låter väldigt milt men det var i slutet av 1800-talet. För att inte tala om bara 9 månaders fängelse men då var det 1921.
Barnamord, dvs dödandet av nyfött barn av modern, bestraffas lindrigare än vanliga mord. För att man anser att modern drabbats av psykisk ohälsa vid födseln? Eller av psykiska skäl inte insett att hon var gravid och därför chockats vid födseln?
Återgå till Intressanta intressen