Jag har funderingar på att bli programmerare.

Har läst endel programmering på Universitet och upptäckte att det
var något jag hade väldigt lätt för.

Jag tänkte höra med er som jobbar som programmerare hur ni gick tillväga för att komma in i It-branschen.

Vilken utbildning/meriter har ni?
Vilken utbildning rekommenderar ni?

Jag hade (under första halvan av 90-talet) antagligen fått jobb som programmerare även utan högskoleutbildning. Läste till högskoleingenjör (80p) på en liten högskola, nåt som jag idag INTE rekomenderar; små universitet och högskolor saknar en massa resurser. Satsa på LiTH, Chalmers eller LuTH, alla tre har gott rykte i branchen. OM du sen läser D E eller teknisk fysik, spelar nog mindre roll egentligen, bara du har tagit ett lämpligt antal kurser i algoritmer och liknande.

Det skolan är riktigt dålig på är att ge eleverna praktiska färdigheter, sånt får man antagligen bäst genom att arbeta med (d.v.s ägna tid och ansträngning åt) projekt som faktiskt blir (del av) nånting färdigt, till skillnad från demonstrationsexemplen på lektioner och övninger. Det är en djäkla skillnad på ett projekt om 500 rader och ett på 100000...

Jag läser Teknisk Datavetenskap och det blir väll inte bättre än så om man är programmerare. För att komma in i branchen, se till att visa upp hur breda dina kunskaper är, vilka språk, ramverk och bibliotek du bemästrar samt vad du har skrivit för applikationer och vad du har arbetat med för projekt. Ett hett tips är att engagera sig i Open Source-projekt. Det ger väldigt bra erfarenhet och är utmärkt att ha med på sitt CV.
Någon nämnde på ett forum i tråd om hur dåliga programmerare var nuförtiden att om en ansökare inte hade vart med i ett sådant projekt så struntade han i ansökan direkt. Om han var seriös eller ej vet jag inte.

Teknisk Datavetenskap?
Motsvarar det Data-teknik på KTH?
Jag tror jag tänker lägga en grund och sedan läsa extra.
De olika instutitionerna har olika approach och jag vill gärna pröva på lite av varje så jag kommer läsa ytterligare fristående kurser utspritt över
datalogi, data-system vetenskap och data-teknik. Det borde väl ge lite extra bredd. Open Source verkar va en bra idée att ta med.

Dessutom brukar en bra inkörsport vara exjobbet.
Någon av er som lyckats komma in just den vägen?

Teknisk Datavetenskap är ett civilingenjörsprogram på Umeå Universitet, jag skulle tro att det mostvarar Computer Science and Engineering. Exjobb är lite tidigt för mig, men jag har fått jobb till hösten genom ett nystartat IT-konsultföretag av en doktorsstudent på institutionen. De skulle även ta hand om att ge exjobb för studenter så det är ju bra för framtiden. Annat är leftisright som söker just konsulter av vårat slag. Jag har ansökt till dem men de är tydligen fortfarande upptagna med att få upp verksamheten i Umeå än så inget svar.

Genom att delta i datorföreningen för mitt universitet kan jag få chans att bli en systemadministratör och det är en tämligen bra merit. Jag vet inte om något liknande finns på KTH men kårverksamhet av olika slag brukar finnas.

hej pluggar också till programmerare (och jag är 13) tänkte plugga i förväg till gymnasiet

Jag har bara programerat för att det är kul och såkat få jobb som innefattar lilte allt möjligt.
Caddar och programmerar, vanligen assembler för microkontrollers.
Kör Ironcad, Solidworks, EaglePCB.
Ser ut som jag får ett nytt jobb på måndag som innebär att jag får lära mig något om Mentor Garphics när det gäller att göra PCB layouts.
Bra betalt lär det nog bli

Är nyfikenhetsdriven (skulle iofs kunna säga att jag inte kan ett smack).

nano skrev:Jag har bara programerat för att det är kul och såkat få jobb som innefattar lilte allt möjligt.
Caddar och programmerar, vanligen assembler för microkontrollers.
Kör Ironcad, Solidworks, EaglePCB.
Ser ut som jag får ett nytt jobb på måndag som innebär att jag får lära mig något om Mentor Garphics när det gäller att göra PCB layouts.
Bra betalt lär det nog bli

Är nyfikenhetsdriven (skulle iofs kunna säga att jag inte kan ett smack).

1) Säg det första (inte det inom parantes) till arbetsgivaren!

2) Hur lär du dig? Böcker, internet, experimentering?

På fråga 1, du tror inte att arbetsgivaren låter bli att anlita en då?
Fråga 2, experimenterar, kollar på bilder och diagram, så lite böcker som möjligt, läser way too långsamt.

Nästan så att jag är stolt att säga det och får känslan "men fatta nångång att läsa en tegelstenstjock bok tar ett par år för vissa".
Det skulle tom gå snabbare att lyssna på ljudböcker.

När jag tänker efter så läser jag faktiskt intressanta saker snabbt men å andra sidan är sk "tegelstenar" som det kallas så fantastiskt utdragna. Vanligtvis 45 sidor får oftast plats på en sida, innehållsmässigt räknat.
Gillar faktaböcker bättre eftersom de är mer packade och ahaupplevelserna kommer typ 10- ggr per sida.

AnGeLBLue skrev:Teknisk Datavetenskap?
Motsvarar det Data-teknik på KTH?
Jag tror jag tänker lägga en grund och sedan läsa extra.
De olika instutitionerna har olika approach och jag vill gärna pröva på lite av varje så jag kommer läsa ytterligare fristående kurser utspritt över
datalogi, data-system vetenskap och data-teknik. Det borde väl ge lite extra bredd. Open Source verkar va en bra idée att ta med.

Dessutom brukar en bra inkörsport vara exjobbet.
Någon av er som lyckats komma in just den vägen?

Började på ett exjobb efter att ha pluggat på DVP i Uppsala. Tre eller så år senare så är jag fortfarande inte klar med exjobbet, men har jobbat med annat på samma ställe sedan dess.

nano skrev:På fråga 1, du tror inte att arbetsgivaren låter bli att anlita en då?

Det allra tryggaste för arbetsgivaren är väl om man på ett övertygande sätt förvissar denne om att man har alla kunskaper som behövs. Men det är inte bra att bli påkommen i efterhand som oärlig, om man nu inte klarar av att leva upp till det löfte man har gett. Men av de två alternativ du angav, låter det bättre att säga "nyfikenhetsdriven" än "kan inte ett smack", tycker jag!

nano skrev:Fråga 2, experimenterar, kollar på bilder och diagram, så lite böcker som möjligt, läser way too långsamt.

Nästan så att jag är stolt att säga det och får känslan "men fatta nångång att läsa en tegelstenstjock bok tar ett par år för vissa".
Det skulle tom gå snabbare att lyssna på ljudböcker.

När jag tänker efter så läser jag faktiskt intressanta saker snabbt men å andra sidan är sk "tegelstenar" som det kallas så fantastiskt utdragna. Vanligtvis 45 sidor får oftast plats på en sida, innehållsmässigt räknat.
Gillar faktaböcker bättre eftersom de är mer packade och ahaupplevelserna kommer typ 10- ggr per sida.

Amerikanska böcker är ofta onödigt ordrika. Men det beror väl på att amerikanska skolbarn lär sig bildläsning istället för ljudläsning som vi i Europa, så de läser vanligtvis fortare.

Jag tror t.o.m. att det är så att många som har dåliga kunskaper om datorer tror att enda sättet att lära sig är att läsa tegelstensböcker, och ger upp för tidigt. Att experimentera är ju ofta själva glädjen bakom att lära sig programmera.

För mig är varje ord en bild mer eller mindre, skulle aldrig hinna annars.
Vad är ljudläsning?
Bildläsning kan jag tänka mig.

Ok då kan inte högskolor ett smack då, för det är där jag blivit presenterad för "tegelstenarna" typ, läs detta, detta och detta, tills nästa vecka.
Ok, två månader men ändå.
Är nog lite överdrivet "antitegelsten" antar jag.

Håller med om att experimenterandet är roligt.
Jag experimenterar jämt.
Oftast är det bara att gissa rätt
Fast det kan ge väldigt underliga effekter ibland.

nano skrev:För mig är varje ord en bild mer eller mindre, skulle aldrig hinna annars.
Vad är ljudläsning?
Bildläsning kan jag tänka mig.

Jag startade en ny tråd i "Allt om Asperger" där jag beskriver skillnaden mellan ljud- och bildläsning.

http://www.aspergerforum.se/hur-laser-du-ljudlasning-eller-bildlasning-t6853.html

JohnNorum skrev:
Amerikanska böcker är ofta onödigt ordrika. Men det beror väl på att amerikanska skolbarn lär sig bildläsning istället för ljudläsning som vi i Europa, så de läser vanligtvis fortare.

Det beror nog mest på att amerikanska författare får betalt per sida och att amerikanska bokköpare är tillvanda och vill ha så många sidor som möjligt för pengarna. I Europa är det vanligare att vi bokköpare inser att less is more. Själv föredrar jag koncisa böcker med mycket information framför pratiga amerikanska böcker där man knappt ser skillnad på vad som är faktatext och vad som är exempel, och där det svämmar över av exempel som inte alltid ens är särskilt bra eller relevanta.