Nu är det ju klart vilka som får årets nobelpris i ekonomi, och det finns korta motiveringar/förklaringar i flera tidningar, t.ex. här i DN: http://www.dn.se/ekonomi/kontraktsskriv ... omipriset/

Det jag undrar är om någon här kan ekonomisk teori och vet om herrarna kanske har skrivit något mer... erm... imponerande?

Det är ju inte säkert att journalisterna har förstått och återberättat rätt. Det kan vara svårt att beskriva något komplicerat i en kort text, så journalisterna kanske överförenklar. Jag tycker ju att huvudpoängerna i teorierna som beskrivs, och som alltså lett till nobelpris, är självklarheter.

Med ännu enklare/kortare beskrivningar tycks de få pris för detta:

• När man skriver kontrakt är det viktigt att incitamenten leder till önskat beteende/resultat (Bengt Holmström).
• Hur långa kontrakt man än skriver kan man inte täcka in alla eventualiteter, så det måste finnas med en klausul om hur man ska göra om det oförutsedda inträffar (Oliver Hart).

Jag menar, no shit, Watson?

"Nobelpriset" i ekonomi är inte ens något riktigt Nobelpris, det heter Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne och bara nåt jäkla pajaspris för teorier som aldrig stämmer...

Ah, ett pajaspris för pajasteorier, med andra ord.

Jag har ju annars uppfattningen att ekonomiska teorier oftast är (politiska) ideologier snarare än vetenskap. Om man inte är på väldigt grundläggande nivå, förstås, som att det någonstans finns brytpunkter för olika varor (dvs när en prishöjning "äts upp" av att folk slutar köpa varan, så att höjningen alltså inte lönar sig efter brytpunkten).

Kahlokatt skrev:[...] nåt jäkla pajaspris för teorier som aldrig stämmer...

Ja, Alfred Nobel instiftade aldrig något nobelpris i ekonomi. Men Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne blir väl långt att säga, så folk kommer att fortsätta att kalla det för "nobelpriset i ekonomi".

Men vi förstår ju inte heller alltid varför pristagarna i medicin, fysik och kemi får prisen. Vi får helt enkelt lita på att de sakkunniga vet vad de gör. De sakkunniga finns på Karolinska Institutet (medicinpriset) och Kungl Vetenskapsakademien (fysik, kemi och ekonomi).

När det gäller att förklara för allmänheten så blir det antingen så förenklat att folk hånar pristagarna för att de forskat fram självklarheter el så komplicerat att ingen som inte själv studerat nationalekonomi begriper något. Har inte ekonomi också en hel del med psykologi att göra? Att håna allt man inte begriper som flum tycker jag är lite väl enkelt.

Här är en lite längre populärvetenskaplig förklaring:
http://www.kva.se/globalassets/priser/e ... _sv_16.pdf

Många gånger sägs det att forskarresultaten bara visar självklarheter. Men utan forskning vore de inga självklarheter utan bara obevisade antaganden.

Ibland verkar det handla mer om statsvetenskap som när Elinor Ostrom fick priset 2009:

Ostroms teori om hur allmänningen ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet däremot sämre enligt denna teori.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Elinor_Ostrom

Årets ekonomipris handlar om fattigdomsbekämpning. Verkligen något man förstår nyttan med.

DN Ekonomi skrev:Omkring 700 miljoner människor i världen lever fortfarande i extrem fattigdom. Problemet är enormt. Men årets ekonomipristagare hävdar att den globala fattigdomen måste angripas på en småskalig nivå. Bit för bit.

Vilka insatser förbättrar skolresultaten i kenyanska byskolor? Hur vaccinerar man flest barn på Indiens landsbygd?

Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi och ordförande i priskommittén.

– Årets pris handlar om effektiva metoder för att reducera global fattigdom. Det pristagarna har gjort är att de har tagit en ny ansats för att lösa det här jättestora problemet. De har brutit ned problemet i dess beståndsdelar och försökt ställa precisa frågor som är möjliga att besvara, säger han.

Abhijit Banerjee och Esther Duflo – med indiskt respektive franskt ursprung – är båda verksamma vid Massachusetts institute of technology, MIT, i USA. Michael Kremer är professor vid Harvarduniversitetet.

https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-vo ... rskningen/

Ett exempel var hur man skulle få föräldrar att låta vaccinera sina barn på landsbygden i Indien. Man hade en kontrollgrupp utan särskilda åtgärder, en grupp som vaccinerades av en mobil klinik och en likadan men där föräldrar fick en gåva. Jag tycker ju att föräldrar borde tänka på sina barns bästa och låta barnen vaccineras utan gåva. Men så var det inte.

I kontrollgruppen vaccinerades 6% barn, i gruppen med mobila kliniker 18% och i gruppen med mobila kliniker 39%. Så muta föräldrarna så låter de vaccinera sina barn.

Ekonomi är inte vetenskap på samma sätt som naturvetenskap.

När det gäller ekonomiska frågor går det inte alltid att slå fast allmängiltiga lagar. Esther Duflo har i ett tal liknat nationalekonomens uppgift med rörmokarens. Man installerar en lösning och betraktar noga hur den fungerar. Sedan gäller det att skruva och meka och lösa problem som uppstår.

– Vårt mål är att se till att fattigdomsbekämpningen grundas i vetenskapliga bevis, sa Esther Duflo via telefon på måndagens presskonferens hos Kungliga vetenskapsakademin.