Det tipsas alltid så käckt om att man ska le mot främlingar för då får man garanterat ett leende tillbaka. Jaså? Säger jag, detta måste jag bestämt säga emot! För oftast när jag försöker le mot nån främling så kollar de bara konstigt! Jag vågar knappt le längre, nojar mig för att de uppfattar det som att jag bara gör en rolig min mot dem eller nåt.

Det är sällan folk ler mot mig överhuvudtaget, speciellt folk som tar betalt i kassan i mataffärer verkar alltid så sura och vissa svarar inte ens när jag säger "tack så mycket" så trevligt jag kan.
Börjar misstänka att detta "problem" inte alls ligger hos mig, utan hos folk i allmänhet..
Som sagt så är det sällan nån ler mot mig, däremot är det väldigt många som tokstirrar! Speciellt äldre män och andra kvinnor-verkligen RÅBLÄNGER och ser nästan förbannade ut!?! Jag menar nu alltså totala främlingar, folk jag aldrig sett förut.

Har studerat mina leenden i spegeln hemma, och sett att det SYNS TYDLIGT om jag ler när jag känner mig glad (ögonen strålar!) eller om jag bara ler för att vara artig. Det sistnämnda ser jättefalskt ut! Dock är det inte alla som ler tillbaka även när jag verkligen ler för att jag ÄR glad!
Jag menar ju inte att jag jämt går omkring och försöker le mot folk, nä så kul är inte livet! Jag är oftast i andra tankar när jag är ute och går. Men när man väl ler för att vara trevlig, tex mot nån i nån kassa..VARFÖR kan de inte bemöda sig med ett litet artigt leende tillbaka? De måste ju se att jag iallafall FÖRSÖKER!? Jag blir fan inte klok på människor!

Principen är inte helt fel. Det kan ju vara bra att le mot folk. Om inte annat så kan de ju bli gladare och bemöta en trevligare då. Men det kan vara ganska bortkastad på vissa. Jag tror att du ska i alla fall låta bli att le mot folk helt "random". Om nån skulle le mot mig när jag typ kommer ut ur tunnelbanan och när jag inte har något att göra med personen, då ler jag inte tillbaka heller utan undrar varför hen ler. Kanske ska du begränsa dig till situationer där du verkligen har nån interaktion med folk. Kassapersonal - visst. Men det kan vara bra att kolla av lite först. Sur, egoistisk ungdom som inte har lust att jobba - glöm det! De ler inte. Jag kollar alltid lite först om det är nån idé.

Jag brukar kunna vända sura miner och tvärtom!
Det enda jobbiga med dessa leenden är att folk antar att man vill något. Detta händer mig hela tiden. Så jag har blivit snabbare i fötterna och lite gladare

Du kanske har ett ansikte som gör att ditt leende ser ut som ett vansinnigt hånflin?

Jag blir blyg när folk ler. Ibland blir jag till och med lite generad särskilt om tjejer ler. Och jag brukar inte våga le tillbaka. Utan det blir att jag tittar bort istället. Dålig vana antar jag.. Jag vill le tillbaka till folk. Ibland gör jag det också. Men ibland så går det bara inte.. Fast när jag hälsar på folk, skakar hand och säger hej då ler jag.

De där med att folk sera sura ut vet jag inte varför. Men jag kan ibland va väldigt hård utåt. Se bestämd ut. Nästan lite arg. Men egentligen är jag rätt mjuk och extremt feg.

Blir också extremt osäker när folk ler. Varför ler du till mig? Gjorde jag något? Ser jag konstig ut? Ingen annan ler till mig varför ler du?

.

Xtrail3344 skrev:Jag blir blyg när folk ler. Ibland blir jag till och med lite generad särskilt om tjejer ler. Och jag brukar inte våga le tillbaka. Utan det blir att jag tittar bort istället. Dålig vana antar jag.. Jag vill le tillbaka till folk. Ibland gör jag det också. Men ibland så går det bara inte.. Fast när jag hälsar på folk, skakar hand och säger hej då ler jag.

De där med att folk sera sura ut vet jag inte varför. Men jag kan ibland va väldigt hård utåt. Se bestämd ut. Nästan lite arg. Men egentligen är jag rätt mjuk och extremt feg.

Jag har lärt mig olika ansiktsuttryck, hela min Outlook har fått jobba jobba! Hur många kan du? (förutom hård och bestämd)
Men det är svårt det där.
Det skulle se roligt ut med någon som blev kittlad och höll stel mimik [/b]

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:Jag blir blyg när folk ler. Ibland blir jag till och med lite generad särskilt om tjejer ler. Och jag brukar inte våga le tillbaka. Utan det blir att jag tittar bort istället. Dålig vana antar jag.. Jag vill le tillbaka till folk. Ibland gör jag det också. Men ibland så går det bara inte.. Fast när jag hälsar på folk, skakar hand och säger hej då ler jag.

De där med att folk sera sura ut vet jag inte varför. Men jag kan ibland va väldigt hård utåt. Se bestämd ut. Nästan lite arg. Men egentligen är jag rätt mjuk och extremt feg.

Jag har lärt mig olika ansiktsuttryck, hela min Outlook har fått jobba jobba! Hur många kan du? (förutom hård och bestämd)
Men det är svårt det där.
Det skulle se roligt ut med någon som blev kittlad och höll stel mimik [/b]

Ja det hade sätt rätt kul ut.

Jag kan dom flesta ansiktsuttryck men i vissa situationer så ser jag ändå arg ut. Brukar få höra när familjemedlemmar ska ta kort, -kan du inte le lite? Se inte så arg ut. Vafan.. Jag är inte arg??

Kan bero på sammanhanget, platsen, tiden, timingen...ett leende är inte bara ett leende utan kan ha olika innebörder beroende på omständigheterna runt omkring.

Om man bor i en större stad och går till en affär som är mer som en fabrik, ja då kommer de inte le de som sitter i kassan. De glor på folk som om de kommer och stör, en blick av auktoritet faktiskt. Men jag antar att det helt enkelt är påfrestande att försöka vara riktigt snabb och inte skapa köer och vara tvungen att rabbla samma fras till alla. De måste säga hej. De måste fråga om man vill ha kvittot.

Blir så förvånad när jag är i mindre orter och kön i affären sniglar sig fram, kassörskan talar med folk, man skrattar och ler och är trevlig. Mot sådana man inte ens känner. Då känner jag mig bortkommen.

Man kan le mot sådana man fått en slags kontakt med. Det är lixom regeln för leendet. Du måste ha kommunicerat något, eller de. På små orter verkar det t o m OK att säga hej till främlingar på busshållplatsen. Men i större städer är det tystnad som gäller. Man kan le eller t o m yttra ett ord om det händer något, något båda ser och man ser på varandra och vet att den andre oxo upplevt det. Då kan man le. Det gäller i andra situationer med. Det måste skapats ett tillfälligt band. Annars är det bara creepy att le mot folk.

Så, i små affärer kan det vara OK mot kassörskan. Mot en främling om man upplever något gemensamt eller måste samspela ett ögonblick. T ex om man står vid mjölkdisken och någon annan oxo ska ha mjölk så kanske man håller upp dörren, då får båda le om de vill. Eller om man ser några som krockar med sina kundvagnar, då kan man titta på sin medmänniska som oxo sett detta och le.

Ungefär så funkar det.

kiddie skrev:Om man bor i en större stad och går till en affär som är mer som en fabrik, ja då kommer de inte le de som sitter i kassan. De glor på folk som om de kommer och stör, en blick av auktoritet faktiskt. Men jag antar att det helt enkelt är påfrestande att försöka vara riktigt snabb och inte skapa köer och vara tvungen att rabbla samma fras till alla. De måste säga hej. De måste fråga om man vill ha kvittot.

Blir så förvånad när jag är i mindre orter och kön i affären sniglar sig fram, kassörskan talar med folk, man skrattar och ler och är trevlig. Mot sådana man inte ens känner. Då känner jag mig bortkommen.

Man kan le mot sådana man fått en slags kontakt med. Det är lixom regeln för leendet. Du måste ha kommunicerat något, eller de. På små orter verkar det t o m OK att säga hej till främlingar på busshållplatsen. Men i större städer är det tystnad som gäller. Man kan le eller t o m yttra ett ord om det händer något, något båda ser och man ser på varandra och vet att den andre oxo upplevt det. Då kan man le. Det gäller i andra situationer med. Det måste skapats ett tillfälligt band. Annars är det bara creepy att le mot folk.

Så, i små affärer kan det vara OK mot kassörskan. Mot en främling om man upplever något gemensamt eller måste samspela ett ögonblick. T ex om man står vid mjölkdisken och någon annan oxo ska ha mjölk så kanske man håller upp dörren, då får båda le om de vill. Eller om man ser några som krockar med sina kundvagnar, då kan man titta på sin medmänniska som oxo sett detta och le.

Ungefär så funkar det.

Bra beskrivet. Och jag känner igen det där. Har bott i Stockholm halva uppväxten och sen andra hälften på en mindre ort. Det är stor skillnad.

Här om dagen när jag gick till läkaren. Så snackade jag med en farbror i väntrummet. Hände inte när jag bodde i Stockholm. Fast samtidigt tycker jag att det är mer äldre och medelålders som pratar med främmande även på landet. Unga kan stå och vänta på bussen utan att prata med varandra.

Men i större affärer även på landet är det och lite mer så, man säger inte så mycket. Mest ett hej, vill du ha kvittot, ja/nej.

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:Jag blir blyg när folk ler. Ibland blir jag till och med lite generad särskilt om tjejer ler. Och jag brukar inte våga le tillbaka. Utan det blir att jag tittar bort istället. Dålig vana antar jag.. Jag vill le tillbaka till folk. Ibland gör jag det också. Men ibland så går det bara inte.. Fast när jag hälsar på folk, skakar hand och säger hej då ler jag.

De där med att folk sera sura ut vet jag inte varför. Men jag kan ibland va väldigt hård utåt. Se bestämd ut. Nästan lite arg. Men egentligen är jag rätt mjuk och extremt feg.

Jag har lärt mig olika ansiktsuttryck, hela min Outlook har fått jobba jobba! Hur många kan du? (förutom hård och bestämd)
Men det är svårt det där.
Det skulle se roligt ut med någon som blev kittlad och höll stel mimik [/b]

Ja det hade sätt rätt kul ut.

Jag kan dom flesta ansiktsuttryck men i vissa situationer så ser jag ändå arg ut. Brukar få höra när familjemedlemmar ska ta kort, -kan du inte le lite? Se inte så arg ut. Vafan.. Jag är inte arg??

Haha. Nästa gång borde du utmana denna person och tävla med dig om vem som lyckas ser mest arg ut;)

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:
Jag har lärt mig olika ansiktsuttryck, hela min Outlook har fått jobba jobba! Hur många kan du? (förutom hård och bestämd)
Men det är svårt det där.
Det skulle se roligt ut med någon som blev kittlad och höll stel mimik [/b]

Ja det hade sätt rätt kul ut.

Jag kan dom flesta ansiktsuttryck men i vissa situationer så ser jag ändå arg ut. Brukar få höra när familjemedlemmar ska ta kort, -kan du inte le lite? Se inte så arg ut. Vafan.. Jag är inte arg??

Haha. Nästa gång borde du utmana denna person och tävla med dig om vem som lyckas ser mest arg ut;)

Arga leken, mmm skojigt! Jag och min brorsa brukade köra det. Slutade aldrig bra för nån av oss. I slutändan gör man bara fula miner

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:
Ja det hade sätt rätt kul ut.

Jag kan dom flesta ansiktsuttryck men i vissa situationer så ser jag ändå arg ut. Brukar få höra när familjemedlemmar ska ta kort, -kan du inte le lite? Se inte så arg ut. Vafan.. Jag är inte arg??

Haha. Nästa gång borde du utmana denna person och tävla med dig om vem som lyckas ser mest arg ut;)

Arga leken, mmm skojigt! Jag och min brorsa brukade köra det. Slutade aldrig bra för nån av oss. I slutändan gör man bara fula miner

Hur det eskalerar.
I nästa stund händer det att man blir faktiskt blir arg på riktigt för att man försöker så hårt...

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:
Haha. Nästa gång borde du utmana denna person och tävla med dig om vem som lyckas ser mest arg ut;)

Arga leken, mmm skojigt! Jag och min brorsa brukade köra det. Slutade aldrig bra för nån av oss. I slutändan gör man bara fula miner

Hur det eskalerar.
I nästa stund händer det att man blir faktiskt blir arg på riktigt för att man försöker så hårt...

-Nej nu kör vi seriöst! Okej, säger vi till varandra. Sen kan man inte hålla sig ändå! Och då eskalerar det ännu mer. Och man börjar gapskratta.. ( omoget )

Här kan äldre börja prata med en på busshållplatsen. Men jag är hyfsat snabb att anpassa mig till situationen.

kiddie skrev:Här kan äldre börja prata med en på busshållplatsen. Men jag är hyfsat snabb att anpassa mig till situationen.

Förr pratade man ju mer med främmande tror jag. Idag pratar man inte med någon, om inte väldigt sällan. Och blir det lite awkward så börjar man fippla med mobilen eller stirrar rätt ner i marken..

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:

Xtrail3344 skrev:
Arga leken, mmm skojigt! Jag och min brorsa brukade köra det. Slutade aldrig bra för nån av oss. I slutändan gör man bara fula miner

Hur det eskalerar.
I nästa stund händer det att man blir faktiskt blir arg på riktigt för att man försöker så hårt...

-Nej nu kör vi seriöst! Okej, säger vi till varandra. Sen kan man inte hålla sig ändå! Och då eskalerar det ännu mer. Och man börjar gapskratta.. ( omoget )

Varning kör inte argaleken med en främling på stan.

slackern skrev:

Xtrail3344 skrev:

AndroFM skrev:
Hur det eskalerar.
I nästa stund händer det att man blir faktiskt blir arg på riktigt för att man försöker så hårt...

-Nej nu kör vi seriöst! Okej, säger vi till varandra. Sen kan man inte hålla sig ändå! Och då eskalerar det ännu mer. Och man börjar gapskratta.. ( omoget )

Varning kör inte argaleken med en främling på stan.

Klart man inte gör. Om man inte kommer överens om att köra det såklart.

Man ställer sig inte framför tanten i kassan och stirrar argt, en frustrerad snubbe i kön, eller random gående

Xtrail3344 skrev:

slackern skrev:

Xtrail3344 skrev:
-Nej nu kör vi seriöst! Okej, säger vi till varandra. Sen kan man inte hålla sig ändå! Och då eskalerar det ännu mer. Och man börjar gapskratta.. ( omoget )

Varning kör inte argaleken med en främling på stan.

Klart man inte gör. Om man inte kommer överens om att köra det såklart.

Man ställer sig inte framför tanten i kassan och stirrar argt, en frustrerad snubbe i kön, eller random gående

Alltså man kan ju såklart göra det. Om man gillar att provocera. Men risken är att man råkar ut för stryk

Kan va kul att provocera ibland, för att se folks olika reaktioner. En del bryr sig inte. Andra blir jätteförbannade och börjar vifta med sina nävar. Skitkul ibland när man har det lite tråkigt och vill piffa upp vardagen

Xtrail3344 skrev:

Xtrail3344 skrev:

slackern skrev:
Varning kör inte argaleken med en främling på stan.

Klart man inte gör. Om man inte kommer överens om att köra det såklart.

Man ställer sig inte framför tanten i kassan och stirrar argt, en frustrerad snubbe i kön, eller random gående

Alltså man kan ju såklart göra det. Om man gillar att provocera. Men risken är att man råkar ut för stryk

Kan va kul att provocera ibland, för att se folks olika reaktioner. En del bryr sig inte. Andra blir jätteförbannade och börjar vifta med sina nävar. Skitkul ibland när man har det lite tråkigt och vill piffa upp vardagen

Det var just det jag tänkte på att risken att åka på stryk är nog rätt stor speciellt om det är en helgkväll.

slackern skrev:

Xtrail3344 skrev:

Xtrail3344 skrev:
Klart man inte gör. Om man inte kommer överens om att köra det såklart.

Man ställer sig inte framför tanten i kassan och stirrar argt, en frustrerad snubbe i kön, eller random gående

Alltså man kan ju såklart göra det. Om man gillar att provocera. Men risken är att man råkar ut för stryk

Kan va kul att provocera ibland, för att se folks olika reaktioner. En del bryr sig inte. Andra blir jätteförbannade och börjar vifta med sina nävar. Skitkul ibland när man har det lite tråkigt och vill piffa upp vardagen

Det var just det jag tänkte på att risken att åka på stryk är nog rätt stor speciellt om det är en helgkväll.

Ja och speciellt på krogen.

Man kan ju prova att stirra argt på dörrvakten för att se vad som händer. Tänk på att ha bra reflexer och va snabb i benen. för om han börjar vifta med armar och ben. Spring ut av helvete!!! SPPRRRIIIIINNNG!!! - Och titta inte bakåt!

Kanske den personen har mördat nån och då är det inte konstigt hen inte ler.