Kunskap är viktigt, men om det leder till arbetslöshet så spelar det ingen roll om du har kunskap om vad Erik XIV åt för lunch när du jobbar på donken. Det är skolans fel eftersom den kan fylla en betydelsefullare funktion som den inte gör i dagsläget. Skolans jobb ska såklart vara att hitta potential och vad den eleven tycker är kul och kan bli bra i. Alla är inte akademiker, de flesta som inte är akademiker blir arbetslösa efter gymnasiet med dagens skolsystem.

När du säger plugga, då tänker du på litteratur och inte basket eller fotboll?

Plugga, då menar jag just att studera (vara aktiv på lektionerna, läsa läxor, läsa inför prov, anstränga sig med specialarbete), vilket ger höga betyg. Man kan faktiskt skaffa sig höga betyg i ämnet "Idrott och hälsa" också utan att vara en specialtalang. Den som har specialtalang i t ex fotboll kan klara sig bra utan att plugga men alla är inte som Zlatan.

Själva pluggandet visar att man är beredd att anstränga sig för att uppnå ett mål, dvs att få höga betyg. Men det är alltså inte just pojkar intresserade av menar du? De vill bara ha kul?

Nu minns jag från min egen skoltid att vissa pojkar hade höga betyg, andra inte. Var de med höga betyg bara naturbegåvade då?

Nej, alla är inte akademiker. Därför finns ju lärlingsutbildning. Men där är intresset tyvärr lågt, vad beror det på?

Det skolan glömmer bort att säga är att allt över godkänt är bortkastat utanför skolvärlden.

Fenren skrev:Det skolan glömmer bort att säga är att allt över godkänt är bortkastat utanför skolvärlden.

Ja, enda användningsområdet är när man skall söka in till nästa skola

Dags för mig att göra mig opopulär.

Huggorm skrev:

Fenren skrev:Det skolan glömmer bort att säga är att allt över godkänt är bortkastat utanför skolvärlden.

Ja, enda användningsområdet är när man skall söka in till nästa skola

Vi är över huvud taget urkassa på att ta reda på precis vad det är folk är bra på i vårt utbildningssystem. Varje gång jag hör allt det här tramset med att "vi går för hårt åt eleverna" och "vi ska inte ha betyg så tidigt" vill jag ta någon Wallström och skaka dem tills de inte vet upp eller ner.

Jag gled runt på en räkmacka tills mitten på andra året i gymnasiet. Sen blev det plötsligt litet behov av att tänka själv och ta ansvar, och eftersom jag redan hade familjeproblem och byggde hus med farsan och slipade båtbottnar för pengar och hade en timme var dag till skolan, etc., etc. blev det plötsligt väldigt styrigt, särskilt eftersom jag valde IB och det var tämligen svåra grejer. Hade jag någonsin, vid någon endaste incident, tvingats faktiskt "utvärderas" eller möta några konsekvenser av missprioritering, så hade jag kanske valt att faktiskt investera i skolan och prestera. Kanske. Inte att mina föräldrar hjälpte till, och inte som att jag någonsin litat på lärare... Men den historian kan man rota i länge nog för att få en psykiater att gråta (bokstavligen; har hänt).

I USA är det deras egna pengar, de har prestigeuniversitet, och folk tvingas säkerställa sig om att de faktiskt går till nytta. I Tyskland har de "gesällskap", en bra utbildningskultur och praktisk utbildning som är fantastisk för en produktionsekonomi. Här i Sverige? Här skiter vi mest i pojkar och i de högpotentiella. Här skall man bara gå för att uppfylla socialkontraktet. Så att vi blöder kompetens, och att systemet föredrar tjejer som inte bara har bättre chanser för universitetsplats, men som också brukar klustra närmare mitten på IQ-kurvan, olikt oss män som tenderar mer att vara antingen idioter eller genier, och att ett system som håller mer på konformitet och "tyst i klassen" snarare än tävling och prestation... Ja, jag är inte särskilt förvånad.

Länkar till en synnerligen smart kvinna som har vissa saker att säga om det här...

KSUMen's "Male Students in Peril" - Karen Straughan says "Feminism Is Optional"
https://www.youtube.com/watch?v=IbqFbg4UnRY

Legacy skrev:Kunskap är viktigt, men om det leder till arbetslöshet så spelar det ingen roll om du har kunskap om vad Erik XIV åt för lunch när du jobbar på donken. Det är skolans fel eftersom den kan fylla en betydelsefullare funktion som den inte gör i dagsläget. Skolans jobb ska såklart vara att hitta potential och vad den eleven tycker är kul och kan bli bra i. Alla är inte akademiker, de flesta som inte är akademiker blir arbetslösa efter gymnasiet med dagens skolsystem.

När du säger plugga, då tänker du på litteratur och inte basket eller fotboll?

Men allvarligt. Först: VILL du jobba på Donken? Jag gjorde det lite på deltid medans jag pluggade. Tro mig, du vill INTE jobba där på heltid i många år!

Och du behöver inte heller lära dig såna oviktiga detaljer i skolan. Även årtal i historia kräver man inte verkligen längre. När jag gick i skolan var det betydligt mer sånt. Numera ska man förstå sammanhang (vilket är svårt för Aspies), man ska lära sig hur man kan skaffa sig mer kunskap på områden där man behöver det.

Skolan ger dig mest verktygen. Och om du inte har dessa verktyg så är det svårare sen. Det är nämligen inte slut med lärande för att det är slut med skolan. Vad man än jobbar med så måste man lära sig nytt då och då. Man kan ta vilket jobb som helst som exempel. Om man t.ex. tror att det inte kräver mycket om man vill bli bilmekaniker - instruktionsböcker till bilarna är ju oftast på engelska. Utför man service på bilar måste man förstå dessa, och det är inte lätt engelska heller. I dem flesta jobb kan det krävas att man läser något på engelska. Och som sagt, oftast är det inte nån lättvariant.

Och även andra ämnen - svenska, det säger sig självt. Matte behöver man mycket till vardags. Jag skäms ibland för andra, som inte kan räkna ut hur mycket kläder kostar om det är 50 % eller 30 % rea på dem. Bara tiden som det tar att räkna ut vissa saker om man inte kan det ordentligt! Och jag har t.o.m själv märkt att jag borde ha lärt mig kemi och fysik istället för att strunta i det. Det förekommer faktiskt i vardagen.

Matte behöver man mycket till vardags. Jag skäms ibland för andra, som inte kan räkna ut hur mycket kläder kostar om det är 50 % eller 30 % rea på dem

Dom flesta har väl en kalkylator i sin telefon idag?

Om man t.ex. tror att det inte kräver mycket om man vill bli bilmekaniker - instruktionsböcker till bilarna är ju oftast på engelska

Nyare bilare innehåller mer elektronik idag. Så där måste man ständigt lära sig. När det kommer in nya maskiner så måste du också lära dig hur dom fungerar. Nya verktyg. Eller helt nya bilmodeller.

De flesta ämnena har man haft nytta av, men vissa mer än andra. Matematik är bra, men det räcker att kunna grunderna. När man kommer upp på mera avancerad nivå är det inget man använder i vardagen. Engelska är väl ett undantag, där har jag haft nytta av allt jag lärde mig och mycket som man inte fick lära sig.

Högre krav i skolan och i samhället. Det kan va en orsak till att vi har sämre betyg idag. Unga idag har krav idag som inte ens fanns för 40-60 år sen. Vi kanske skulle sänka kraven lite va? Sänka utbildningsinflationen.

Utbildningsinflation ger förluster?
Fyra års erfarenhet och en fil kand för jobb på Mc Donalds. Så kan kraven se ut i ett samhälle med utbildningsinflation, säger PJ Anders Linder. Vad säger statsminister Reinfeldt

http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=5510864

Legacy skrev:Alla är inte akademiker, de flesta som inte är akademiker blir arbetslösa efter gymnasiet med dagens skolsystem

Varför plugga när det inte ens leder till något jobb. Utan bara en massa studieskulder, stress, utbrändhet, och arbetslöshet.

Mina fem kronor:
Jag tror inte att det är biologiskt, killar är inte dummare än tjejer. Jag tror att det eventuellt kan bero på att det bland många killar anses "töntigt" att plugga, medan flickor uppmuntras att studera. Sedan har väl killar generellt mer "spring i benen" och tar mer plats, vilket många lärare kan tolka som provocerande, varför de väljer att premiera de "lydiga" flickorna.

Det är synd att det skall vara så. Jag tror att killar och tjejer egentligen är ungefär lika intelligenta och har ungefär lika lätt för sig i alla ämnen utom idrott, där de flesta killar har ett övertag.

Xtrail3344 skrev:

Matte behöver man mycket till vardags. Jag skäms ibland för andra, som inte kan räkna ut hur mycket kläder kostar om det är 50 % eller 30 % rea på dem

Dom flesta har väl en kalkylator i sin telefon idag?

Då vet de väl inte hur man slår in det? Jag har hört en kvinna fråga tjejen i kassan.
Och jag tror inte det var så enkelt som 50 %, men det kan ha varit 25 % och även det går ju betydligt snabbare att räkna i huvudet än att krångla med mobilen.

Alien skrev:Plugga, då menar jag just att studera (vara aktiv på lektionerna, läsa läxor, läsa inför prov, anstränga sig med specialarbete), vilket ger höga betyg. Man kan faktiskt skaffa sig höga betyg i ämnet "Idrott och hälsa" också utan att vara en specialtalang. Den som har specialtalang i t ex fotboll kan klara sig bra utan att plugga men alla är inte som Zlatan.

Själva pluggandet visar att man är beredd att anstränga sig för att uppnå ett mål, dvs att få höga betyg. Men det är alltså inte just pojkar intresserade av menar du? De vill bara ha kul?

Nu minns jag från min egen skoltid att vissa pojkar hade höga betyg, andra inte. Var de med höga betyg bara naturbegåvade då?

Nej, alla är inte akademiker. Därför finns ju lärlingsutbildning. Men där är intresset tyvärr lågt, vad beror det på?

Att skolan ska vara synonymt med litteratur är bara så kontraproduktivt det går att komma, de kan väl få spela basket i istället om det är det dem vill göra, vad du personligen värderar högre ska inte ha nåt med politik att göra.

Xtrail3344 skrev:Lärarna sätter betygen lite som dom vill. Favoriterna får bra betyg. Medans dom lite mindre favoriserade eleverna får sämre betyg.

Tre elever lämnade in exakt samma svar och bedömdes olika.

Tre elever gjorde ett experiment där de alla lämnade in likadana skrivuppgifter i svenska. Trots det fick alla tre olika betyg på uppgiften.

http://www.dn.se/sthlm/tre-elever-lamna ... des-olika/

Ja, vad gör man åt det? Lärarna är väl inte ens medvetna om att de ger orättvisa betyg. Två lärare kan ju också göra olika bedömningar. Men konstigast av allt att samma lärare gav två olika betyg på samma reportage utan att ens känna igen att det var samma. Undrar om det tas upp i lärarutbildningen konsten att sätta betyg och hur lätt det är att påverkas av fördomar och personliga tycken.

Aftonbladet 2016-04-07 skrev:Emilios och Felicia går i samma klass och Mimmi i parallellklassen. Alla tre lämnade in exakt samma skrivuppgift i svenska.

Spoiler: visa

Emilios och Felicia lämnade in sina uppgifter med en dryg veckas mellanrum men ändå inom tiden som var utsatt.
– Enda skillnaden mellan de tre inlämnade uppgifterna var att vi hade olika bilder på framsidan och olika typsnitt, berättar Emilios.
När eleverna fick tillbaka uppgifterna fick de en chock.
Alla hade fått olika betyg.

I omdömet fick Felicia veta att hon använt ett ”väl avvägt och balanserat språk”. Hennes betyg blev C.
Emilios, som har samma lärare, fick beskedet att det var ”nästan C-nivå”. Men hans betyg blev bara D.
Mimmi, som har en annan lärare, fick betyget B. I hennes kommentarer står det att språket är ”varierat, träffsäkert och lyfter texten”.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22581144.ab

Emilios misstankar bekräftades:

DN Sthlm 2016-04-07 skrev:Det är inte första gången Emilios Kousis känner att han eller andra har haft det svårare att få de högre betygen. Han anser att det känns som att han nästan aldrig får högre än ett visst betyg, oavsett vad han gör.

Han tror att det kan finnas en uppfattning bland lärare att killar är mer stökiga, och att en följd av detta är att de därför förväntas vara sämre i skolan.

– Tjejer förväntas nog ibland vara duktigare i skolan än killar. Det känns ju som om jag fick sämre betyg på den här uppgiften för att jag är en kille, säger han.

Alien skrev:Ja, vad gör man åt det?

Standardiserade flervalsfrågor i stil med högskoleprovet.

Tar bort all subjektivitet från rättandet.

Fenren skrev:

Alien skrev:Ja, vad gör man åt det?

Standardiserade flervalsfrågor i stil med högskoleprovet.

Tar bort all subjektivitet från rättandet.

Och vilken kunskap ser man då? Verklig kunskap ser man egentligen i praktiskt användning. Man kan se hur någon skriver på svenska eller på engelska om man låter dem skriva en uppsats. Om man gör uppgifter med flera givna svarsalternativ får du bara fram hur bra någon är på att räkna ut vilka svar som inte kan stämma, eller att se nån slags system i det.

De gångerna jag har konstruerat flervals-uppgifter till prov så har jag förstås försökt att ha ett ovanligt mönster i det hela. Men det är inte det enda problemet. Det gäller ju att hitta på dem andra (felaktiga) alternativen så att man inte direkt ser att de är fel. Och även om det inte är fallet så råkar man ibland konstruera två eller tre av dem svaren efter samma mönster. Och då kan nån som gör testet se att dem svaren har nåt gemensamt så det kanske är det alternativet som inte har det. Så, det är väldigt svårt att göra bra såna prov - jag brukade få bra på såna för att jag ofta såg mönstren, kanske gynnar dem Aspies - och man ser kunskap bara väldigt begränsat och i passiv form. Du får ju inte fram vad personen kan göra med det.

Alien skrev:Ja, vad gör man åt det? Lärarna är väl inte ens medvetna om att de ger orättvisa betyg. Två lärare kan ju också göra olika bedömningar. Men konstigast av allt att samma lärare gav två olika betyg på samma reportage utan att ens känna igen att det var samma. Undrar om det tas upp i lärarutbildningen konsten att sätta betyg och hur lätt det är att påverkas av fördomar och personliga tycken.

Jo, det tas upp i lärarutbildningen. Jag minns det. Men jag tror det hänger mycket på att de gör om systemet hela tiden - det var ju en helt annan läroplan när jag gjorde utbildningen. Sedan den senaste ändringen av läroplanen 2011 har lärarna inte riktigt vant sig än. Fem år är inte mycket för att lära sig ett nytt system.

Dessutom får man inte riktigt konkreta besked om hur det ska vara nu. De kastar ut en sån läroplan och vet själva inte hur det kommer att se ut praktiskt. Sen märker de vilka problem det uppstår och så försöker de komma med fler förklaringar hur man ska tolka läroplanen, hur man ska tänka när man sätter betyg. OBS. det här kommer först när lärarna har fått kämpa och testa själva och stöter på problem. Så lärarna får improvisera några år, rapporterar sen vilka problem det finns med läroplanen, eller frågar hur det är menat, för det verkar inte fungera. Och skolverket hade helt enkelt inte förutsett problemen och inte förstått hur det skulle bli i verkligheten. De låter lärarna klara sig med flummiga läroplaner och sen ser de vilka problem som dyker upp. Och så försöker de lappa ihop det.

Lösningen skulle vara: Inte ändra på systemet så ofta (betygsystem har också ändrats två gånger på 20 eller 30 år) och bara genomföra ändringar där man kan förutse problem och hur man hantera det i verkligheten. Och för att klara det bör det vara lärare, folk som känner till verkligheten som utformar sånt.

Fenren skrev:

Alien skrev:Ja, vad gör man åt det?

Standardiserade flervalsfrågor i stil med högskoleprovet.

Tar bort all subjektivitet från rättandet.

Det går ju inte. Inte för en uppgift som den i detta fall, där eleverna ska göra något mer kreativt, som reportage el skriva en uppsats. Det som möjligen skulle hjälpa är om en lärarna rättade andra lärares elever, sådana som de inte känner och därför inte heller har fördomar/förkunskaper om. De skulle inte ens få veta namn el kön på barnen. Men det skulle väl bli för omständligt och kostsamt.

Förresten - när det gäller tjejer och killar, så skulle man ju kunna göra prov anonyma. Dvs. man skulle kunna dölja namnet. T.ex. genom att sätta något slags pappersflik, något som man kan klistra igen, tejpa och öppna efter bedömning av provet. Jag tror också att man kan lita på lärarna att de först öppnar luckan efter rättningen om man bestämmer att göra så allmänt.

Enda problemet är då att man ofta ser skillnad i handstil och att en lärare kanske också känner igen handstil. Men man kan också ha en annan lärare som rättar proven. Nationella proven rättas ofta av två lärare för säkerhets skull. Senast bad jag en helt oerfaren lärare att vara medbedömare. Det fanns ingen annan tillgänglig, men åtminstone kunde hon ju öva sig lite då. Men även då var vi ganska överens i bedömningen, ofta är man ju det.

Stig Järrels tolkning av en realskole magistern Caligula i filmen "Hets" kanske kan ge en indikering vad som behövs för att hörsamma ordning och eskalerad nivå av den avdankade disciplinen i vår skola på dekis...



...eller kanske inte?

Legacy skrev:

Alien skrev:Plugga, då menar jag just att studera (vara aktiv på lektionerna, läsa läxor, läsa inför prov, anstränga sig med specialarbete), vilket ger höga betyg. Man kan faktiskt skaffa sig höga betyg i ämnet "Idrott och hälsa" också utan att vara en specialtalang. Den som har specialtalang i t ex fotboll kan klara sig bra utan att plugga men alla är inte som Zlatan.

Själva pluggandet visar att man är beredd att anstränga sig för att uppnå ett mål, dvs att få höga betyg. Men det är alltså inte just pojkar intresserade av menar du? De vill bara ha kul?

Nu minns jag från min egen skoltid att vissa pojkar hade höga betyg, andra inte. Var de med höga betyg bara naturbegåvade då?

Nej, alla är inte akademiker. Därför finns ju lärlingsutbildning. Men där är intresset tyvärr lågt, vad beror det på?

Att skolan ska vara synonymt med litteratur är bara så kontraproduktivt det går att komma, de kan väl få spela basket i istället om det är det dem vill göra, vad du personligen värderar högre ska inte ha nåt med politik att göra.

Var har jag sagt att skolan ska vara synonym med litteratur? Däremot måste man kunna läsa och förstå instruktioner både på svenska och engelska. Allmänbildning är också viktigt. Och givetvis är det (skol)politik vad man ska lära sig.

Skolan är faktiskt till för att eleverna ska lära sig nya saker, inte för att de bara ska göra det de redan är bra på och tycker är roligt.

Ingen har svarat på varför lärlingsutbildningen är så impopulär. Den leder ju faktiskt till ett yrke och jobb. Men ändå föredrar eleverna/deras föräldrar att de går en vanlig gymnasieutbildning som kan leda till universitetsstudier.

På många universitet är tentorna numera anonyma: det finns en siffra på pappret (eller webb-formuläret) som kopplas till studentens identitet i ett system som lärarna inte har tillgång till före rättning. (Efteråt kan de, om de är nyfikna på hur det gick för vissa studenter, kolla upp dem.) Nya siffror för varje tenta.

Det borde gå att göra någon low-tech variant på vilken skola som helst: numrera pappren som uppgifterna står på och låt någon som inte ska rätta göra en lista på vilket nummer som hör ihop med vilken elev. Gör de prov på dator går det att göra något motsvarande.

Så då undrar jag, som inte har någon kontakt med grundskolan: får skolor, eller rentav enskilda lärare, göra sånt här på eget initiativ, eller hör det till sånt som måste beslutas på någon högre ort?

Det borde vara möjligt för grundskolor att göra det själva, eller även för lärare. Däremot kan jag tänka mig - om en enskild lärare skulle föreslå sånt, blir kanske eleverna misstänksamma och undrar om läraren hatar vissa elever och vill hindra sig själv från att ge dem dåliga betyg.

Kanske har man tyckt att det inte är någon vits, för att läraren känner eleverna tillräckligt väl för att känna igen deras handstil, deras sätt att skriva/argumentera eller andra egenheter (vissa kanske styrker ut mycket, andra ritar gubbar,m.m.). Det kan t.o.m. vara så att läraren inte har fördomar mot en viss elev utan hen inte gillar ett visst sätt att skriva och då hjälper det inte heller om det är anonymt. Tja, det är inte lätt. Men att byta prov med en annan lärare, rätta parallelklassens prov är förstås en möjlighet.

antonius skrev:...eller kanske inte?

Vad är problemet?