Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
33 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
Tanken är att man har ett bra liv men att en partner skulle göra det ännu bättre, "grädde på moset". Då är man inte desperat, bara öppen för nya möjligheter.
Precis som man när man söker arbete egentligen ska trivas på sitt arbete men se det nya arbetet (som man söker) som något ännu bättre och mer utvecklande, alltså inte vara desperat efter ett (nytt) jobb.
Precis som man när man söker arbete egentligen ska trivas på sitt arbete men se det nya arbetet (som man söker) som något ännu bättre och mer utvecklande, alltså inte vara desperat efter ett (nytt) jobb.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
Jag har precis blivit dumpad av min flickvän sedan 7 år tillbaka. Jag har absolut ingenting att leva för längre och jag kan varken sova, äta eller jobba. Jag har inget självförtroende och jag hatar hela världen liiite mer än i vanliga fall just nu.
Jag tror på att det är viktigt att få utlopp för frustrationen. Jag packade ryggsäcken direkt och vandrade i en vecka, sen har jag sjukskrivit mig, kastat sten i skogen och ringt till alla psykologmottagningar i landet för att gnälla på kö-tiden.
Jag tror inte heller på att du ska gå runt och leta en ny kärlek. Gör något annat som faller dig i så löser sig resten, jag föreslår Pokémon, lifta runt landet, hoppa fallskärm o.s.v.. I en sorgeprocess så får en göra vad en vill så passa på att göra något dumt eller tanklöst och skyll på separationen. Samla erfarenheter och låt tiden gå så ska du se att det löser sig till slut.
Jag tror på att det är viktigt att få utlopp för frustrationen. Jag packade ryggsäcken direkt och vandrade i en vecka, sen har jag sjukskrivit mig, kastat sten i skogen och ringt till alla psykologmottagningar i landet för att gnälla på kö-tiden.
Jag tror inte heller på att du ska gå runt och leta en ny kärlek. Gör något annat som faller dig i så löser sig resten, jag föreslår Pokémon, lifta runt landet, hoppa fallskärm o.s.v.. I en sorgeprocess så får en göra vad en vill så passa på att göra något dumt eller tanklöst och skyll på separationen. Samla erfarenheter och låt tiden gå så ska du se att det löser sig till slut.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
Alien skrev:Tanken är att man har ett bra liv men att en partner skulle göra det ännu bättre, "grädde på moset".
Härliga fånerier.
Matt 13:12 skrev:Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
nallen skrev:Om man få sitt liv att fungera utan en partner är det bara att gratulera, då behöver man inte krångla till det genom att blanda in nån annan.
Men om anledningen till att livet inte fungerar är just att man inte har någon så är det bara meningslöst och oärligt att försöka få det att fungera utan partner.
Möjligen kan man få det att fungera med några KK, men det är sällan mindre energikrävande än en partner.
Äh... man har inte en partner för att denne ska hjälpa en. Möjligtvis att man hjälper varandra. Och jag skulle snarare tycka att det är oärligt att skaffa en partner för att man tänker att denne ska lösa ens problem.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
Toblerone skrev:nallen skrev:Om man få sitt liv att fungera utan en partner är det bara att gratulera, då behöver man inte krångla till det genom att blanda in nån annan.
Men om anledningen till att livet inte fungerar är just att man inte har någon så är det bara meningslöst och oärligt att försöka få det att fungera utan partner.
Möjligen kan man få det att fungera med några KK, men det är sällan mindre energikrävande än en partner.
Äh... man har inte en partner för att denne ska hjälpa en. Möjligtvis att man hjälper varandra. Och jag skulle snarare tycka att det är oärligt att skaffa en partner för att man tänker att denne ska lösa ens problem.
Nä, det är det där med ärlighet som sänker det bästa av förhållande. Inte säger jag att man ska ljuga, men det som en AS upplever som sanning upplever andra som självklarheter.
Man kommer aldrig få reda på varför någon är tillsammans med en, och det är nog bara vi AS som jagar en förklaring. NT bryr sig inte, och varför skulle de?
Om jag gillar att vara med någon och jag behandlar denne bra.
Om någon gillar att vara med mig och denne behandlar mig bra.
Då struntar jag i, eller borde strunta i, vilka motiv den andra har, eller hur?
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
Rusmark skrev:Toblerone skrev:nallen skrev:Om man få sitt liv att fungera utan en partner är det bara att gratulera, då behöver man inte krångla till det genom att blanda in nån annan.
Men om anledningen till att livet inte fungerar är just att man inte har någon så är det bara meningslöst och oärligt att försöka få det att fungera utan partner.
Möjligen kan man få det att fungera med några KK, men det är sällan mindre energikrävande än en partner.
Äh... man har inte en partner för att denne ska hjälpa en. Möjligtvis att man hjälper varandra. Och jag skulle snarare tycka att det är oärligt att skaffa en partner för att man tänker att denne ska lösa ens problem.
Nä, det är det där med ärlighet som sänker det bästa av förhållande. Inte säger jag att man ska ljuga, men det som en AS upplever som sanning upplever andra som självklarheter.
Man kommer aldrig få reda på varför någon är tillsammans med en, och det är nog bara vi AS som jagar en förklaring. NT bryr sig inte, och varför skulle de?
Om jag gillar att vara med någon och jag behandlar denne bra.
Om någon gillar att vara med mig och denne behandlar mig bra.
Då struntar jag i, eller borde strunta i, vilka motiv den andra har, eller hur?
Oj, jag skulle vilja förstå vad du menar exakt, men det är lite svårt. Förklaringar på vad? Kan du ge nåt exempel, även på självklarheterna?
Det sista du skrev att man är ihop med nån för att man gillar denne och behandlar denne bra och vice versa - nej, då behöver man kanske inte veta andra motiv. Då, tycker jag, har man redan uteslutit att man har fått tag på en "problem-person". För de behandlar inte sin partner så jättebra, de är för mycket inne i sina problem för att klara av att göra det. Så det finns inget problem där, man behöver inte leta efter fler motiv.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
nallen skrev:Toblerone skrev:Bäst chans att få en partner har man om man är nöjd med sitt liv och inte behöver en annan person som liksom "räddar" en.
Om man ändå är nöjd med sitt liv och inte behöver "bli räddad" så behöver man ju ingen partner.
Håller med helt! Om man är såpass stabil och lycklig att man inte behöver nån som "räddar" en från tristessen eller ångesten eller vad det nu är..vad ska man då med en partner till!?
Jag vet varför jag dagdrömmer om en viss person, och varför jag alltid "jagat" kärlek: TRISTESS!
Plus sökande efter mening!
Moderator atoms - reparerade trasigt citat.
- QuinnaPåGlid
- Inaktiv
- Inlägg: 173
- Anslöt: 2016-07-26
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
nallen skrev:Om man få sitt liv att fungera utan en partner är det bara att gratulera, då behöver man inte krångla till det genom att blanda in nån annan.
Men om anledningen till att livet inte fungerar är just att man inte har någon så är det bara meningslöst och oärligt att försöka få det att fungera utan partner.
Möjligen kan man få det att fungera med några KK, men det är sällan mindre energikrävande än en partner.
Kan hända att man kan känna så också, för mig är det helt enkelt ett främmande sätt att tänka. Då använder man ju en annan människa för att fixa sitt eget liv? Det är att utnyttja sin partner, tycker jag.
Och om du känner att du inte vill ha en partner när du mår bra och klarar dig, då bör du inte ha en. En partner har man ju för att man vill vara tillsammans med personen. Jag brukar också tycka att det bara handlar om rätt person, (att det inte är jobbigt då heller, utan tillför något positivt) men här vet jag inte.
Prata av mig om livet/kärleken och kanske få lite råd
QuinnaPåGlid skrev:nallen skrev:Toblerone skrev:Bäst chans att få en partner har man om man är nöjd med sitt liv och inte behöver en annan person som liksom "räddar" en.
Om man ändå är nöjd med sitt liv och inte behöver "bli räddad" så behöver man ju ingen partner.
Håller med helt! Om man är såpass stabil och lycklig att man inte behöver nån som "räddar" en från tristessen eller ångesten eller vad det nu är..vad ska man då med en partner till!?
Jag vet varför jag dagdrömmer om en viss person, och varför jag alltid "jagat" kärlek: TRISTESS!
Plus sökande efter mening!
Moderator atoms - reparerade trasigt citat.
Nja, då är du en av dem Aspies som egentligen trivs bäst ensamma. Jag är däremot en av den "andra" sorten. Jag vill gärna ha en person runt mig, berätta vad som hänt under dag, ventilera mina tankar, få lite feedback. Få en kram då och då också. Osv. Naturligtvis måste man då vara beredd på att lyssna på din partner och dennes behov också. Men där är behoven olika. Vissa känner inte behov av en partner.
Återgå till Att leva som Aspergare