Ser att redan mycket täcks i diskussionen. Men jag vill likväl inflika min egen syn:

Vitsen med att få en diagnos är att få kunskap. Ty kunskap är makt. Och rätt använd kan den makten underlätta livet avsevärt på flera plan.

Jag är diagnostiserad med AS. Förmodligen är jag också bipolär i någon grad. Men det har jag upptäckt själv genom att läsa in mig på psykologiämnet. Detta ger mig makten att förstå mig själv och vad jag själv kan göra och inte göra för att underlätta vardagen.

AS-diagnosen ger mig sedan rättigheter (och skyldigheter vilket många tenderar att förglömma) i kontakter med bland annat Försäkringskassan. Med samhällets hjälp ges jag sålunda makten att kunna stå på mina egna ben, vilket jag personligen tycker är helt underbart.

Det finns alltså flera skäl till att en diagnos kan vara bra. Att sedan somliga "mindre vetande" tycker det är roligt att stämpla folk i pannan och sedan prata skit bakom deras ryggar är beklagligt. Jag själv vänder andra kinden till även om man kanske gråter en skvätt för sig själv när ingen annan ser.

Karamell skrev:

Furienna skrev:Svaret är nog att din personlighet är färgad av ditt funktionshinder.

Vad kommer först, hönan eller ägget?

Det är ju svårt att säga. Vi är nog en blandning av Aspergers och våra egna särdrag.

viskus skrev:

slackern skrev:

viskus skrev:
Absolut, det stämmer! Utan medicin hade jag nog inte levt idag...

OK jag är glad för din skull att den hjälper så pass bra, men trist att du har mått så pass dåligt som du har gjort. Ursäkta om jag uttrycker mig klumpigt, vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig.

Härligt att du också känner dig hjälpt av medicinen du får! Jag uppfattade det inte alls som att du uttryckte dig klumpigt, tvärtom! Modigt av dig att våga fråga

Tack så mycket.