Jag påbörjande min utredning i oktober 2013 och avslutande den i mars 2015. Något som jag funderade på då och då, hur jag bemötes på. Som det är brukligt mötes av olika vårdgivare. En behandlare, en psykolog,en sjukgymnast, och överläkare olika tillfällen. Min behandlare och kontaktperson , en sjukgymnast olika tillfällen.

Alla intervjuade,gjorde olika tester mig nästan alla var trevliga och mötesgånde. Sjukgymnasten var absolutist trevligt och empatisk, där känner mig nöjd och trygg! men överläkaren var jobbigast - hon var så korthuggen i sättet, av trött mig,lämnade inga vettiga förklaringar på på påståenden. Sånt gör nervös och osäker och kanske mer autentisk i sättet. Det störde mig att hon kom tio - 15 minuter av våra träffar. S Det som störde mig mest var hon slutligen var klar efter 1,5 år efter Upplevde henne stressad. så gick hon igenom SSL plan och så jag fick endast tid att ställa 4 frågor. Hon gick aldrig igenom hennes,som gör tillsammans med psykologen och övriga samlar in tester och sina intryck av mig, när hon sätter diagnos om mig.
Tycker hon gjorde fel av henne att aldrig gick igenom utredningen. Som sagt hennes sätt gjorde mig osäker och så svårt prata om den. Den jag har funderat om överläkaren spelande otrevlig roll för gör ett "stresstest för se hur jag fungerar l liknade situationer och de andra var på olika sätt. Det motsäger de kan vara hennes mindre otrevliga sätt.

Är någon förstår det här betande hos överläkaren nervösa och lite otrevliga sätt, om del av ett stresstest eller inte?

Hur är era erfarenheter av neurologiska utredning och upplevde du bemötande av personalen?

Det låter som en märklig utredning. Var du under 18 då du utreddes? Jag fick träffa en psykolog och en läkare bara, utredningen tog sex veckor. Sa de varför du skulle träffa en sjukgymnast?

-Menar du inte neuropsykiatrisk?

Liljan skrev:Det låter som en märklig utredning. Var du under 18 då du utreddes? Jag fick träffa en psykolog och en läkare bara, utredningen tog sex veckor. Sa de varför du skulle träffa en sjukgymnast?

Samma här, fick min på remiss från läkare, fick träffa läkare från Stockholms landstings sjukvård, de remitterade till en privat klinik, några veckor senare fick jag papper "Du har asperger".

Tycker också att tiden för din utredning var mycket lång.

Jag kom i kontakt med psykiatrin när jag var 16 år. Fick komma till vuxenpsyk ändå, men med lite hjälp. Psykolog har jag gått till o från, men hade samma hela tiden, men totalt kanske 6-7 år. Fick göra alla möjliga tester som Rorschach, MMPI-III, m.m. IQ-test, kunskapstest, samt fick jag göra en CT-scanning och ett EEG-test.

Vet faktiskt inte när jag fick min Aspergerdiagnos, men tror jag var runt 25 år. Jag fyller 36 detta år.

Ska i.a.f. kvittera ut min journal, jag har nu fram till 2006. Sen en tid kan jag läsa journalen på 1177, men det är bara från o med att de började med det. Så jag saknar 2006-2015.

Kan ju hända att din överläkare var stressad i allmänhet, dom brukar ju vara det.
Jag tror inte att det var en del av ett stresstest.

Sa hon att hon inte hade gått igenom dina tester?
Annars kan hon ju ha gjort det ändå när inte du var närvarande.

Jag fick gå igenom min utredning med min psykolog som gjorde testet om jag bad om det, jag var alltså tvungen att fråga om det. Överläkaren har jag aldrig gått igenom testerna med och det vore inte lönt då hon inte var med vid testerna ändå.

Hur säger man så att man verkligen får en utredning? Jag blir bara bemött med" du behöver prata med e terapeft". Jag har redan gått i terapi och jag har fortfarande samma problem, samma känslor, och då asperger har med hjärnan att göra, så misstänker jag att min hjärna är annorlunda då kan man inte bara " bota" sina känslor genom terapi. Ska man säga att man är självmordsbenägen för att bli tagen på allvar..?

anja921 skrev:Hur säger man så att man verkligen får en utredning? Jag blir bara bemött med" du behöver prata med e terapeft". Jag har redan gått i terapi och jag har fortfarande samma problem, samma känslor, och då asperger har med hjärnan att göra, så misstänker jag att min hjärna är annorlunda då kan man inte bara " bota" sina känslor genom terapi. Ska man säga att man är självmordsbenägen för att bli tagen på allvar..?

Tyvärr kan det vara så.

Jag vet inte hur många gånger jag har blivit hämtad av ambulansen för att jag skadat eller förgiftat mig själv på fyllan. De skickar ju hela förloppet till en psykiater som vill träffa en dagen efter genast. Då börjar de ge mer medicin, o 2 ggr har jag skickats till psykavdelningen för ECT-behandling.

KrigarSjäl skrev:-Menar du inte neuropsykiatrisk?

Nog är mer korrekt med neuropsykiatrisk än neurologisk. Tack KrigarSjäl för rättningen.

alixha skrev:Kan ju hända att din överläkare var stressad i allmänhet, dom brukar ju vara det.
Jag tror inte att det var en del av ett stresstest.

Sa hon att hon inte hade gått igenom dina tester?
Annars kan hon ju ha gjort det ändå när inte du var närvarande.

Jag fick gå igenom min utredning med min psykolog som gjorde testet om jag bad om det, jag var alltså tvungen att fråga om det. Överläkaren har jag aldrig gått igenom testerna med och det vore inte lönt då hon inte var med vid testerna ändå.

Det är inte mest testresultaten som mest intressant utan om kort förklara utryck vad menas med central convengens
eller det här att att hamnar lätt konflikt med andra? Det är ovanligt,dock vardags grubbel kan för komma för vanliga människor.

anja921 skrev:Hur säger man så att man verkligen får en utredning? Jag blir bara bemött med" du behöver prata med e terapeft". Jag har redan gått i terapi och jag har fortfarande samma problem, samma känslor, och då asperger har med hjärnan att göra, så misstänker jag att min hjärna är annorlunda då kan man inte bara " bota" sina känslor genom terapi. Ska man säga att man är självmordsbenägen för att bli tagen på allvar..?

Okunskap om Autism och asperger är vanligt

alixha skrev:Kan ju hända att din överläkare var stressad i allmänhet, dom brukar ju vara det.
Jag tror inte att det var en del av ett stresstest.

Sa hon att hon inte hade gått igenom dina tester?
Annars kan hon ju ha gjort det ändå när inte du var närvarande.

Jag fick gå igenom min utredning med min psykolog som gjorde testet om jag bad om det, jag var alltså tvungen att fråga om det. Överläkaren har jag aldrig gått igenom testerna med och det vore inte lönt då hon inte var med vid testerna ändå.

Det är åt skogen för långt, sedan får vänta sex månader för komma för till en dignosgrupp, sex månader för träffa en specialpedagog! Det är skogen för lång tid, speciellt när mitt i livet - 45 år. När ska göra en yrkesbyte med studier.

Sedan för 20 år sedan gick till psykiskt för mådde och sina svåra svårigheter i motorik och sociala kontakter.
Visserligen fick god hjälp med skyddat verkstad, sjukgymnast och samtalsstöd och senare trygghetanställning.
kom långt på det dock fick inte rätt diagnos ( personligt störning diagnos)så jag fick svag funkis identitets
och känna trygghet i mig själv och kunna välja prata om mig och hävda min personliga behov i social och arbetssammanhang. Min överläkare sa min föra överläkare misstänkte att min diagnos var autism,så slutet 2003 men ändrade/gjorde inte om utredningen. Min min andra överläkare säger kunskapen om Autism var låg då tiden.
Missade då rätt stöd ifrån Af och missade då LSS stöd då - då behövde som mest!

Hey!
Bor i Jönköpings län, tog ca 1,5 år att ens få tid för utredning, även att min öl på psyk knuffade på varannan månad. Bor i Nässjö, utredningen gjordes i Eksjö. Började med ett möte på 2 timmar hos arbetsterapeut i maj förra året, sen blev det ett rejält glapp över sommaren + att jag tror dom glömde bort mig lite. Dom tog kontakt i oktober och ville då träffa nån familjemedlem, helst förälder, eller annan vuxen som har sett mig växa upp, men har ingen sån så vi fick hoppa över det. Sen sista delarna gick fort. 3 timmars testande med psykolog, logik/språk/uppmärksamhet och sån skit, veckan efter det möte med öl, veckan efter det sammanställning av utredning och besked om diagnos (aspergers och add). Ringde veckan efter för att få sammanställningen skickad till mig. Sen tog min öl i Nässjö över, min terapeut är med på noterna, ny medicin ska sättas in. Så, gick väl rätt bra, på det stora hela. Alla var otroligt trevliga, tillmötesgående, respektfulla. Full poäng på eksjö psyk ;p

Verkar vara stor skillnad på utredningarna: från 3 veckor till 1.5 år. Det enda jag känner till personligen (ej undertecknad) är 1.5 år.

Är det två olika utredningar eller beror det på var man bor? Bor själv i Stockholm.

Min tog bara några veckor fast min KBT-terapeut som remitterade mig sa att det skulle ta minst ett år. Fick fylla i ett stort formulär med olika påståenden och frågor, vi (jag och psykologen som utredde mig) diskuterade lite och sedan använde han några påståenden från en bok för att urskilja om jag hade Asperger eller atypisk autism. Det som skiljde var att jag inte brukade ha så svårt med ögonkontakt så då fick jag diagnosen atypisk autism. Jag undrar dock om det verkligen ska vara så enkelt för det kändes lite konstigt.

Kötiden var över ett år men jag gjorde något som hette att åberopa vårdgarantin och fick komma till en privat utredare inom 3 månader. Det tog 2 månader att göra utredningen vill jag minnas (dvs. två månader från första träffen till att diagnosen ställdes), med olika tester och intervjuer med anhöriga och att träffa läkare och psykolog och så.

1.5 år låter störtlöjligt och överdrivet byråkratiskt.

Nu var det visserligen ett tag sedan jag gjorde min utredning, så kan minnas fel.
Men jag tror det tog ungefär ett år från utredningens start till diagnos.

Jag fick göra flera olika tester, både med pussel och bilder och med frågor, siffror och ord.

Det var intervjuer med mig, mina föräldrar och förskolepersonal om hur jag varit som barn och under uppväxt.

Fick även göra CT-scanning och EEG.
Jag trodde att de gjorde CT-scan och EEG på alla vid utredning, men verkar inte så.

Och så gjorde jag något test för ADHD på en dator...

Jag tyckte det gick relativt snabbt med utredningen för att ändå vara så omfattande som den var. Undersökningarna CT, EEG och ADHD-test gjordes dessutom på annan ort än själva psykologsamtalen.

Minns inte att det var särskilt lång väntetid till utredningen heller.
Det var år 2008/2009

Min utredning tog ca två veckor och genomfördes när jag låg inne på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.
Överläkaren och psykologen på avdelning "propsade på" att jag skulle göra utredningen då de misstänkte någon form av neuropsykiatrisk problematik (jag låg inne för depression och självskadebeteende kopplat till bipolär sjukdom).

Jag pratade med psykologen om beteenden, känslor och uppväxt i sammanlagt kanske tio timmar, utförde begåvningstestet WAIS-IV och fyllde i HLC-32K, MDQ, RAADS, AQ och WURS.

Fick diagnosen nu i början av april. Är dock lite förvirrad då jag inte känner igen mig i så många av diagnoskriterierna för Asperger, men det känns samtidigt lite skönt, har alltid upplevt mig själv som annorlunda på nåt sätt...

viskus skrev:Fick diagnosen nu i början av april. Är dock lite förvirrad då jag inte känner igen mig i så många av diagnoskriterierna för Asperger, men det känns samtidigt lite skönt, har alltid upplevt mig själv som annorlunda på nåt sätt...

Jag håller fullkomligt med dig, för jag tycker att dom låter betydligt mycket värre en vad dom är, fast psykologer och psykiatriker har ju trotts allt utbildning och erfarenhet i att utreda och faktiskt veta vad dom betyder och vad dom ska leta efter.