rdos skrev:

Milyc skrev:Vad jag ville ha sagt maed detta var att den nedlåtande attityden mot oss med diagnos inte grundar sig på vissa NT-föräldrars åsikter om AST utan att det beror på den rationella följden av att vara en som engagerar sig för att man anser sig ha ett funktionshindrat barn när man sig själv som "helt frisk/normal".

Som förälder till ett "LFA" barn förväntas man att känna sig som en förälder med ett svårt handikappat barn, oavsett vad man själv tyckte från början. Ganska många föräldrar med AS lämnar denna attityd bakom sig av olika skäl. Antingen för att de själva känner igen sig i barnens drag. får egen diagnos, eller att man hamnar i autismkommunity och får se reda på hur andra fungerar.

Nu var det ju kategorin NT-föräldrar vi diskuterade, inte föräldrar med AS. OA har aldrig uteslutit dessa.

rdos skrev:Men herre gud! Det är väl ingen som begärt att högfungerande ska identifiera sig som LFA.

Det skulle ju vara totalt kontraproduktivt dessutom.

Jo, nämnda grupp NT-föräldrar som är reltivt passiva medlemmar i RFA brukar argumentera precis så, liksom du när du tycker att OA ska driva LFA-frågor.

Nåja. När debatten ändå är igång här gör jag ett nytt försök att ta upp en sida av saken som är väldigt egendomligt frånvarande. Sid. 7 nederst blev ju ett slag i luften.
Citerar mig själv ur "Vad tycker ni om Gillberg", NFD, sid. 7:

Zombie skrev:[...]
den både ensidiga och illa grundade synen på OA som en diskriminerande förening får mig att undra vad vi är för ena masochister eller femtekolonnare mot oss själva egentligen - och varför.
Påminner mig om utsugna arbetare i USA som har blivit indoktrinerade att uppriktigt avsky idén om fackföreningar eller något.

Först:

Tack rdos för att du orkar diskutera när jag inte gör det (även om det kan bli liiite extremt ibland ). Kul också att stå på "samma sida" för en gång skull.

Vidare känner jag ett behov av att upprepa mig:

Jag har också problem med det faktum att man utstänger även männsikor som har diagnos om de inte är kapabla att vara tillräckligt framåt och sociala, vilket är totalt snedvridet. Det är en förening för människor med NPF - dock bara människor med NPF som fungerar på ett vis som tillfreddställer resten av medlemmarna. Snacka om diskriminering.

Jag har ännu inte, trots spaltmeter med text, sett någon som är villig att:
1. Ta åt sig av påståendet/kritiken
2. Är villig att erkänna att det är lite "elitförening" över det hela
3. Kan tänka sig att, genom OA, vara språkrör och stöd för de som har det värre än "målgruppen".

Och nej, jag rör inte bara om i grytan. Jag är bara oerhört förvånad över att man tydligen är så totalt blind på den är fläcken.

[Och skulle jag nu ha missat något inlägg som berör punkt 1-3 så är ni välkomna att påpeka det]

Zombie skrev:Påminner mig om utsugna arbetare i USA som har blivit indoktrinerade att uppriktigt avsky idén om fackföreningar eller något.

Klockren liknelse!

Milyc skrev:OA samarbetar mer än gärna med NT om det tjänar våra ändamål och gör det redan på vissa håll. Däremot ska dessa inte ha något inflytande över hur föreningen styrs och vad vi ska göra. Det är två helt skillda saker. OA ska företräda diagnos innehavares eget perspektiv och inte vissa NT:s teorier/tolkningar om vad som är vårt bästa även om dessa teorier ligger närmare "sanningen" eller kanske snarare sådant som vi gillar än de tolkningar RFA företräder för närvarande.

== förenings mål, som nog alla här är ense om.

Det är sammanblandningen mellan mål och medlemsskap som diskuteras.

Milyc skrev:Vilja jobba inom omsorgen, se det som viktigt att de vårdbehövande får bra liv är wn sak. Att tycka att deras fackförbund ska driva dessa frågor, och inte fokusera på de astäldas intressen en helt annan.

Hänger nog inte med här. Vart kommer fackförbunden in?

Om vi nu ändå ska ta vårdpersonals fackförbund som exempel. så tvivlar jag på att något av dem har medlemsskapsregler som säger att vårdtagare inte får bli medlemmar. Däremot så har de säkerligen stadgar som säger att föreningen ska driva de anställdas intressen och inte vårdtagares. Vårdtagarna kan knappast "ta över" dessa föreningar genom att bli medlemmar, eftersom det finns regler i stadgarna som bara styrelsen kan ta beslut om att ändra, och det kan oxå finnas regler om att det måste till flera olika möten / styrelser för att kunna ändra på vissa saker (t.ex. upplösa en förening). Samma sak kan OA ha. Man kan ha en regel som enbart ger folk inom autismspektrum rösträtt och möjlighet att sitta i styrelsen. Sådana regler är i princip omöjliga att komma runt.

Milyc skrev:Jag bryr mig visst om LFA och tycker det är viktigt att de får ett så bra liv som möjligt men i OA vill jag inte diskutera dem.

Nu argumenterar jag ju inte primärt kring att OA ska hjälpa LFAs till ett så bra liv som möjligt, utan att man ska överföra kunskaper där så är lämpligt & meningsfullt. Det kan man inte göra om man dels förbjuder LFA gruppen att vara medlemmar och dels förbjuder deras personal att vara medlemmar.

Ungefär som att en (väldigt hypotetisk) förening för "aspiesar utan problem" rimligen skulle verka för att överföra kunskaper om kompensationsstrategier till OA för att vara meningsfull.

tahlia (på andra sidan för ovanlighetens skull )

Alla punkterna är redan bemötta. Vi talar förbi varandra, jag antar att fler än jag har svårt att komma på hur vi ska uttrycka oss bättre.

Om man engagerar sig i en svensk fackförening eller politiskt parti - gör man det för att förbättra förhållandena för en grupp eller i ett land där man redan har det väldigt bra, globalt sett - eller för att förbättra förhållandena i hela världen och börja med dem som har det sämst? Ergo: då avskaffar vi LO, SAC, (v), (mp) och hela surven då, eftersom de är elitistiska.

Frågan är giltig i högsta grad, och fler än som gör det bör ställa sig den. Men ett så enkelt svar som det jag gav ovan är moraliskt absurt och praktiskt orimligt ändå.

Milyc skrev:

Zombie skrev:Påminner mig om utsugna arbetare i USA som har blivit indoktrinerade att uppriktigt avsky idén om fackföreningar eller något.

Klockren liknelse!

Tack, kamrat!

Zombie skrev:Nåja. När debatten ändå är igång här gör jag ett nytt försök att ta upp en sida av saken som är väldigt egendomligt frånvarande. Sid. 7 nederst blev ju ett slag i luften.
Citerar mig själv ur "Vad tycker ni om Gillberg", NFD, sid. 7:

Zombie skrev:[...]
den både ensidiga och illa grundade synen på OA som en diskriminerande förening får mig att undra vad vi är för ena masochister eller femtekolonnare mot oss själva egentligen - och varför.
Påminner mig om utsugna arbetare i USA som har blivit indoktrinerade att uppriktigt avsky idén om fackföreningar eller något.

Kan iofs instämma kring det här om femtekolonnare och så vidare, men det hör nog inte riktigt ihop med den här diskussionen. Bara för att man ogillar OAs medlemsskapsregler är man knappast en femtekolonnare.

tahlia skrev:Kul också att stå på "samma sida" för en gång skull.

Verkligen kul

tahlia skrev:Jag har ännu inte, trots spaltmeter med text, sett någon som är villig att:
1. Ta åt sig av påståendet/kritiken
2. Är villig att erkänna att det är lite "elitförening" över det hela
3. Kan tänka sig att, genom OA, vara språkrör och stöd för de som har det värre än "målgruppen".

Jag erkänner som sagt alla tre, och speciellt skulle jag gärna agera språkrör och stöd för de som har det värre än "målgruppen".

Ja du rdos, du skriver och skriver och jag tycket personligen att du inte är i närheten ens att beskriva mig och min tanke med att vara med i OA och jag tänker inte ens börja argumentera med dig. Ja, jag somnar nästan av allt ditt ordvrängeri.

Vill bara påpeka detta så ingen tror på att jag är den rdos målar upp en bild av att jag skulle vara som medlem i OA.

Aspkvinna skrev:Ja du rdos, du skriver och skriver och jag tycket personligen att du inte är i närheten ens att beskriva mig och min tanke med att vara med i OA och jag tänker inte ens börja argumentera med dig. Ja, jag somnar nästan av allt ditt ordvrängeri.

Nu var det ju fortfarande så att jag inte diskuterar kring VARFÖR man ska vara med i OA (mål) utan varför vissa INTE får vara med i OA.

Väldigt vad folk verkar ha svårt att greppa detta!! Är det verkligen så svårt att skilja mål ifrån medlemsskapskrav?

rdos skrev:OAs nedlåtande attityd emot LFA

Vi vill få igång en förening för den hittills ganska "missade" gruppen HFA som själva kan klara sig ganska bra och får just den sortens problematik att man ömsom uppfattas som mer kapabel än man är, ömsom som mindre kapabel. Vi vill primärt komma samman och få igång en organisation för oss. Att det i sig skulle vara nedlåtande mot alla tänkbara andra grupper går jag inte med på.

Ingen ur grundarkretsar har uttryckt något nedlåtande gentemot LFA, möjligen tycker jag det lät så om en del av dem som kom utifrån under sommaren och inför det då förestående mötet i augusti hos Inger fäste vår uppmärksamhet på att de kunde tänka sig att gå med om namnet ändrades till Organiserade Aspergare, men inte annars.

Men rent allmänt handlar det inte om något mer än att det koncept som det finns flest som tror på är att få igång OA nu, som en förening för aspergare och andra högfungerande, helt enkelt för att det är vår grupp som till stor del har haft svårt att känna sig hemma i andra befintliga föreningar.

Jag kan ge utomstående kritiker rätt i att mycket av diskussionen kring att hålla välvilliga NT:s utanför går kanske lite väl långt, och att vi bör vara beredda att se över massor i den stilen i sinom tid. De sammanhangen inser jag, och det tänker jag verka för att vi är vaksamma på, och anpassar oss till på ett realistiskt sätt. Framöver.

Men för närvarande är vår önskan att få igång föreningen med de här premisserna och "pröva våra vingar" och se vad det kan bli av saken. Grundpremisserna måste få "sätta sig" först. Jag tror säkert att vi kommer att upptäcka att en och annan synpunkt som kommit så här långt från t ex rdos, Sam och andra kommer att bli fullt möjliga att implementera, i varierande grad. Bara vi får jobba lite med saker och ting först, så.

Men som sagt, att OA som förening skulle ha en nedlåtande attityd mot LFA tycker jag är en olycklig tolkning, jag anser inte att föreningens linje handlar ett dugg om något sådant nedlåtande, bara en realistisk syn på hur mycket vi är redo för att ge oss i kast med här och nu. I ett längre perspektiv hoppas jag vi kan expandera och börja jobba mycket mer för LFA också, och kanske analogt med det återgå till ursprungsnamnet igen.

rdos skrev:Man kan ha en regel som enbart ger folk inom autismspektrum rösträtt och möjlighet att sitta i styrelsen. Sådana regler är i princip omöjliga att komma runt.

Som om du skulle vara nöjd med detta. Du har i annan yttrat dig så här om OA:

Detta tenderar att bli kontraproduktivt om man vill påverka samhället. Normalt sett så rekryteras styrelse på basis av kompetens och inte baserat på diagnoser.

Nu argumenterar jag ju inte primärt kring att OA ska hjälpa LFAs till ett så bra liv som möjligt, utan att man ska överföra kunskaper där så "är lämpligt & meningsfullt. Det kan man inte göra om man dels förbjuder LFA gruppen att vara medlemmar och dels förbjuder deras personal att vara medlemmar.

Ungefär som att en (väldigt hypotetisk) förening för "aspiesar utan problem" rimligen skulle verka för att överföra kunskaper om kompensationsstrategier till OA för att vara meningsfull.

Du må önska detta och tycka att det är "rimligt" att hypotetiska än mer högfungerande grupper skulle göra motsvarande för oss andra men det är inte nödvändigt och det är helt andra frågor som är viktiga för OA varför vi skippar den biten liksom "aspisar utan problem" också skulle kunna tycka att det är annat som är centralt för dem och därför skippa den biten.

Jag har själv faktiskt inte observerat några påtagliga brister i RFA:s arbete för LFA-gruppen och om det nu skulle finnas sådana som du säkert med visst fog påstår är det ingalunda självklart att just OA (som är en förening av och för den högfungerande delen av spektrumet) skulle ta på sig uppgiften att åtgärda dem eller göra det bättre. Jag anser att OA har annat att göra.

Pemer skrev:I ett längre perspektiv hoppas jag vi kan expandera och börja jobba mycket mer för LFA också, och kanske analogt med det återgå till ursprungsnamnet igen.

Säg inte för mycket Pemer för då kanske vi drabbas av avhopp från dem som vill jobba med det vi faktiskt har tänkt oss. Som det är nu så är det bara dem som vill göra något (nog så hedervärt) helt annat än vi som drog igång med detta som hoppat av. I övrigt instämmer jag med vad du skrev.

Pemer skrev:Ingen ur grundarkretsar har uttryckt något nedlåtande gentemot LFA, möjligen tycker jag det lät så om en del av dem som kom utifrån under sommaren och inför det då förestående mötet i augusti hos Inger fäste vår uppmärksamhet på att de kunde tänka sig att gå med om namnet ändrades till Organiserade Aspergare, men inte annars.

Håller inte riktigt med om det. Att man vill hindra människor med LFA-diagnoser, folk med social fobi (som oxå diskuterades på mötet) och har krav på "mentala förmågor" för medlemssakp kan jag dessvärre inte se som annat än elittänkande och att man har en nedlåtande attityd emot LFA. Jag tror inte du har en sådan attityd, men andra i föreningen verkar ha det.

Pemer skrev:Jag kan ge utomstående kritiker rätt i att mycket av diskussionen kring att hålla välvilliga NT:s utanför går kanske lite väl långt, och att vi bör vara beredda att se över massor i den stilen i sinom tid. De sammanhangen inser jag, och det tänker jag verka för att vi är vaksamma på, och anpassar oss till på ett realistiskt sätt. Framöver.

Håller inte riktigt med dig där heller. Stadgarna bör inte ändras "inom sinom tid". De måste fungera även när föreningen kommit en bra bit på vägen. Man kan inte hålla på och ändra väsentliga formuleringar i stadgarna hur som helst, speciellt inte krav på medlemsskap, utan dessa sektioner ska, liksom målen, skyddas emot framtida ändringar just för att föreningen ska driva de frågor man ursprungligen kommit överens om.

Däremot är det givetvis inte nödvändigt att man i dagsläget startar upp all sorts verksamhet som man eventuellt avser sysslar med inom sinom tid. Det är inte ens lämpligt, utan man börjar, precis som du själv är inne på, i liten skala.

tahlia skrev:Vidare känner jag ett behov av att upprepa mig:

Jag har också problem med det faktum att man utstänger även männsikor som har diagnos om de inte är kapabla att vara tillräckligt framåt och sociala, vilket är totalt snedvridet. Det är en förening för människor med NPF - dock bara människor med NPF som fungerar på ett vis som tillfreddställer resten av medlemmarna. Snacka om diskriminering.

Jag har ännu inte, trots spaltmeter med text, sett någon som är villig att:
1. Ta åt sig av påståendet/kritiken
2. Är villig att erkänna att det är lite "elitförening" över det hela
3. Kan tänka sig att, genom OA, vara språkrör och stöd för de som har det värre än "målgruppen".

Okej.

1. Jag kan ta åt mig av påståendet, och önska att korrigera det. Den med diagnos som vill vara medlem är välkommen enligt min tolkning. Tillsammans är vi starka, och medlemskap bör inte förutsätta att kunna/vilja komma på träffar. En aspergare som aldrig för sitt liv skulle vilja gå på en träff själv, men som är "social och framåt" nog att vilja vara med i en förening som OA och känna den gemenskapen med alla andra som är med, är definitivt välkommen.

Om det inte verkar så känns det mest som dåligt utkommunicerat. Vad som har nämnts i de äldre liggande stadgarna är en önskan att undvika medlemmar som behöver medhjälpare OM de kommer på träffar. Att de måste vara framåt och sociala nog för att komma på träffar har inte varit meningen med vad som sagts. Åter känns det mer som en projicering/egen tolkning. Och sådant måste vi naturligtvis vara vaksamma på. Bokstavstolkningar, såväl som att även aspies kan råka tolka in eget mellan raderna, är jätterisker. Jag tycker att de diskussioner som förs i den här tråden många gånger mer verkar peka på just den saken.

2. Aldrig! Det har inte varit någon som helst mening från någons sida. Däremot kan jag förstå att det har kunnat tolkas så.

3. Jag har hela tiden varit beredd att efter bästa förmåga försöka vara språkrör och stöd för den medlemskrets föreningen har, och jag uppfattade föreningens tänkta medlemskrets från starten som att alla med diagnoser inom spektrumet. Den som har följt mina skriverier så länge jag varit engagerad i det här borde ha uppmärksammat det.

Milyc skrev:Du må önska detta och tycka att det är "rimligt" att hypotetiska än mer högfungerande grupper skulle göra motsvarande för oss andra men det är inte nödvändigt och det är helt andra frågor som är viktiga för OA varför vi skippar den biten liksom "aspisar utan problem" också skulle kunna tycka att det är annat som är centralt för dem och därför skippa den biten.

Själv kan jag nog inte se någon vits ö.h.t. till att skapa föreningen "aspiesar utan problem" om man inte antingen vill bilda en elitgrupp för inbördes beundran eller att man tänkt sig att visa på lösningar för de som har problem. Det finns ju liksom inget man kan göra för egna gruppen eftersom föreningen per definition skulle vända sig till de som inte har några problem.

Milyc skrev:Jag har själv faktiskt inte observerat några påtagliga brister i RFA:s arbete för LFA-gruppen

Ja, vad ska man säga?

Pemer skrev:3. Jag har hela tiden varit beredd att efter bästa förmåga försöka vara språkrör och stöd för den medlemskrets föreningen har, och jag uppfattade föreningens tänkta medlemskrets från starten som att alla med diagnoser inom spektrumet. Den som har följt mina skriverier så länge jag varit engagerad i det här borde ha uppmärksammat det.

Nu gällde det föreningens nuvarande målgrupp, där LFA inte ingår, och om man skulle kunna tänka sig att vara språkrör för någon som ligger under nuvarande målgruppen. Nu vet jag att du alldeles säkert skulle kunna tänka dig att vara det, men frågan är vilka andra i föreningen som skulle kunna tänka sig det?

Angående träffar och sådant, som rimligen är en initial verksamhet för föreningen, så kan jag mycket väl förstå att folk vill ha dem utan "tanter" och LFA, och det har jag oxå full förståelse för. Däremot kan jag inte förstå vad träffar och restriktioner kring träffar, har med medlemsskapskrav i föreningen att göra. Träffar är ju en VERKSAMHET som från fall till fall kan beläggas med olika restriktioner, medan en förenings stadgar är något hållbart som man vill visa utåt. Inte vill man visa utåt att man ser ned på LFA och NT, vilket tyvärr blir följden även med nuvarande stadgar.

rdos skrev:
Håller inte riktigt med om det. Att man vill hindra människor med LFA-diagnoser, folk med social fobi (som oxå diskuterades på mötet) och har krav på "mentala förmågor" för medlemssakp kan jag dessvärre inte se som annat än elittänkande och att man har en nedlåtande attityd emot LFA. Jag tror inte du har en sådan attityd, men andra i föreningen verkar ha det.

Den enda mentala förmåga det någons som ställts krav på i OA är förmågan att klara sig själv utan NT-sällskap på möten. Ursprungligen stod det "praktiskt och mentalt" men praktiskt ströks för att göra undantag för rörelsehindrade som endast behövde praktisk hjälp.

Om dessa vilkor inte hade stälts upp hade vårdpersonal och NT-föräldrar släpat dit sina osjälvständiga ungdomar och sedan suttit och hjäpt dem att uttrycka sig. Detta hade skapat ett diskusionsklimat nära nog identiskt med de träffar för "personer med eget funktionshinder" som FA ordnar i min stad. Alltså något likadant som det som fick oss att starta OA för att slippa.

Jag föraktar inte LFA, alltför osjälvständiga aspegare eller vad man nu kan tänka sig men jag vill kunna anordna träffar/möten och driva en förening utan att allt ska anpassas efter deras behov (för det är nämligen så det blir om de bjuds in). Då blir det lika lite plats för mig och andra mer självständiga att få våra behov tillgodosedda som i FA.

rdos skrev:Angående träffar och sådant, som rimligen är en initial verksamhet för föreningen, så kan jag mycket väl förstå att folk vill ha dem utan "tanter" och LFA, och det har jag oxå full förståelse för. Däremot kan jag inte förstå vad träffar och restriktioner kring träffar, har med medlemsskapskrav i föreningen att göra. Träffar är ju en VERKSAMHET som från fall till fall kan beläggas med olika restriktioner, medan en förenings stadgar är något hållbart som man vill visa utåt. Inte vill man visa utåt att man ser ned på LFA och NT, vilket tyvärr blir följden även med nuvarande stadgar.

Helt rätt. Medlemskraven har förstås inget med restriktioner kring träffar att göra, och den biten har vi försökt komma tillrätta med i de fortsatta diskussionerna kring stadgarna på vårt forum.

Lite av ett problem just nu är väl att mycket diskussion dyker upp och förs fram här av utomstående kring de gamla stadgarna som naturligtvis än så länge ligger uppe på vår hemsida, samtidigt som vi som är involverade i arbetet håller på och diskuterar nya stadgar på det egna forumet.

Jag ska lägga till något om det på den sidan på hemsidan.

Milyc skrev:

rdos skrev:Man kan ha en regel som enbart ger folk inom autismspektrum rösträtt och möjlighet att sitta i styrelsen. Sådana regler är i princip omöjliga att komma runt.

Som om du skulle vara nöjd med detta. Du har i annan yttrat dig så här om OA:

Detta tenderar att bli kontraproduktivt om man vill påverka samhället. Normalt sett så rekryteras styrelse på basis av kompetens och inte baserat på diagnoser.

Visst, det skulle förmodligen vara möjligt att även frångå att folk i styrelsen behöver ha AST. Det skulle förmodligen räcka med att enbart personer inom AST-spektrumet har rösträtt kring ändringar i stadgarna för att skydda föreningens mål. Vill då någon NT ta på sig en styrelsepost så skulle det ju inte spelat någon roll då vederbörande skulle vara tvungen att arbeta i enlighet med stadgarna.

Se det som olika förslag till lösningar.

Det är onekligen lösningar som mycket väl borde kunna räcka tillräckligt långt.

Pemer skrev:
Lite av ett problem just nu är väl att mycket diskussion dyker upp och förs fram här av utomstående kring de gamla stadgarna som naturligtvis än så länge ligger uppe på vår hemsida, samtidigt som vi som är involverade i arbetet håller på och diskuterar nya stadgar på det egna forumet.

Neurotypiska stödmedlemmar kanske har förståelse för att vi utestänger dem från träffar men om vi utestänger LFA och "LFA-fall med AS-diagnos" så blir det snack om att vi diskriminerar medlemmar av vår egen målgrupp om de inte får komma och dessutom ha med sig sin ledsagare som hjälper dem att uttrycka sig.

Därför måste vi ha det redan som medlemskriterium.

Milyc skrev:Den enda mentala förmåga det någons som ställts krav på i OA är förmågan att klara sig själv utan NT-sällskap på möten. Ursprungligen stod det "praktiskt och mentalt" men praktiskt ströks för att göra undantag för rörelsehindrade som endast behövde praktisk hjälp.

Vad "möten" syftar på i den här kontexten är lite oklart. Handlar det om årsmöten i föreningen eller träffgrupper? Jag antar att man syftar på årsmöten eftersom detta är det enda meningsfulla utifrån denna kontext (en förenings stadgar). Syftar det på träffgrupper är det ju synnerligen malplacerat eftersom detta är en verksamhet som föreningen avser att syssla med. Eventuella restriktioner på träffverksamhet bör rimligen inte stå i stadgarna alls, utan detta bestäms lämpligen från fall till fall.

Milyc skrev:Om dessa vilkor inte hade stälts upp hade vårdpersonal och NT-föräldrar släpat dit sina osjälvständiga ungdomar och sedan suttit och hjäpt dem att uttrycka sig. Detta hade skapat ett diskusionsklimat nära nog identiskt med de träffar för "personer med eget funktionshinder" som FA ordnar i min stad. Alltså något likadant som det som fick oss att starta OA för att slippa.

Nu låter det som du talar om träffgrupper trots allt. Varför har man med restriktioner för träffgrupper i en förenings stadgar?

Bottnar alltså hela denna dispyt i att man använder fel ordvali stadgarna när man pratar om "möten"?