Ni vet de där målarböckerna för barn där motivet redan var utritat och barnen skulle själva fylla i färgerna (och hålla sig innanför strecken)? Verkligen inget jag ville köpa till mitt barn. Nej, hon skulle förstås kladda fritt i ritblock i stället. Kreativiteten måste uppmuntras, och det gjorde sannerligen inte målarböckerna. Det enda som möjligen var positivt med dem var att barnen tränade finmotoriken.

Men nu säljs målarböcker för vuxna! Och folk köper hej vilt.

GP skrev:Johanna Basford är förmodligen ett obekant namn för många bokmalar. Men sedan drygt ett år har hon parkerat sig högt på både Amazon och Adlibris försäljningslistor. Sammanlagt har hon sålt över två miljoner böcker.
Det är nu inte fullt så mystiskt som det låter. Den skotska illustratören är nämligen ett av de mest framgångsrika namnen inom genren målarböcker för vuxna.

http://www.gp.se/kulturnoje/1.2986579-d ... mJn6E.dpuf

Skulle jag sitta och fylla i färger skulle jag nog skämmas och hålla tyst om min konstiga sysselsättning. Men i stället skriver folk om det i sociala medier och på så sätt blir det ännu populärare.

Varför i all sin dar? Tydligen är det lugnande. Så man kallar det terapi, och böckerna har titlar som mindfulness och balans.

Fast vad vet jag, det kanske är många här som gillar målarböcker?

-Haha, jag tycker också det är obegripligt...det är nog så att förlagen kränger målarböcker med hjälp av mindfulness-argument.

Sen har vi hipstergenerationen som inte riktigt vill bli vuxna.
Såna som "pimpar" cykelkorgar och syr halsband av ölkapsyler.

Målarböcker med färdigtryckta mallar för vuxna...bara konceptet...men det är samverkande synergier bakom detta.

Det ÄR lugnande och själv reagerade jag med tanken på att det var redigt autistvänligt. Ett perfekt sätt att varva ned och samtidigt vila hjärnan eftersom fokus ligger på bilden istället för allt bakgrundsbrus.
Dottern har i många år använt sitt tecknande i det syftet och för mig, som knappt kan få till en streckgubbe, är detta ett perfekt alternativ.

Alien skrev:Skulle jag sitta och fylla i färger skulle jag nog skämmas och hålla tyst om min konstiga sysselsättning.

Varför då?

Jämfört med att räkna eller sortera verkar det riktigt rogivande. Och jag skulle sannerligen skämmas mer om jag lekte med lego eller gick hos en psykolog.

Men framförallt gillar jag inte tanken på att vi ska skuld- eller skambelägga andra medlemmars mindfulness / terapi / specialintresse. Oavsett om vi gör det i förtäckta ordalag eller som någon sorts självförverkad spegling.

Jag är besviken på dig

Tänk om det fungerar då.Tror det händer saker i hjärnan när man gör saker med händerna. Människor har alltid handarbetat, det fyller ju flera funktioner.

Skulle vara intressant att se hur en sån bok ser ut. Inuti.

Kanske inte är fullt ut lika barnsligt som jag föreställer mig..

snuggelhund skrev:Skulle vara intressant att se hur en sån bok ser ut. Inuti.

Kanske inte är fullt ut lika barnsligt som jag föreställer mig..

Nu finns det en hel rad olika teman men genomgående är det detaljrika mönster med sådant som exempelvis Japansk konst eller komplicerade blommönster.

tahlia skrev:

snuggelhund skrev:Skulle vara intressant att se hur en sån bok ser ut. Inuti.

Kanske inte är fullt ut lika barnsligt som jag föreställer mig..

Nu finns det en hel rad olika teman men genomgående är det detaljrika mönster med sådant som exempelvis Japansk konst eller komplicerade blommönster.

Säkert jätte bra för tatuerare att öva på.

sugrövmanövern skrev:

Vad fint, jag gillar när det är mycket starka och "glada" färger.

Ja vackert

sugrövmanövern skrev:

Jag tycker det ser ut som något folk som pundar håller på med eller som trippar.

Jo, det var onekligen något annat än målarböcker för barn.

slackern skrev:

tahlia skrev:

snuggelhund skrev:Skulle vara intressant att se hur en sån bok ser ut. Inuti.

Kanske inte är fullt ut lika barnsligt som jag föreställer mig..

Nu finns det en hel rad olika teman men genomgående är det detaljrika mönster med sådant som exempelvis Japansk konst eller komplicerade blommönster.

Säkert jätte bra för tatuerare att öva på.

Nja, om man inte kan rita från början är det ingen idé att ens överväga tatueringsyrket.

Och väl som lärling är det maskinen, nålar, lödning, sterilisering etc man behöver lära sig.
Inte fylla i fält med tuschpenna.

KrigarSjäl skrev:

slackern skrev:

tahlia skrev:Nu finns det en hel rad olika teman men genomgående är det detaljrika mönster med sådant som exempelvis Japansk konst eller komplicerade blommönster.

Säkert jätte bra för tatuerare att öva på.

Nja, om man inte kan rita från början är det ingen idé att ens överväga tatueringsyrket.

Och väl som lärling är det maskinen, nålar, lödning, sterilisering etc man behöver lära sig.
Inte fylla i fält med tuschpenna.

Jag tänkte mer på att få känslan att följa konturer, men jag är troligtvis helt ute och cyklar.

slackern skrev:

sugrövmanövern skrev:

Jag tycker det ser ut som något folk som pundar håller på med eller som trippar.

Som tatuerare?

slackern skrev:

tahlia skrev:

snuggelhund skrev:Skulle vara intressant att se hur en sån bok ser ut. Inuti.

Kanske inte är fullt ut lika barnsligt som jag föreställer mig..

Nu finns det en hel rad olika teman men genomgående är det detaljrika mönster med sådant som exempelvis Japansk konst eller komplicerade blommönster.

Säkert jätte bra för tatuerare att öva på.

Jag älskade målarböcker som barn, och förstår dem som fortfarande gillar det. Men jag skulle hellre måla motiv än "flum".

Kanske fungerar som pussel, korsord eller sudoku gör för vissa, man kopplar bort en stund och fokuserar på något annat. Jag vet inte, jag har aldrig hört talas om målarböcker för vuxna innan.





Det kan säkert vara avslappnande att sitta och greja lite med detta, känns dock inte som att det är något man behöver köpa, det funkar väl bra att printa ut det gratis om man nu vill testa.

... säger jag som inte har haft en skrivare på 10 år

För mig är det avslappnande.
Tankarna far åt olika håll medan jag tänker på hur jag ska färglägga nästa fält. Jag blir piggare av det.

Säger en del om samhället

Jag målar i sådana böcker som terapi.

Jag tror det går att likna vid då jag målar tavlor eller pysslar med mina hantverk. För mig är det inte en obegriplig syssla.
Dock så skulle jag bli rastlös av det för att det är redan bestämt hur grunden ska se ut. Följer jag instruktioner blir jag på dåligt humör. Jag följer inte ens recept när jag lagar mat eller bakar. All glädje försvinner.

Hej hopp.

För mig är de vuxna "målarböckerna" total avslappning. Det är en ypperlig sysselsättning när mina tankar far i kring och jag behöver lugna ner tankarna. Jag sätter på någon bra musik som jag tycker om och "hugger i" och börjar måla.

När jag var liten älskade jag att rita och måla, kanske mer rita iofs. Älskar det fortfarande men har tyvärr dåligt självförtroende när det gäller min talang med att rita/måla och då är såna här böcker perfekta för då slipper jag stressen och pressen på mig själv med att dels komma på vad jag ska rita, dels med hur bra eller dåligt det kommer att bli - eftersom att motivet redan är bestämt.

Fick tipset av kuratorn från habiliteringen, som ett sätt att samla tankarna. Jag brukar sitta och måla i sängen innan jag försöker sova, det hjälper lite faktist. Nu får jag 4-5 timmars sömn istället för 3, win!
Ett problem är dock att jag börjar på en ny bild innan den jag höll på med innan är färdig...

Tror målarböcker för vuxna lämpar sig bra för oss som är intresserade av smink, då mycket skuggningar och tona ut färger förekommer, men som på fri hand målar som krattor.

Från boken "Blomstermandala".





Kommer sitta på balkongen i sommar och måla.