LordGarithos skrev:Mycket har att göra med att jag inte har haft jobb på flera år, men det finns andra faktorer också som gör det svårt. Jag skulle absolut kunna tänka mig att skaffa barn, bara förutsättningarna är dom rätta.

Finns absolut ingen anledning att stressa redan vid 28. Speciellt inte för män. Man kan ju inte skaffa barn bara för att ens partner vill. Det kan komma 10 år senare utan problem.

Asså det känns typ fel om mannen är i min pappas ålder eller så ung att han kunnat vara min son. Annars har jag nog inga egentliga preferenser. Är kvinna, 39.

Jag är i 20-årsåldern och föredrar killar som är 25-30 någonstans

Alien skrev:Jag tycker mig ha läst på detta forum att män (alla män? de flesta män?) föredrar unga tjejer oavsett vilken ålder de själva har. Detta tycks bekräfta:

Nejp, för mig det spelar ingen roll. Inte hellre är utseende viktigast. Karaktär är som räknas på första fall, för att jag behöver inte någon "dekorativdocka". Om tjejen e kul då det spelar inte roll hur mycket äldre eller yngre är hon.

Alien skrev:Detta tycks bekräfta:Medan kvinnliga heterosexuella nätdejtare utvecklar sina preferenser så att den önskade idealåldern för en man följer deras egen ålder, har heteromän, oavsett om de själva är 30 eller 50 år, ett betydligt mer begränsat åldersspann för när de tycker att kvinnor ser som bäst ut: 20–23 år. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdeba ... evolution/

Hahaha vad ska man göra med så unga?!
Jag är hetero och ÄNDÅ har jag ratat 18-35 åringa tjejer även.

Varför? För att i sådant åldern har de oftast alldeles för dålig karaktär -- hög ego, otacksamhet och tänker de att därför att hon e tjej då alla killar "vill ha" henne. Dejt med sådana är som anställningsintervju. Egentligen det är ju så att hon söker någon att "anställa" och tar den killen som ngt VERKTYG för sina (egoistiska) tjejens ambitioner.

Den bästa åldern på en kvinna är 28 år, för då är hon tillräckligt gammal för att inte längre vara omogen men fortfarande tillräckligt ung för att inte vara bitter.

Athena skrev:Det är insidan på huvudet,(fantasi och förmåga att behaga partnern, och sätta henne före i alla sammanhang) och ett stort generöst hjärta, humor och mod.
vad som inte spelar roll är: ålder, utseende, vikt, ursprung, status, jobb, klädstil.
Mitt ålder spann har legat 25 år neråt och 13 uppåt (under längre tid då).
Mognad är individuellt, så åldern spelar ingen roll.

Vad får en vuxen kvinna ut av att vara tillsammans med en 13-14 åring?

Att du använt dig av ord som att din fästman dött osv gör att jag tror att du är över 40, så att som 40+ åring att tända på 13 åriga små pojkar är helt legitimt?

Jag har träffat killar som varit 12-13 år äldre (när jag var 22) och killar som varit 6 år yngre (jag var 25), och allt däremellan typ. Nuvarande förhållandet är han två yngre och det fungerar helt ok, vi är på ungefär samma nivå men så vi runt 25 båda två.

Tidigare har jag föredragit att dom ska vara äldre, men inte så gamla att min mor kan dejta dom utan att det är konstigt. Men desto äldre jag själv blivit, desto mer har det där kring ålder luckrats upp.

Jag föredrar att min partner är mellan 5-11 år äldre än mig hehe

Det kan väl för fan inte vara någon konst att förföra småbarn då de saknar den mentala kapaciteten som krävs för ett "riktigt godkännande".

"Spelar ingen roll, Men efter kaffet vill man ha galanta damer, då ska det jävlar i min själ va killekill!" sjöng Hasse Alfredsson, men personligen, är det så olika, helt omöjlig att säga en specifik ålder, åtm för mig, finns de som är otroligt brådmogen vid typ 18 och de som är barnsliga som förskolebarn vid 60 år och vill hoppa rep och klättra i träd. Antar att det är det som kan vara fascinerande med människans bättre sidor...

Pikachu skrev:

Athena skrev:Det är insidan på huvudet,(fantasi och förmåga att behaga partnern, och sätta henne före i alla sammanhang) och ett stort generöst hjärta, humor och mod.
vad som inte spelar roll är: ålder, utseende, vikt, ursprung, status, jobb, klädstil.
Mitt ålder spann har legat 25 år neråt och 13 uppåt (under längre tid då).
Mognad är individuellt, så åldern spelar ingen roll.

Vad får en vuxen kvinna ut av att vara tillsammans med en 13-14 åring?

Att du använt dig av ord som att din fästman dött osv gör att jag tror att du är över 40, så att som 40+ åring att tända på 13 åriga små pojkar är helt legitimt?

Troligast är väl att Athena menar att partnern var 13 år (eller mer) äldre än Athena själv. Inte att partnern var 13-14 år gammal.

levottomat skrev:

Pikachu skrev:

Athena skrev:Det är insidan på huvudet,(fantasi och förmåga att behaga partnern, och sätta henne före i alla sammanhang) och ett stort generöst hjärta, humor och mod.
vad som inte spelar roll är: ålder, utseende, vikt, ursprung, status, jobb, klädstil.
Mitt ålder spann har legat 25 år neråt och 13 uppåt (under längre tid då).
Mognad är individuellt, så åldern spelar ingen roll.

Vad får en vuxen kvinna ut av att vara tillsammans med en 13-14 åring?

Att du använt dig av ord som att din fästman dött osv gör att jag tror att du är över 40, så att som 40+ åring att tända på 13 åriga små pojkar är helt legitimt?

Troligast är väl att Athena menar att partnern var 13 år (eller mer) äldre än Athena själv. Inte att partnern var 13-14 år gammal.

Jo kan så vara.

Jag är 18 och föredrar folk mellan 15 och typ 25.

Jag är kvinna, 32 och har nog "daddy issues", så upp till (ca) 56 är inga problem. Även om jag för det mesta alltid varit mer mogen än jämnåriga, så inom romantik är jag så oerfaren att även yngre kan verka lockande (typ 17 och uppåt). Fast då kommer jag på mig själv att jag verkar glömt bort min egna ålder och tycker själv att det känns olämpligt.

Aldrig tänkt på det så, skulle vara hemskt om jag trivs med nån men inte kan vara ihop p.g.a. ålder

Har man kommit förbi sitt barnstadium är ålder en irrelevant sak.

Vet inte riktigt då jag aldrig varit i närheten av ett förhållande. Folk kallar mig oftast ungdom men jag är närmare 35. Känner mig som en pojke inombords.

Rent hypotetiskt skulle jag föredra någon mellan 28-36 kanske.
Aja man har hela livet på sig som vissa brukar säga..

Själv har jag varit gift med en man som är nästan 30 år äldre än mig i mer än 3 år nu. Tycker att det är personen man är med inte dess ålder.

Jag blir 45 snart och män under 40 är ej intressanta. Heller inga män över 50.

kullan skrev:Jag blir 45 snart och män under 40 är ej intressanta. Heller inga män över 50.

Med sådant snävt åldersspann i din ålder kan jag förstå att du har varit singel större delen utav ditt liv. OK för att åldern är viktigt runt 20 års åldern och tidigare men efter 30 tycker inte jag att den har haft så stor betydelse.

Men jag förstår ju att du inte vill bli tillsammans med någon gubbe i din pappas ålder eller någon 20 åring som skulle kunna vara din son.

Jag är kvinna, 31 år.
Bryr mig inte om ålder varken på familj, vänner, partners eller mig själv.
Det är ganska ointressant, funkar det så funkar det =)

Hade varit mest praktiskt med en jämnårig partner. Min partner råkar dock vara mer än 20 år äldre än mig, vilket orsakar en del problem.
Men jag är ju tillsammans med honom för att jag älskar honom, och inte för hans ålder.

slackern skrev:

kullan skrev:Jag blir 45 snart och män under 40 är ej intressanta. Heller inga män över 50.

Med sådant snävt åldersspann i din ålder kan jag förstå att du har varit singel större delen utav ditt liv. OK för att åldern är viktigt runt 20 års åldern och tidigare men efter 30 tycker inte jag att den har haft så stor betydelse.

Men jag förstår ju att du inte vill bli tillsammans med någon gubbe i din pappas ålder eller någon 20 åring som skulle kunna vara din son.

Varför skulle det bli svårare att hitta en partner för att man begränsat åldersspannet?
Borde väl snarare bli lättare, om man nu vet att man skulle passa bäst ihop med någon som är t.ex. 37 så behöver man inte lägga tid på de övriga.