Ursäkta om det har funnits flertalet liknande trådar genom åren, men jag håller på att bli galen.

Det är så att jag under en väldigt stor del i mitt liv har haft väldigt svårt för det sociala och jag vill så gärna göra något åt det. Jag passar in på både aspergersymtomen men främst nog social fobi-symtomen. Är 21 år gammal.

Jag funderar på att göra en utredning men kötiderna har jag hört är enorma, så jag frågar er under tiden för att försöka ge mig någon typ av lugn i huvudet.

Ber om ursäkt för lång trådstart, men jag tror dem flesta förstår varför.

Asperger-symtom:
- Det är så att det jag främst misstänker kan vara så att jag lider av asperger är att jag är totalt usel på småprat. Blir blankt i mitt huvud, speciellt när jag inte har något gemensamt intresse med personen.

- Har inga vänner, endast bekanta vid skolan/jobbet. Hade en nära vän (min enda nära vän nånsin) ett par år sedan som jag sedan förlorade kontakten med när jag flyttade.

- Var sjukt blyg för främlingar sen jag var liten (fortfarande blyg, men inte som då), men också för personer jag inte har haft kontakt med på länge.

- När jag var liten så kunde jag verkligen bli intresserad av ett ämne. T.ex. vid ett tag var jag otroligt intresserad av fakta kring djur. Jag brukade sitta inne vid wikipedia och bara läsa hela tiden, kunde t.o.m. djurens latinska släktnamn pågrund av ett väldigt bra minne.

- Har haft tvångssyndrom sen runt 9-10 årsåldern. Tvätta händer-tvång först som sedan gick över till psykisk tvång där jag "andas ut" på saker jag finner är negativt så att det inte kommer "in" i mig. Idag har jag knappt tvångssyndrom och det har försvunnit främst genom tiden men också för att jag konfrontera mina rädslor en del.

- Jag lärde mig inte simma förrän jag var runt 14 år gammal och gympaläraren tvingade mig att självmant gå ensam och träna på min fritid. Jag kunde simma bra en period när jag var 8 år men "glömde" sedan hur, och det tog mig en längre tid innan jag blev helt ok på att simma.
Cykla har jag knappt gjort i mitt liv. Använde stödhjul länge och när jag väl försökte cykla utan så gick det, men jag var lite vinglig. Har undvikit att cykla sen dess, mest för att jag inte har en cykel

- Har blivit kallad för stel.

- Väldigt bra verbal förmåga sedan tidig ålder.

- Hade svårt för ögonkontakt när jag var yngre, men när en vän påpekade det så har jag inte haft problem med det.

Saker som möjligen går emot att jag har asperger bl.a.:
- Jag har inga som helst problem att fungera väl i vardagen. Jag gör det jag ska göra. Har aldrig haft några problem med skolundervisningen utan snarare legat på VG-MVG nivå på allt förutom matte, som jag är usel på. Studerar idag både på universitet (examen om 1 år) och jobbar då och då på ett lager.

- Som jag skrev var jag oerhört fascinerad av bl.a. djur som yngre, men det intresset gick över inom 1-2 år. Har inte haft ett enda långvarigt intresse sen dess förutom fotboll. Eller jo, möjligen historia, främst mesopotamisk historia som jag är väldigt kunnig inom, men det är ingenting som slukar upp min fritid. Rent generellt blir jag intresserad av ett ämne > läser på måttligt om det > blir något uttråkad men kunskapen stannar delvis kvar i huvudet på grund av mitt minne. Har kallats allmänbildad väldigt många gånger.

- När jag är med min bror (farsan och morsan också) så har jag oftast inget problem med småprat. Utan jag njuter av sällskapet ärligt talat. Jag blir inte särskilt "blank" i huvudet och när det väl blir tystnad så upplever jag inte det som pinsamt. Samma sak med min gamla vän jag hade.

- Jag känner inte igen mig alls på det här med att missuppfatta folks känslor och att ta saker bokstavligt. Jag förstår allt sånt, det är bara att jag chokar och blir oerhört självmedveten vid småprat.

- Jag känner empati och är en väldigt känslig person i ren allmänhet. Blivit kallad snäll av flertalet personer. Jag har oerhört svårt att hålla ilska inom mig i en längre period.

Saker som tyder på att jag har social fobi

- Jag kan aldrig känna mig helt avslappnad i sociala situationer. Speciellt när jag är ensam med någon.

- Är oerhörd rädd för att bli dömd av folk kring det mesta. Vilket leder till jag agerar safe och blir snäll. Jag tror det har delvis med att jag blev mobbad av vissa personer under skolåren som tärde på mitt självförtroende enormt, då jag vet att jag med tidigare med personer jag har känt väl så har jag kunnat ta för mig socialt.

- Som sagt, usel på småprat bortsett från med familjen.

- Jag är brutalt självmedveten kring allt jag gör ute. Jag var inte såhär självmedveten förrän jag var runt 14 år gammal vill jag minnas.

- Jag VILL ha social kontakt. Men jag vill också INTE ha det ibland. Grejen är att många människor vet jag att jag inte har mycket gemensamt med och jag finner ingen mening att umgås med de. Jag hade ett par vänner i dem senare åren av grundskolan som jag älskade att umgås med för vi hade grejer gemensamt. Men det känns som om alltfler människor ointresserar mig. Hur folk lyckas umgås och småprata med folk som till synes inte är ett dugg lika övergår mitt förstånd.

- Jag kan alla sociala regler etc. Jag sticker inte ut alls rent fasadmässigt, utan jag är en snygg, modemedveten kille och det vet jag.

- Jag brukade undvika sociala situationer jag inte gillade förr, eller fick väldigt mycket ångest av. Jag har dock minskat på det och försöker alltid konfrontera mina rädslor.
-----------------------------------

Jag har gjort både aspergertestet och social fobi-tester.

Har gjort rdostestet/asperger quiz två gånger. Skrev in självdiagnosticerad/misstanke på asperger, social fobi och OCD. Fick 64/200 första gången, 68/200 andra gången. Det vill säga klart neurotypisk.

Samtidigt har jag gjort det här testet två gånger:
http://aspergersquiz.com/

Fick 26 poäng första gången, vilket tyder på att asperger kan vara möjligt. Andra gången fick jag 22 poäng, vilket tyder på att det finns asperger-drag. Grejen är att många frågor är väldigt lika socialfobi-symtom, vilket nog påverkar resultatet.

http://www.psykologitest.se/asperger.php
På den ^^ fick jag 20 poäng av 40 tror jag. Vilket tyder på asperger-drag. Men samma sak här, många frågor går in på social fobi.

Har gjort flera social fobi tester och jag de menar alla på att jag någon form av social fobi.

Så vad tycker ni mer erfarna aspies? Känner ni igen er i mig? Vad kan jag ha? Båda t.o.m eller osannolikt?

Varför är det så viktigt att sätta dig i fack? Om det är så viktigt så gå till en psykolog och gör en utredning, men även där kan de begå misstag..

Tycker du borde släppa frågeställningen, om den gör dig galen är den inte värd det.

Hettan skrev:Varför är det så viktigt att sätta dig i fack? Om det är så viktigt så gå till en psykolog och gör en utredning, men även där kan de begå misstag..

Tycker du borde släppa frågeställningen, om den gör dig galen är den inte värd det.

Jag ska dra till en psykolog inom sinnes tid.

Problemet är att beroende på diagnos så ger det mig två helt olika synpunkter på livet.

Har jag asperger så har jag en förklaring kring varför jag är som jag är, att det är biologiskt betingat och att det finns få möjligheter att förbättra mig. Har jag social fobi så kan jag förbättra.

Och jag blir inte galen, menade inte det bokstavligt

Det finns jättestor överlappning mellan AS och social fobi, och det är samma slags drag som ligger bakom, så jag tycker inte det är viktigt att veta om man kopplar det till AS, social fobi eller båda. För oavsett vilket så är det samma drag ändå.

På plussidan för att ha asperger: Ett låååååångt detaljerat inlägg som förklarar varför du tror dig ha det samt vad som inte skulle "passa in"...

Som andra redan har sagt så är det ju svårt för oss andra att bekräfta eller motbekräfta om du har diagnosen eller social fobi utan det lättaste är ju att ta det med en psykolog och mitt tips är att inte försöka tänka så mycket på det innan för då finns det ju en viss risk att man kan "framhäva" drag eller svårigheter beroende på vad man själv kommit fram till och "vill ha".

Personligen så har jag båda diagnoserna så den möjligheten finns ju också...

Man är både lat och farlig när man sätter etiketter på folk sa en klok man, men generellt är det ofta en fråga om vad man är ute efter, frid i sitt liv, eller om man har sådana problem att vardagen blir helt uppfuckad. Det är bara en psykiatriker som kan ge dig ett svar som man får på ett papper. Men att du är lite aspig, det är mycket möjligt...

Förutom att ha social fobi och AS kan man ju också (el i stället) vara helt enkelt introvert. Att vara introvert är varken ett sjukdomstillstånd el en funktionsnedsättning utan helt enkelt en medfödd personlighetstyp.

Se dessa trådar:

introvert-t5042.html
introvert-vs-extrovert-tolerans-respekt-t41947.html

Är du nervös INFÖR sociala aktiviteter? Fester eller hålla föredrag? I så fall sannolikt social fobi. Om du snarare kommer till sociala situationer utan nån direkt ångest, men helt enkelt inte funkar - nåt åt AS hållet.

Det enda som direkt talar mot AS som jag kan se är att du inte har problem med ögonkontakt. Allt det andra tror jag ryms. Sannolikt inte diagnosticerad AS, utan mer subklinisk ASS som mej. Ögonkontakten är det enda jag intte är bekväm med. Jag trodde först att jag hade social fobi, men fick prata med en tant som fick mig att fatta.

Kanske KBT kan vara grejen för dej? Kostar en hacka, men var värt det för mej.

Bazooka skrev:Är du nervös INFÖR sociala aktiviteter? Fester eller hålla föredrag? I så fall sannolikt social fobi. Om du snarare kommer till sociala situationer utan nån direkt ångest, men helt enkelt inte funkar - nåt åt AS hållet.

Saken är den att efter ett gäng havererade sociala upplevelser så kommer nervositeten som ett brev på posten. Social fobi som du beskriver den utesluter inte AS.

Du har skrivit en lång monolog med argument för och emot placeringen av dig själv i ett visst fack eller ett annat fack. Om det är så det ser ut i ditt huvud till vardags så kan jag förstå att man känner sig smått vansinnig till slut.

Vill du ha lugn i huvudet? Sluta tänka så otroligt mycket. Få ur dig överskottsenergin genom valfri fysisk aktivitet och börja meditera så att du blir lugnare och stabilare. Om det är något som har gett mig lugn i huvudet så är det detta. Då kommer du ha betydligt mer energi till att både jobba med dig själv och njuta av livet.

Fireblade skrev:Du har skrivit en lång monolog med argument för och emot placeringen av dig själv i ett visst fack eller ett annat fack. Om det är så det ser ut i ditt huvud till vardags så kan jag förstå att man känner sig smått vansinnig till slut.

Vill du ha lugn i huvudet? Sluta tänka så otroligt mycket. Få ur dig överskottsenergin genom valfri fysisk aktivitet och börja meditera så att du blir lugnare och stabilare. Om det är något som har gett mig lugn i huvudet så är det detta. Då kommer du ha betydligt mer energi till att både jobba med dig själv och njuta av livet.

+1

Meditation är bra.. Det som är enklast för mig är body-scan meditation

Att kategoriseras under aspergersbegreppet gör ett ganska brett spektrum av människor. Egentligen kräver ju diagnosen minst normalbegåvning, men jag vet att det finns personer som får diagnosen utan att uppfylla det kriteriet.

Många av oss med aspergers lever ganska normala liv. Jag har också haft höga betyg genom min skolgång och har en universitetsutbildning. Aspergers för mig är att ha en väldigt ojämn begåvningsprofil. Exempelvis att bära på mycket kunskap och ha en grym analytisk förmåga, men inte lyckas nå ut till andra. Att kunna skriva vetenskapliga texter, men vara den sista som förstår ett skämt. Att komma ihåg vilket årtal Strindberg dog, men inte att jag ska betala mina räkningar. Att kunna koncentrera mig timmar i sträck inom ett område som intresserar mig, men inte kunna lägga några enstaka minuter på sådan som jag, men inte andra, tycker känns meningslöst.

Du skrev att det går att lära sig den sociala biten om du har social fobi. Men det gör det med aspergers också. Med hjälp av ens starka sidor. Ironi går att lära sig med logiskt tänkande. Ansiktsuttryck genom observation och experimenterande. Mycket av det här gör vi utan att tänka särskilt mycket på det, redan från vi var barn. Eller så var det för mig i alla fall. Jag förstår oftast människors kroppsspråk, miner och gester. Men kanske inte till 100% och definitivt inte intuitivt.

Bazooka skrev:Är du nervös INFÖR sociala aktiviteter? Fester eller hålla föredrag? I så fall sannolikt social fobi. Om du snarare kommer till sociala situationer utan nån direkt ångest, men helt enkelt inte funkar - nåt åt AS hållet.

Det enda som direkt talar mot AS som jag kan se är att du inte har problem med ögonkontakt. Allt det andra tror jag ryms. Sannolikt inte diagnosticerad AS, utan mer subklinisk ASS som mej. Ögonkontakten är det enda jag intte är bekväm med. Jag trodde först att jag hade social fobi, men fick prata med en tant som fick mig att fatta.

Kanske KBT kan vara grejen för dej? Kostar en hacka, men var värt det för mej.

Jag är inte nervös för själva aktiviteten, jag är nervös för att hamna utanför, att ses som "ensam" och avvikande. Jag känner mig alltid mer nervös i en-med-en snack än i grupp, då jag i grupp har lättare att "dölja" mina brister på småprat.

Det här med ögonkontakt, jag hade jättesvårt med det när jag var yngre med vissa personer. Personer som jag kände var "över" mig. Rent generellt ser jag alltför många människor som "över" mig. Jag tror detta har med min självkänsla att göra. Jag blev mobbad av vissa individer vars kommentarer jag tog väldigt hårt på och vilket formade min självbild. Genom att utmana mina rädsla så kändes ögonkontakt mer naturligt. Egentligen inget jag har tänkt på fram tills nu när jag börja tänka på dem här social fobi/asperger banorna etc.

Jag har dock varit väldigt blyg ända sen födseln, det vill säga även innan jag blev mobbad.

Jag har funderat på KBT, men så vitt jag förstår det så kan man väl få det gratis genom vårdcentralen/socialpsykiatrin?

Jag vill bara bidra till tråden med min egen erfarenhet av AF:

När jag hittade hit, så kollade jag en massa gammalt, skrivet om olika aspekter av AS, och hade möjlighet att under en initialperiod, noggrannt skriva till egna kommentarerna.

Så jag tror att snarare än att kortsammanfatta dig själv, så rekommenderar jag att du skriver av dig lite här och där, du kan dumpa dina inlägg till pdf-fil sedan via sökning på dina inlägg. Då kanske du får bättre svar i respektive tråd!

Jag vet att jag själv kände igen mig på många ställen i upplagda trådar.

Jag tror också att andra kan ge råd om det här.

Du är 21år!! Du är ung! Du har mycket du kan utforska! Om jag vore du skulle jag göra en utredning och få diagnos vare eller ej. Bättre veta mer om sig själv än senare. Då slipper man skylla sig själv och tycka man är en alien resten av ditt liv. Det är en frihet när du får reda på du är annorlundare än andra, du slipper sätta höga krav på dig själv och andra har inte rätt att skylla på dig osv. Jag skulle efter diagnosen resa jorden runt och upptäcka världen har mer att ge än det lilla håla Sverige vi bor (no offense).

vofff skrev:Du är 21år!! Du är ung! Du har mycket du kan utforska! Om jag vore du skulle jag göra en utredning och få diagnos vare eller ej. Bättre veta mer om sig själv än senare. Då slipper man skylla sig själv och tycka man är en alien resten av ditt liv. Det är en frihet när du får reda på du är annorlundare än andra, du slipper sätta höga krav på dig själv och andra har inte rätt att skylla på dig osv. Jag skulle efter diagnosen resa jorden runt och upptäcka världen har mer att ge än det lilla håla Sverige vi bor (no offense).

Kan hålla med om detta faktiskt... inte för att vara elak mot någon, men man växer mycket på några år!

Bumpar tråden...

Har nu haft kontakt med en kurator som har gjort ett AQ-test på mig. Fick 24 poäng. 22-25 poäng är något över snittet i autistiska drag hos folk. Testade samma test igen på nätet och jag verkar hamna runt 24-26.

Är det någon som har gjort samma test och fått liknande resultat, men ändå blivit diagnoserade med autism?

Blev förövrigt fastställt att jag med all förmodan har en form av social fobi.

Picho skrev:Bumpar tråden...

Har nu haft kontakt med en kurator som har gjort ett AQ-test på mig. Fick 24 poäng. 22-25 poäng är något över snittet i autistiska drag hos folk. Testade samma test igen på nätet och jag verkar hamna runt 24-26.

Är det någon som har gjort samma test och fått liknande resultat, men ändå blivit diagnoserade med autism?

Blev förövrigt fastställt att jag med all förmodan har en form av social fobi.

Något över? Har inget minne om jag gjorde testet eller vad jag fick i så fall så googla snabbt fram ett och fick 37..

Känner du att autism passar bättre så kan du ju alltid prata om det med kuratorn men annars så har jag ju hört flera gånger att autism och social fobi ofta överlappar varandra så det är lätt att misstolka det ena för det andra.

Själv gjorde jag RAADS-80 under min utredning och fick 163 av 240 där gränsvärdet går vid 72 poäng. Jag har tydligen en "mild" form utav AS enligt utredande psykolog men uppfyller tillräckligt många kriterier för att få en diagnos.

Puzzle skrev:

Picho skrev:Bumpar tråden...

Har nu haft kontakt med en kurator som har gjort ett AQ-test på mig. Fick 24 poäng. 22-25 poäng är något över snittet i autistiska drag hos folk. Testade samma test igen på nätet och jag verkar hamna runt 24-26.

Är det någon som har gjort samma test och fått liknande resultat, men ändå blivit diagnoserade med autism?

Blev förövrigt fastställt att jag med all förmodan har en form av social fobi.

Något över? Har inget minne om jag gjorde testet eller vad jag fick i så fall så googla snabbt fram ett och fick 37..

Känner du att autism passar bättre så kan du ju alltid prata om det med kuratorn men annars så har jag ju hört flera gånger att autism och social fobi ofta överlappar varandra så det är lätt att misstolka det ena för det andra.

Autism måste ju dock ha funnits med sedan barndomen.

slackern skrev:

Puzzle skrev:

Picho skrev:Bumpar tråden...

Har nu haft kontakt med en kurator som har gjort ett AQ-test på mig. Fick 24 poäng. 22-25 poäng är något över snittet i autistiska drag hos folk. Testade samma test igen på nätet och jag verkar hamna runt 24-26.

Är det någon som har gjort samma test och fått liknande resultat, men ändå blivit diagnoserade med autism?

Blev förövrigt fastställt att jag med all förmodan har en form av social fobi.

Något över? Har inget minne om jag gjorde testet eller vad jag fick i så fall så googla snabbt fram ett och fick 37..

Känner du att autism passar bättre så kan du ju alltid prata om det med kuratorn men annars så har jag ju hört flera gånger att autism och social fobi ofta överlappar varandra så det är lätt att misstolka det ena för det andra.

Autism måste ju dock ha funnits med sedan barndomen.

Ja men jag tänkte i "läst på själv över internet"-sättet så kan det vara lätt att tro man har "fel" diagnos.

Puzzle skrev:

slackern skrev:

Puzzle skrev:Något över? Har inget minne om jag gjorde testet eller vad jag fick i så fall så googla snabbt fram ett och fick 37..

Känner du att autism passar bättre så kan du ju alltid prata om det med kuratorn men annars så har jag ju hört flera gånger att autism och social fobi ofta överlappar varandra så det är lätt att misstolka det ena för det andra.

Autism måste ju dock ha funnits med sedan barndomen.

Ja men jag tänkte i "läst på själv över internet"-sättet så kan det vara lätt att tro man har "fel" diagnos.

Haha sorry för mitt bokstavstolkande och Messerschmitt beteende.