Hejsan, skriver och ber om hjälp i en situation som känns näst intill hopplös.
Min i dag 14 åriga dotter har genom alla terminer haft högre frånvaro från skolan.
Hon har gjort ett skolbyte i årskurs 7 pga att hon kände sig mobbad och utanför, och därför inte trivdes i skolan.
Hennes ork till skolan har nu pga en depression aktivt självskade beteende blivit ännu mindre...hon orkar helt enkelt inte med skolan. På nyår tog hon en överdos tabletter( en impuls) enligt henne då hon och killen hennes börjat bråka.

Schemat hennes är komprimerat.
Hon är väldigt stark i sina åsikter och vill hon inte så fungerar varken belöning eller bestraffning. Hon hotar ofta med att hon ska skada sig själv om hon inte får som hon vill! (Hon får inte alltid som hon vill)
Men hon hotar, utövar våld, blir arg när inte saker blir som hon vill!
gjort en utredning om hjälpinsatser i hemmet via LSS. Korttids boende!.
då jag är ensamstående sjukpensionär, men eftersom dottern vägrar de och hotar med att hon ska rymma och slå folk... Så kunde LSS inte godkänna den.
Hur får vi hjälp!?

Moderator: Tråden flyttad från Övriga Aspergerfrågor.

Kan du prata med socialtjänsten om hon kan bo på ett bra behandlingshem ett tag? Eller åtminstone på en specialskola med behandling? Har hon medicin mot depressionen? Har hon någon diagnos?

Kanske hon behöver prata med andra som har liknande diagnos som henne. Ta kontakt med Habiliteringen där ni bor? Kanske föreningen Attention kan komma med lite mer förslag på hjälp?
Samtalshjälp vore nog bra det med.

Vilka tankar har hon om vad som skulle kunna hjälpa henne att må bättre?
Kan hon frivilligt följa med dig på rådgivning hos psykolog på BUP eller Habiliteringen (för att tillsammans tänka kring vad som behövs för att hon ska orka leva)?

Det låter som om din dotter har ADHD. Jag skojar inte. Isåfall så finns det som tur är medicin som hjälper. Fixa en utredning så fort som möjligt. Hur är/var din dotters far med avseende på personlighet?

Hur går det morhumla?

Låter som mig i tonåren (hade dock inte konkret anledning)... deprimerad 4 år.. självskadebetende ( inget jag hotade eller visade dock), ätstörning, sängliggandes största delen av dygnet. Låste ute min mamma och pojkvän. Till slut insåg jag att det inte blir bättre utan hjälp.. jag klarade det inte själv. Hon kommer inte bli bättre om hon inte verkligen vill det själv. Hoppas hon inser det snart.. själv missade jag många år och vänner pga min depression.. minns knappt något av dom åren. Tills dess kan du nog bara stötta och peppa henne.. Få henne till psyk
. Kanske behöver mediciner osv