Hej!

Jag läser till socionom vid Socialhögskolan i Stockholm och ska nu börja skriva min C-uppsats.

Jag skulle vilja undersöka hur det är att att vara transperson och ha diagnosen Asperger. Som jag har förstått det så möter många personer med diagnosen Asperger mycket motstånd när det kommer till deras sexualitet. Jag är därför intresserad av era berättelser, hur ser era komma-ut erfarenheter ut? Förväntningar från omgivningen? Vilket motstånd har ni bemött i samband med eventuell transformation? Det känns viktigt att dessa frågor lyfts upp.

Tråden är till för er att diskutera olika erfarenheter. Skicka gärna ett PM om du skulle kunna tänka dig att vara med i en intervju. Intervjuerna är självklart helt anonyma. Skype och telefon är också en möjlighet om du inte bor i Stockholmsområdet! (mail skulle också eventuellt fungera).

Immanuel Brändemo har givit ut en bok som du kanske läst. Han jobbade tidigare på andet.se och gör kanske fortfarande, se: http://www.andet.se/forelasare.htm. Här hittar du hans blogg: http://trollhare.com/

Jag träffade Trollhare/Immanuel igår. Han hade föreläsning då så han är kvar.

Jag har lyssnat på en av Immanuels föreläsningar och jag tyckte det var vettigt.

Hej! Vad kul att några har nappat på denna tråd!

Jag och min studentkamrat var på en av Immanuels föreläsning i höstas. Vi båda tycker att han hade en mycket rörande och samtidigt inspirerande livsberättelse. Vi har även tittat lite på boken som han givit ut.

Men hur ser det ut för er? Vad har ni för erfarenheter av att vara trans eller komma ut som trans i dagens samhälle? Hur har ni blivit bemötta av omvärlden, familj, samhälle, sjukvården? Tror ni att det vara svårare förr, jämfört med idag? Vad är svårast med att komma ut, den yttre kampen mot samhället eller den inre kampen?

Mvh.

Simon Rudgård

Jag är inte trans, om än tomboy.

MsTibbs skrev:Jag är inte trans, om än tomboy.

Jag förstår. Men hur tycker du att du blir bemött då av andra, som tjej men med grad som kan anses mer typiska för killar? I din bilddagbok läste jag att du identifierar dig som bisexuell? Hur har det varit för dig att komma ut som icke heterosexuell? Hur såg reaktionerna från omvärlden kring det?

Mvh.

Simon

Ps. Du kan skriva ett PM till mig om du inte vill ta upp detta i tråden.

Komma ut som icke-hetero - Ingen bryr sig. Komma ut som icke-cis - Vänner förstår, vuxna förstår inte och använder fel pronomen. Komma ut som icke-monogam - Polyamorösa förstår, andra blir fundersamma.

Blir förvirrad över frågeställningen. Tror väldigt många inte kommit ut ens gentemot sig själva. Och ännu färre kommer ut gentemot omgivningen. Bara för att man är trans betyder inte det att man orkar ta konflikt eller tycker det är värt det.

Sedan så ÄR det inte en sexualitet. Det är en könsidentitetsfråga. Man kan vara asexuell och trans.

Jag hoppas att ni lär er lite väldigt grundläggande saker innan ni börjar skriva. Kan bli en ganska pinsam kandidatuppsats annars.

Kan skriva, men tar det när jag har dator jobbigt att skriva långt på mobilen.

tunga moln skrev:Komma ut som icke-hetero - Ingen bryr sig. Komma ut som icke-cis - Vänner förstår, vuxna förstår inte och använder fel pronomen. Komma ut som icke-monogam - Polyamorösa förstår, andra blir fundersamma.

Hej!

Intressanta reflektion. "Komma ut som icke-cis - Vänner förstår, vuxna förstår inte och använder fel pronomen." Hur menar du då? Vilka vuxna är det som inte förstår? Varför förstår vänner bättre än vuxna?

Mvh.

Simon

Jag har en vän på Facebook, men har aldrig träffat henne. Hon var man innan o jag har för mig att hon har Asperger. Om du vill kan jag fråga henne om du kan få hennes mail eller annan kontakt.

kiddie skrev:Blir förvirrad över frågeställningen. Tror väldigt många inte kommit ut ens gentemot sig själva. Och ännu färre kommer ut gentemot omgivningen. Bara för att man är trans betyder inte det att man orkar ta konflikt eller tycker det är värt det.

Sedan så ÄR det inte en sexualitet. Det är en könsidentitetsfråga. Man kan vara asexuell och trans.

Jag hoppas att ni lär er lite väldigt grundläggande saker innan ni börjar skriva. Kan bli en ganska pinsam kandidatuppsats annars.

Hej!

Ber om ursäkt för felskrivningen. Det ska givetvis stå "könsidentitet", men jag om min klasskamrat är även intresserade av att undersöka personers sexualitet, så det blev lite ihopblandad.

Vi tycker att detta är ett intressant område och något som är viktigt för socialarbetare att ha insikt i . Vi hoppas att vår studie kan bidra till ökad kunskap och försåelse.

"Och ännu färre kommer ut gentemot omgivningen." Vad tror det beror på?

Mvh.

Simon

simonrudgard skrev: tycker att detta är ett intressant område och något som är viktigt för socialarbetare att ha insikt i . Vi hoppas att vår studie kan bidra till ökad kunskap och försåelse.

Du/ni är väldigt naiva. Ni kommer inte påverka samhället i någon betydande utsträckning och ni ko.mer inte bidra till någon nämnvärd ökad förståelse eler fördjupad kunskap.

Ni har statistiken och sannolikhetsläran som motståndare. Statistiskt sett ar ni inte en chans!
Dessutom har ni valt ett ganska smalt och för de flesta ointressant ämne som mest påverkar en liten grupp och dess särintressen.

En C-uppsats ska vara fördjupande och är per definition smal.

kiddie skrev:En C-uppsats ska vara fördjupande och är per definition smal.

Ja. Och de blir då per automatik värdelösa.

Hej Simon!

Jag är transperson och har aspergers, Rickard nämnde mig tidigare här i tråden. Vore oerhört roligt att bli intervjuad för din uppsats.

Du kan väl höra av dig genom Facebook?

https://m.facebook.com/Vikky1994

Fenren skrev:

simonrudgard skrev: tycker att detta är ett intressant område och något som är viktigt för socialarbetare att ha insikt i . Vi hoppas att vår studie kan bidra till ökad kunskap och försåelse.

Du/ni är väldigt naiva. Ni kommer inte påverka samhället i någon betydande utsträckning och ni ko.mer inte bidra till någon nämnvärd ökad förståelse eler fördjupad kunskap.

Ni har statistiken och sannolikhetsläran som motståndare. Statistiskt sett ar ni inte en chans!
Dessutom har ni valt ett ganska smalt och för de flesta ointressant ämne som mest påverkar en liten grupp och dess särintressen.

-Statistiskt sett snackar du om någonting du inte förstår.

Naturligtvis bör socialarbetare och andra som arbetar i offentlig sektor ha en bra utbildning och hyfsad kännedom om sånt som är mänskligt.
Neuropsykiatri, missbruk, socioekonomiska skillnader, sexuell läggning, psykisk ohälsa.
Alla ska ha rätt till hjälp utifrån just sin situation och då måste socialarbetarna vara pålästa.
Detta är inget "särintresse".

Det gäller förresten alla människor som medborgare i samhället.
Man bör förkovra sig och inhämta kunskap för att få en ökad insikt.

Transsexualitet är ett erkänt fenomen.
Även i medicinen.
Det har jag påpekat förut men du tycks ha svårt att ta in det.

KrigarSjäl skrev:Transsexualitet är ett erkänt fenomen.Även i medicinen.Det har jag påpekat förut men du tycks ha svårt att ta in det.

Det är inget jag har förnekat i denna tråd.

simonrudgard skrev:MsTibbs skrev:
Jag är inte trans, om än tomboy.

Jag förstår. Men hur tycker du att du blir bemött då av andra, som tjej men med grad som kan anses mer typiska för killar? I din bilddagbok läste jag att du identifierar dig som bisexuell? Hur har det varit för dig att komma ut som icke heterosexuell? Hur såg reaktionerna från omvärlden kring det?

Mvh.Simon
Ps. Du kan skriva ett PM till mig om du inte vill ta upp detta i tråden.

Jag tycker jag generellt blivit bra behandlad. Särskilt i värnplikten då jag fick vara den jag ser mig som. Jag är bisexuell. Ingen bryr sig.. Mor är mot homo men är accepterande ändå. Hoppas jag ska bli normal snart tror jag. Kyrkan tolerant med mina diagnoser.

Mer frågor?

Fenren skrev:Du/ni är väldigt naiva. Ni kommer inte påverka samhället i någon betydande utsträckning och ni ko.mer inte bidra till någon nämnvärd ökad förståelse eler fördjupad kunskap.

Ni har statistiken och sannolikhetsläran som motståndare. Statistiskt sett ar ni inte en chans!
Dessutom har ni valt ett ganska smalt och för de flesta ointressant ämne som mest påverkar en liten grupp och dess särintressen.

Jag hör vad du säger. Dock måste jag hålla med "Krigarsjäl" om att socialarbetare bör ha kännedom om olika målgrupper i samhället. Jag tycker också att de målgrupper som socialarbetaren bör ha särskild kännedom om är de som möter mest motstånd. En person som har diagnos Asperger/autism och dessutom identifierar sig som transperson har utifrån ett intersektionellt perspektiv två faktorer som kan leda till att det uppstår en dubbel utsatthet.

Vi har reserachat en del och det finns ganska mycket framförallt kvantiativa studier om detta. Socialstyrelsen har lagt fram riktlinjer för att främja HBTQ-personers rättigheter, såsom kunskapsstöd om transperspersoner. Däremot finns det väldigt lite stöd och kunskap om trans och hur detta samverkar med tex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med bakgrund av det tror vi att det är viktigt att lyfta målgruppens egna tankar och erfarenheter som ett steg i rätt riktning.

Vi förstår såklart att vår lilla studie inte kommer generera i något superstort, men eftersom det inte finns särskilt mycket kvalitativa studier inom området ser vi det som ett tecken på att det behövs och detta kanske kan vara en, om än väldigt blygsam, början.

Därför är vi intresserade av att prata om just era erfarenheter och upplevelser.



Moderator atoms - reparerade ett felattribuerat citat.

Transsexuell är ingen sexualitet.

Varför få "kommer ut"? Därför att är man inte den typen av ts som verkligen måste byta "kropp" och då måste komma ut inför de som redan känner en, så finns det inte mkt positivt med att "komma ut". Folk tar det som ett ifrågasättande av all könsidentitet känns det bara som spontant och folk blir väldigt arga, VÄLDIGT arga.......

Folk i allmänhet hatar transpersoner innerligt. De kan förstå olika sexualiteter men trans, nej. Har man då bestämt sig för att man inte vill "byta kön" blir det enklare att bara leva kvar i sin vanliga identitet de andra ser. Folk får en vrede som jag tror kommer av att de tror man ifrågasätter DERAS kön.

Man känner en knut i magen när någon säger ens namn som tillhör ett annat kön eller använder fel genus om en. Men man står ut.

Man försöker att inte tänka på det.

kiddie skrev:Varför få "kommer ut"? Därför att är man inte den typen av ts som verkligen måste byta "kropp" och då måste komma ut inför de som redan känner en, så finns det inte mkt positivt med att "komma ut". Folk tar det som ett ifrågasättande av all könsidentitet känns det bara som spontant och folk blir väldigt arga (...) Folk i allmänhet hatar transpersoner innerligt. De kan förstå olika sexualiteter men trans, nej. Har man då bestämt sig för att man inte vill "byta kön" blir det enklare att bara leva kvar i sin vanliga identitet de andra ser. Folk får en vrede som jag tror kommer av att de tror man ifrågasätter DERAS kön.

Hej!
Intressant det du säger! "... är man inte den typen av ts som verkligen måste byta "kropp" och då måste komma ut inför de som redan känner en, så finns det inte mkt positivt med att "komma ut". Folk tar det som ett ifrågasättande av all könsidentitet..." och "Har man då bestämt sig för att man inte vill "byta kön" blir det enklare att bara leva kvar i sin vanliga identitet".

Kan du utveckla det? Tror du att folk upplever det som mer provocerande med transpersoner som inte håller sig till normen, att det viktigaste egentligen är att en måste ha genitalier som stämmer överens med könsidentiteten?

mvh.

Simon