http://valleywag.com/5043280/pentagon-h ... rs-defense

"Å, snyft, det var min AS som gjorde mig till hackare, jag kunde inte rå för det."

Om NASA vore minsta smarta skulle de anställa honom som säkerhetskonsult.

Inger skrev:"Å, snyft, det var min AS som gjorde mig till hackare, jag kunde inte rå för det."

Om NASA vore minsta smarta skulle de anställa honom som säkerhetskonsult.

Visst kommer dom att göra det men det kan dom ju inte säga högt..... Killen har säkerligen en framtid så jag känner mig inte direkt bekymrad.

Däremot, sidan känns som en b-variant av expressen/aftonbladet eller liknande.

Funkar det förresten att ange AS som skäl i rätten om man vill bli lindrigare dömd?
Idiotiskt i så fall...

KrigarSjäl skrev:Funkar det förresten att ange AS som skäl i rätten om man vill bli lindrigare dömd?
Idiotiskt i så fall...

Njaa, jag tror att det lite har med vad man döms för. I viss lagstiftning så ser man till personens förutsättningar att inse att man har brutit mot lagen och därför får högre eller lägre straff precis som man tar hänsyn till ålder.

AS specifikt vet jag inte men generellt så tar man hänsyn till personens aktuella tillstånd, brott och ålder.

Om jag tex skulle stalka någon, pga att mitt specialintresse är en viss person, eller om jag skulle snatta doftgranar om det var mitt intresse, s skulle AS nog endast lindra, om jag inte förstått att jag gjort fel, eller om jag typ var ur fri vilja pga tillståndet. Mer exakt vet jag inte hur lydelserna kring detta låter, det handlar nog om detdär att man skall "lida av en allvarlig psykisk störning" vid brottstillfället tror jag.

jag känner till i vart fall en rättegång där man vägde in och mildrade påföljd med hänsyn till att den tilltalade var en diagnosticerad AS. Man gör ju en ganska grundlig utredning även om personliga förhållanden och väger in ett flertal komponenter innan rätten fattar sitt avgörande beslut.

gusgus skrev:jag känner till i vart fall en rättegång där man vägde in och mildrade påföljd med hänsyn till att den tilltalade var en diagnosticerad AS. Man gör ju en ganska grundlig utredning även om personliga förhållanden och väger in ett flertal komponenter innan rätten fattar sitt avgörande beslut.

En mycket korrekt beskrivning. Och det är ju inte AS i sig utan att det finns ett personligt problem för den dömde som vägs in.

KrigarSjäl skrev:Funkar det förresten att ange AS som skäl i rätten om man vill bli lindrigare dömd?
Idiotiskt i så fall...

Menar du enligt svensk eller amerikansk lagstiftning ? I USA är det väl rent generellt svårt att bli dömd till vård, men jag är inte så insatt i det annars.

I Sverige råder det fängelseförbud om man har begått brottet under inverkan av allvarlig psykisk störning, och man kan bli dömd till vård om man fortfarande lider av det vid undersökningstillfället. AS i sig är inget skäl för att få vård, utan det beror på hur pass medveten man varit om sina egna handlingar. Ofta rör det sig om psykotiska tillstånd, men även svåra depressioner, personlighetsstörningar och NPF med svår tvångsmässighet, demens, utvecklingsstörning, hjärnskador osv kan räknas dit.

Och att jag fick AS-diagnos längre fram visade tydligt att Svea Hovrätt missade grovt i bedömning när jag var uppe där och överklagade påföljden fängelse. Jag hade halkat in på ett bananskal och hade inte en susning om vad min - som jag trodde - gode vän höll på med. Plötsligt hade han skjutit en tjej i benet, och jag ansågs skyldig till medhjälp.

Relationen till honom var ett klockrent exempel på oförmåga att etablera kamratrelationer adekvata för åldersnivån, ett delkriterium för AS.

Därmed fördröjde hovrätten min diagnosticering med så där åtta år, §7-utlåtandet förordade skyddstillsyn med föreskrifter om en psykiatrisk öppenvårdskontakt. Men det såg ju hovrätten att det inte var något "fel" på mig utan att det där utlåtandet borde lämnas utan avseende. Jag fick bo tre månader på ett ganska lugnt och under omständigheterna riktigt trevligt vilohem, kallat kriminalvårdsanstalt, i Skänninge och sedan var jag ute och försökte söka jobb och ha mig i åtta år till, innan saker äntligen gick så långt att jag för tredje gången sökte läkare för att försöka få vettig hjälp och äntligen mötte en läkare som hajade läget och sjukskrev mig.

Att de valde att inte ta sin tillfrågade expertis på allvar vållade alltså mig kanske inte framför allt tre månader i fängelse snarare än skyddstillsyn, men de medverkade aktivt till att jag fick diagnos och insikt i mina verkliga livsförutsättningar avsevärt senare än vad som nödvändigtvis hade behövt bli fallet.

Exakt vad som kunde ha upptäckts eller inte vid en psykiatrisk öppenvårdskontakt redan 1992 i stället för 2000 är förstås svårt att sia om, eftersom det var precis i den vevan diagnosen AS ens kom till. Men jag känner mig bra övertygad om att jag hade mått bättre och fått klart påtagligt mycket bättre adekvat hjälp för stunden i mitt liv vid den här tiden om man hade följt expertisens hjälp.

Det bakvända i sammanhanget var att jag bara kunde veta något om hur rättens föredragande sammanfattade utlåtandet - "vid förhandlingen i tingsrätten gjordes en personundersökning som sade ungefär att det väl vore skönt för Anders att slippa fängelse, så gärna om han kunde få villkorlig dom eller skyddstillsyn... och nu har det gjorts en §7-utredning som säger ungefär samma sak".

Bara min offentlige försvarare hade fått kopia av utlåtandet och läst det, inte jag själv. Inte förrän jag senare (när jag väl "gjorde tiden" i Skänninge, faktiskt) kom att tänka på att ringa upp och be om en egen kopia fick jag se hur rättsläkaren faktiskt hade uttryckt sig, och fick bli bra besviken över att människan i hovrätten på fullaste allvar menade att §7-utlåtandet inte skulle ha sagt mer än "ungefär samma sak" som den första personundersökningen.

Alla dessa år senare får jag min diagnos, och ännu senare inser jag det pikanta sammanhanget - hur många års ytterligare lidande har jag lidit av att Svea Hovrätt valde att inte bry sig om §7-utlåtandet?

Min offentlige försvarare höll sig också undan och ringde aldrig tillbaka när jag sökte honom, så att vi aldrig kunde överklaga själva hovrättsförhandlingen rakt av, då jag några veckor efter rättegången insåg fullkomligt att en av nämndemännen var klockrent jävig. När jag väl gav upp och kontaktade hovrätten själv var det redan "för sent" att bråka om det, då min advokat då redan hade lämnat in ansökan om inte annat för syns skull till HD också.

Så det var mycket skumt med den där hovrättsförhandlingen. Jag har filat på en resningsansökan till HD av de här kombinerade skälen, och jag borde fanimig ta tag i det och få in den. Utkräva något ansvar och få någon upprättelse känns väl som mycket att hoppas på, men det låter ju faktiskt alltid ganska graverande när man spaltar upp sammanhangen på det här viset.

gusgus skrev:jag känner till i vart fall en rättegång där man vägde in och mildrade påföljd med hänsyn till att den tilltalade var en diagnosticerad AS.

Vilket brott dömdes vederbörande för?

Aspkvinna skrev:Visst kommer dom att göra det men det kan dom ju inte säga högt..... Killen har säkerligen en framtid så jag känner mig inte direkt bekymrad.

Han kommer knappast att ha en framtid om han blir utlämnad till USA, numera likställs datorintrång med terrorism och hans kunskaper kommer nog att vara något förlegade efter 60år i fängelse.

Inger skrev:"Å, snyft, det var min AS som gjorde mig till hackare, jag kunde inte rå för det."

Om NASA vore minsta smarta skulle de anställa honom som säkerhetskonsult.

Jag skulle tro att han sitter i fängelse i 18-24 månader eller något sånt, sen har är han någon sorts konsult hos NASA, FBI, CSI eller NSA. En ren gissning, men även om jag har rätt så skulle nog inte så många få reda på det.

Om han offentliggjort uppgifterna så kan det bli en annan deal. Han får en ny identitet och ett välbetalt arbete med många timmar.

Ja, vi kan nog helt klart sluta oroa oss för honom för en hjärna som honom vill alla ha oavsett vad han har hackat innan. Håller med Pontus, några månader om ens det, och sen ett liv som han kan använda sina egenskaper som arbete.

Men vi får inte "veta" och varför skulle vi?

Om man är hackare för att man har AS... Är man då alkoholist för att man är författare?

och knarkare för att man är rockstjärna?

Öppnar onekligen en del möjligheter i tanken!

Eller tvärt om.....