Ruffsetuss skrev:Nu kan jag bara fem ord som mest på ungerska , har noll kontakt av den anledningen med mina halvsyskon i Ungern . Min biologiska pappa dog 1990 här i Sverige . Så jag ser inte hur det ska vara möjligt att träffa " kusinerna "

Jag vet inte hur pass gamla dom är men dom kanske har barn eller barnbarn som kan engelska, yngre generationer brukar vara bättre på engelska än äldre.

Jo de har barn , men det är sååååå jobbigt att träffa den ungerska släkten . Det ska pussas på kinderna kramas hårt o länge HELA tiden tror jag hoppar det, burrrrr . Men tack för dina tips

Ruffsetuss skrev:Jo de har barn , men det är sååååå jobbigt att träffa den ungerska släkten . Det ska pussas på kinderna kramas hårt o länge HELA tiden tror jag hoppar det, burrrrr . Men tack för dina tips

Jag förstår hur det känns släkten i Österrike är likadan kindpussande till förbannelse.

Hej!

Jag är ny här och det är roligt att se att det finns andra med AS som är intresserade av genealogi. Det trodde jag inte men nu är jag grundligt motbevisad.

Till den här trådens alla läsare vill jag rekommendera en bok som heter Heimskringla som är skriven på 1200-talet av islänningen Snorre Sturlasson. Om boken är historiskt korrekt tål att diskuteras, debatten är i alla fall intressant den också. Boken själv handlar om den svensk-norska Ynglingaätten och händelser som ätten varit med om under sin då 1200-åriga historia.

Betydande delar av boken är skriven som diktverser då Snorre citerar en massa äldre fornnordiska dikter. Bland annat citerar han det sagoreligiösa konungapoemet Ynglingatal, där ynglingarna förfäder och levandsöden uppräknas på vers.

När jag själv läste denna bok blev jag så pass inspirerad att jag tog och diktade ett poem om min egen agnatiska släkts ursprung och historia sedan 1700-talet. Då Ynglingatal är färgat av asatron och mina egna förfäder var protestantiskt kristna använde jag istället kristna termer. Sålunda ”äppelätaren” som äldsta stamfader etcetera.

Resultatet var inte lika pampigt som Ynglingatal men när jag läste upp det för släkten blev de häpna över att en fattig bondrängs levnad och död kan vara minst lika intressanta som en konungs. För det kan faktiskt vara tro’t eller ej!

Nu kanske någon blev hågad att göra sitt eget släktpoem. Eller kanske att börja släktforska för att kunna göra sitt eget släktpoem. Roligt är det i alla fall om man frågar mig.

Tack för mig denna gång.

Hej och välkommen!

Du har alltså kommit till 1700-talet i din släktforskning. Har du gjort det själv via kyrkböckerna el hade du hjälp av tidigare släktforskning?

Kul att du kunde dikta om dina släktingar också. Själv tycker jag det är alldeles för torftigt underlag för några dikter när det gäller mina släktingar. De föddes, de gifte sig, de fick barn varav de flesta dog, de dog själva. En del emigrerade till Nordamerika och sedan är de "ute ur sagan".

Det finns tre böcker om den by min far härstammar ifrån. Jag har den senaste och där nämns farfar och farfarsfar. Men jag skulle vilja ha de två första delarna också. De går förstås inte att köpa och inte finns de på vanliga biblioteket heller.

Men jag har upptäckt att de finns på universitetsbiblioteket som referensexemplar. Talade med en vänlig dam där och hon skulle beställa del 1 åt mig. Det är alltså inte något man kan få fram samma dag. Jag måste läsesalslåna den. Man behöver alltså lånekort, även om man inte får låna hem boken.

Men den andra skrev hon ett mail om att den fanns här: http://www.sprakochfolkminnen.se/

Frustrerande hemsida, hittar inte ens var de finns geografiskt, inte heller hur jag söker efter en bok. Får ringa dit. Det är ju del 2 jag vill läsa först, för att leta mig bakåt i släktforskningen.

Jag skulle ju vilja läsa böckerna på en gång, nu när jag vet var de finns. Men onsdagar har jag fullt upp, ingen chans att åka in till stan. *Otålig*

Ett problem är att man inte brukar få ta med sig några väskor el kassar. Måste alltså bära med mig pengar, anteckningsblock och penna i handen

Alien skrev:
Ett problem är att man inte brukar få ta med sig några väskor el kassar. Måste alltså bära med mig pengar, anteckningsblock och penna i handen

Får man inte? Är det bara på det biblioteket eller? Jag har aldrig varit med om det, hur gör de med studenter som behöver väska till sina egna böcker och dator?

Det brukar finns förvaringsboxar att låsa in sina saker i. Men jag känner mig inte nöjd med att lämna kvar pengar och mobil ifrån mig. Och bökigt att bära på flera saker och inte få ha dem i kasse. Har man med sig t ex ett äpple el en banan så får man får man lägga det i fickan. Kort sagt, jag känner mig handikappad utan handväska och kasse.

Har nu varit på bägge ställena. Folkminnesarkivet fanns i ett åttkantigt hus. Jag fick låsa in allt och sen ta med mig min släktforskningspärm, anteckningsblock och penna till "forskarsalen". Det var ett inte särskilt stort rum ("sal" var inte rätta ordet) med flera arkivskåp och fyra sittplatser vid bord. Ingen trängsel, fanns bara en annan forskare där. Känns nästan väl anspråksfullt att kalla mig "forskare".

Tyvärr var det kallt så jag frös. Det var ändå 22 grader enligt receptionisten, men det fanns en ständigt brusande fläkt och jag var dessutom våt efter en regnskur. Nästa gång jag går dit blir det till att ta på en tjock tröja.

Carolina är avskräckande stort. Irrade länge omkring för att leta en toa. Hittade en herrtoa och en handikapptoa, men var fanns damtoan? Den var dold bakom klungan av studenter som höll till vid skåpen. Inte fick man ta in något att äta och dricka in till själva biblioteket heller. Så jag satt i kafeterian och åt medhavd choklad och drack medhavd dryck. Det fanns en automat för varma drycker men den vågade jag inte använda (alla okända apparater brukar krångla för mig). Och inget ätbart fanns. Någon servering fanns förstås inte heller. Så "kafeteria" kändes inte som rätta ordet, snarare "rastplats" el "uppehållsrum".

Så var det dags att gå in i det heligaste. Gick först till receptionen men de hänvisade till informationen innanför dörrarna. Nej, Folkminnesarkivet känns mycket trivsammare, om man bara byltar på sig ordentligt först.

Nå, nu har jag iaf kommit så långt som till min farfars farfars farfars farfars farfars farfar, och längre kommer jag inte. Han föddes ca 1567. Det är tur att andra forskat före mig, eftersom kyrkoböckerna är så svårlästa.

Jag skrev rent mina anteckningar och skrev nya antavlor. Men sedan kraschade Open Office, så allt nytt jag skrivit in måste jag nu skriva in igen, mycket irriterande.

Ah, jag kommer också till min farfars farfars farfars farfars farfars farfar på raka fädernet, men då är det "längre" generationer, så han levde lite tidigare än din.

Just min raka fädernelinje har en väldigt lustig egenhet i fråga om födelsesekler. Går vi igenom alla de tretton generationerna inklusive mig själv så är bara jag och min far födda på 1900-talet. 1800-talet lyckades inrymma fyra generationer som fick sin äldste son ganska precis vid 32-33, men bara två belagda generationer vardera födda under 1700- och 1600-talet. Förmodligen stor risk för bara två födda på 1500-talet också, men den äldste är bara känd till namnet. Var han född sent på 1400-talet kanske tre generationer kan ha varit födda under det seklet, men så långt kommer man väl aldrig att kunna hitta något. Nicolaus som är näst äldste kände kom på 1550-talet till Augsburg, närmast från en stad som heter Peuerbach. Om Wolf vet vi i princip ingenting. Det finns förvisso en Wolf Behmer/Böhmer/Pemer identifierad som misstänks kunna vara rätt man, och är han rätt man är han den som började kallas så, den mannen hette ursprungligen Mörle/Mörlin/Meurlin. (Magiska anor? )

Wolf Pemer okänt födelseår
Nicolaus Pemer 1528-1610
Daniel Pemer 1569-1632
Nicolaus Pemer 1608-1687
Robert Pemer 1674-1706
David Niclas Pemer 1700-1776
David Niclas Pemer 1757-1839
Sven Henrik Pemer 1801-1867
Nils Svensson Pemer 1834-1911
David Nicolaus Pemer 1866-1920
Nils Davidsson Pemer 1899-1977
Hans Pemer f 1944
Anders Pemer f 1968

Det var hårt arbete för mina förfäder men allra hårdast för kvinnorna.

En Johan gifte sig vid 22 års ålder med en Lisa, 21 år gammal. Det var under försommaren 1732. Säkert var hon lycklig den dagen.

Nästa år föddes första barnet, som dog efter kort tid. Samma år föddes i byn en viss Beata.

Lisa födde 13 barn. Första barnet dog, andra barnet dog. Totalt dog nio av barnen. Även det 13:e barnet dog i "bukref" (magproblem). Två månader efter födseln dog modern i "skiälfwa", som jag antar betyder feberfrossa. Hon dog i oktober 1752 vid 43 års ålder. Redan i maj 1753 (nästan exakt 22 år efter första bröllopet) gifte Johan om sig med Beata som alltså inte ens var född när han gifte sig förra gången. Opassande brådska, inte ens ett helt sorgeår, tycker jag. Men han behövde förstås en fru som tog hand om både huset och de överlevande barnen. Sedan fick han åtta barn till med henne. Hade alla barn överlevt hade han alltså haft 21 barn. Johan blev 80 år gammal och hans andra fru överlevde honom några år.

På en släktsajt läser jag om Michael, Lisas första barn som dog några dagar gammal. Ändå hann han gifta sig. Det är naturligtvis den tredje Michael, som föddes av den andra hustrun, som levde länge nog att gifta sig. Vilket visar att man verkligen inte får tro på vad som står på nätet. Lisa födde två Beata som dog, två Michael som dog och två Isak som dog, därför fick andra frun också en Beata, en Michael och en Isak. Vet inte hur många som dog av hennes barn, iaf en Catharina (eftersom en till fick heta Catharina).

Ja, det var ulandsmässigt då. Det var kanske tur att mina släktingar var så fertila mtp den höga barnadödligheten. Undrar om jag skulle ha överlevt. Hade jag inte dött som barn, var det stor risk att dö i barnsäng.

Alien skrev:Lisa födde 13 barn. Första barnet dog, andra barnet dog. Totalt dog nio av barnen.

Jag vill dra paralleller till hur detta är ännu ett tecken på hur fattigdom orsakar stora barnkullar snarare än ursprung men kan inte hitta data om huruvida rika människor i det gamla Sverige födde färre barn än fattiga. Sedan fanns givetvis inte preventivmedel på samma sätt.

Kondom har ju funnits länge och blev vanligt under senare hälften av 1800-talet. Men inte troligt att fattiga bönder kände till el använde dem. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_condoms

Adrian Targett är unik genom att en släkting upptäckts som är 9000 år gammal. Skelettet hittades i den största grottan i byn Cheddar (känd för osten) år 1903. Senare kom en TV-station på att för en serie om arkeologi ordna DNA-jämförelse mellan Cheddarmannen och några bybor, vilkas släkt bott länge i trakten. DNA utvanns från Cheddarmannens tänder. Han levde som jägare och samlare, innan jordbruket uppfanns i trakten.

Adrian Targett visade sig ha gemensamt DNA med Cheddarmannen på mödernet (mitokondrierna). Han är historielärare och hade besökt grottan ifråga förut utan att ana att en förfader bott där. Men det måste vara mycket ovanligt att en släkt stannar så länge på samma ställe.

http://www.independent.co.uk/news/the-f ... 71542.html

Ruffsetuss skrev:

elle skrev:Min farbror var duktig på släktforskning .
Han kom fram till att våra förfäder kommer från Ungern.

låter spännande , hur hittade han dom ? Min Pappas o hans släkt kommer ifrån Ungern / Ryssland/Tjekien . Hur bär man sig åt för att hitta släkt där ?

Jag fick mitt träd att växa explosivt i och med att jag registrerade mig på Geni, där finns många ester ryssar osv och såna kryllar det av i mitt träd

Är det gratis att vara medlem på Geni? El begränsning hur många släktingar man kan lägga upp, innan man måste betala?

Under en viss tid, sen kostar det, men jag hann få ihop en hel del under den kostandsfria peroden.

Alien skrev:Hej och välkommen!

Du har alltså kommit till 1700-talet i din släktforskning. Har du gjort det själv via kyrkböckerna el hade du hjälp av tidigare släktforskning?

Kul att du kunde dikta om dina släktingar också. Själv tycker jag det är alldeles för torftigt underlag för några dikter när det gäller mina släktingar. De föddes, de gifte sig, de fick barn varav de flesta dog, de dog själva. En del emigrerade till Nordamerika och sedan är de "ute ur sagan".

Bättre svara sent än aldrig!

Tack för välkomnandet. När jag började släktforska för ett par år sedan upptäckte jag rätt fort att några släktingar redan utrett släkten för 1900-talet och 1800-talets andra hälft, där de hade sedan hade fastnat på grund av oklarheter angående min ff ff fars födelse- och uppväxtsort. Allt det materialet berörde sådant man finner i de vanliga kyrkoböckerna; personernas familjeförhållanden, titel och levnadsår.

Detta gjorde att jag ”hoppade över” mycket och istället direkt gav mig i kast med att försöka härleda släkten ännu längre bakåt. Och det var bokstavligen som att köra in i en bergvägg, dels eftersom betydligt erfarnare släktforskare redan gått bet på det och dels eftersom jag då var en fullständig novis. Efter mycket om och men överkom jag till slut den över uppförsbacken och kunde komma ned till 1760-talet, där det tyvärr tog stopp igen.

I efterhand kan man väl säga att den där uppförsbacken var nog rätt bra. För jag lärde mig mycket som jag nog inte hade lärt mig om jag börjat från grunden som mina släktingar. För när jag försökte bringa klarhet om min ff ff far greppade jag efter alla halmstrån som fanns att uppbringa. På så sätt lärde jag mig att det finns betydligt fler källor än enbart kyrkoarkivalierna själva, som till exempelvis GMR, mtl, domstolsprotokoll och prästbetyg.

Ytterligare i efterhand kan väl sägas att om både mina släktingar och jag hade gått en kurs i släktforskning så hade vi sluppit alla problem från första början. Men det tänkte man ju inte på då...

Det går framåt med min släktforskning , men inte fort . Har fått erfara att en faster fortfarande är sur på mig för något som hände 25 år tillbaka ! Så hon tänker minsann inte hjälpa till med någon data om släkten ....
OT.
Är på femte generationen i Ungern / Slovakien , hörde av säkra källor att min Ungerska sida blev adlad på 1400- talet .
Vet någon hur man får reda vilket adelsvapen osv.? (Min faster har ring , adelsvapen och hundskinnet där hela adelsproceduren ? Är nedskriven ,men hon vägrar prata med mig ! )
Någon som släktforskar utomlands ? Tips ?

Pemer skrev:Wolf Pemer okänt födelseår
Nicolaus Pemer 1528-1610
Daniel Pemer 1569-1632
Nicolaus Pemer 1608-1687
Robert Pemer 1674-1706
David Niclas Pemer 1700-1776
David Niclas Pemer 1757-1839
Sven Henrik Pemer 1801-1867
Nils Svensson Pemer 1834-1911
David Nicolaus Pemer 1866-1920
Nils Davidsson Pemer 1899-1977
Hans Pemer f 1944
Anders Pemer f 1968

Vet du var namnet Pemer kommer ifrån? Om det var ett typ soldatnamn eller så?

Jag heter Handl i efternamn, men har ingen aning om var det kommer ifrån. Har inte kommit så långt på min farfars sida (från Tyskland, Österrike, Tjeckien).

Ruffsetuss skrev:Det går framåt med min släktforskning , men inte fort . Har fått erfara att en faster fortfarande är sur på mig för något som hände 25 år tillbaka ! Så hon tänker minsann inte hjälpa till med någon data om släkten ....
OT.
Är på femte generationen i Ungern / Slovakien , hörde av säkra källor att min Ungerska sida blev adlad på 1400- talet .
Vet någon hur man får reda vilket adelsvapen osv.? (Min faster har ring , adelsvapen och hundskinnet där hela adelsproceduren ? Är nedskriven ,men hon vägrar prata med mig ! )
Någon som släktforskar utomlands ? Tips ?

Har du varit in på Anbytarforum? Finns en avd Länder och därunder Ungern. Där skulle du kunna ställa frågor om din ungerska släkt. Du kan också gå in på Släktnamn och skriva in släktnamnet. Även i avd "Ointroducerad adel (och annan utländsk adel)" skulle du kunna ställa frågor. Enda problemet kan vara att man måste bli medlem under sitt riktiga namn där.

Sen finns ju också utländska släktsajter där ens namn kan finnas med (MyHeritage, Familysearch, My Ancestry, Geni etc), men där har du kanske redan kollat.

Richard skrev:

Pemer skrev:Wolf Pemer okänt födelseår
Nicolaus Pemer 1528-1610
Daniel Pemer 1569-1632
Nicolaus Pemer 1608-1687
Robert Pemer 1674-1706
David Niclas Pemer 1700-1776
David Niclas Pemer 1757-1839
Sven Henrik Pemer 1801-1867
Nils Svensson Pemer 1834-1911
David Nicolaus Pemer 1866-1920
Nils Davidsson Pemer 1899-1977
Hans Pemer f 1944
Anders Pemer f 1968

Jag heter Handl i efternamn, men har ingen aning om var det kommer ifrån. Har inte kommit så långt på min farfars sida (från Tyskland, Österrike, Tjeckien).

Namnet låter helt klart tyskt, Tjeckien var ju en del utav Österrike fram till 1918. Slaviska namn låter eller stavas annorlunda.

Alien@ Tack för tipsen , har prövat mycket av det du skrev . Problemet är att jag inte är riktigt säker på släktnamnet i orginalstavning , finns en uppsjö med adelsvapen Slovakien/ Tyskland / Ungern .
Tex. Har Styaszny blivit Stiaszny / Stiasznyi osv. Men jag ska leta vidare

Jag har haft glädjen att sammanställa andras släktforskning.

Har i bitmapeditor slagit ihop farfar och farmors föräldrars ättlingar till en 50x70 cm väggtavla.

Fick mer problem med morfar och mormors saker. Får väl se.

Använder Mac-program.

Fick 5000 släktingar på s.k. GEDCOM-format från mammas kusins man, men konstigt nog så var bara år och månad med på datumen.

Nöjd just nu. Grunnar lite på fortsättningen.