Toblerone skrev:

Wine skrev:Att medicinera med centralstimulantia preparat förändrar hjärnan på olika sätt negativt, bl.a. verkar det som att behandling med läkemedlen på sikt leder till fördumning:

New Republic - Did Ritalin Make Kids in Quebec Dumber?
June 14, 2013 By Jeff Guo

ADHD meds like Ritalin, Adderall, Concerta, and Vyvanse have been called "smart pills" for their ability to bestow superhuman powers of concentration. In the U.S. especially, where about 11 percent of schoolchildren have an ADHD diagnosis, parents and teachers embrace the drugs as a way to get kids to sit still and pay attention.

Which makes it all the stranger that there has never been proof that ADHD meds make you smarter or more likely to succeed in school. And a new study that looks at the rise of Ritalin use in Quebec suggests exactly the opposite.

Because they had more access to drug insurance, children with ADHD symptoms in Quebec were more likely to be on medication than their counterparts in other provinces. But when researchers compared educational records, test scores, teacher evaluations, they didn't see any improvement. In fact, the ADHD Quebec children seemed to be worse off in several ways. In the short term, they had lower math scores and were more likely to repeat a grade. In the long term, the boys continued to struggle with math and were more likely to drop out, while the girls were more likely to have been diagnosed with a psychological disorder.

Tyvärr tror jag inte att personerna själva som tar dessa läkemedel ser sitt förändrade beteende men mest troligt märker observanta människor i omgivningen detta. En effekt som uppnås av att ta dessa läkemedel men även vissa andra droger, som exempelvis den vanligaste, alkohol, är ju att de boostar självförtroendet men sannolikt är det så att det brister när det kommer till performance även om tron på den egna förmågan kan vara jättehög.

Du ser inte hur dumt det är att påstå något sånt? Det är idiotiskt! Pojkar har problem med matte och gör inte klart skolan, och flickor har psykologiska problem (jag antar att de menar sånt som ångest, depression eller ätstörningar). Det är just det som folk med ADHD oftast har! Det kommer inte från medicinen, utan från ADHDn, förstår du?

Toblerone skrev:Det finns hur många undersökningar (seriösa forskningsstudier, inte tyckande av nån gubbe) som helst som visar att just såna sekundära problem av ADHD blir MINDRE vid medicinering. Dvs. färre får såna problem. Jämfört med de som inte medicinerar.

ADHD and the practice of science journalism as a deficit disorder
October 2, 2012

About two weeks ago, the journal PLoS ONE published an article titled "Why Most Biomedical Findings Echoed by Newspapers Turn Out to be False: The Case of Attention Deficit Hyperactivity Disorder."

After selecting the condition Attention Deficit Hyperactivity Disorder as a focus, the researchers searched databases that archived both medical research and newspaper publications during the 1990s. They found 47 papers in high-profile journals on ADHD and 347 resulting English language newspaper stories. They then selected the 10 papers that had received the most coverage. Of those papers, seven were based on new hypotheses about ADHD. Gonon's analysis of later papers found that six of those seven hypotheses were either refuted by other scientists or found to be flawed. The seventh received poor reviews. The remaining three were designed to confirm existing theories. Two held up well, one, as the literature showed, did not.

Wine skrev:

Toblerone skrev:

Wine skrev:Att medicinera med centralstimulantia preparat förändrar hjärnan på olika sätt negativt, bl.a. verkar det som att behandling med läkemedlen på sikt leder till fördumning:

Total oväsentlig artikel. Den handlar bara om situationen i Kanada, som verkar skilja sig mycket från den i Sverige. Och personen som skrivit den är inte insatt i ämnet. Det är bara nån random person som tycker något. Varför länkar du till sånt skräp?

Wine skrev:

Toblerone skrev:

Wine skrev:Att medicinera med centralstimulantia preparat förändrar hjärnan på olika sätt negativt, bl.a. verkar det som att behandling med läkemedlen på sikt leder till fördumning:

Total oväsentlig artikel. Den handlar bara om situationen i Kanada, som verkar skilja sig mycket från den i Sverige. Och personen som skrivit den är inte insatt i ämnet. Det är bara nån random person som tycker något. Varför länkar du till sånt skräp?

Toblerone skrev:

Wine skrev:

Toblerone skrev:
Total oväsentlig artikel. Den handlar bara om situationen i Kanada, som verkar skilja sig mycket från den i Sverige. Och personen som skrivit den är inte insatt i ämnet. Det är bara nån random person som tycker något. Varför länkar du till sånt skräp?

Tror du att människorna i Kanada är annorlunda funtade än i Sverige så att ADHD-läkemedlen påverkar människor på ett annat sätt där eller vad menar du egentligen, förklara gärna hur du resonerar.

Det är inte alls bara någon random person som tycker något och som inte är insatt i ämnet, artikeln refererar till en undersökning som har gjorts av professor Janet M. Currie, Princeton University, professor Mark Stabile, University of Toronto samt professor Lauren Jones, Cornell University, och undersökningen är gjord i samarbete med bl.a Uppsala Universitet, här kan du läsa mer om den:

Jag pratar om personen som har skrivit artikeln, självklart. Vems studie hon citerar är en helt annan sak. Personen som skrivit artikeln har ingen aning om ämnet.

Wine skrev:Nej, minst en tidigare studie har också visat att medicinering med centralstimulantia/ADHD-läkemedel som exempelvis Ritalin förändrar kemin i hjärnan, och vid medicinering med ADHD-läkemedel så ökar risken att drabbas av annan psykisk ohälsa.

EN studie? Wow! Det har gjorts minst 10 om dem flesta viktiga frågorna runt ADHD. Och jag vet själv att det finns fler om det här också. Det förändrar något i hjärnan. Ytterligare wow - vad jag menar med det: Jag är INTE imponerad. Det allra mesta ändrar något i hjärnan. Om du tittar på en läskig film och blir rädd, så ändras också något i hjärnan. Poängen är att vetenskapen har inte kommit så långt för att verkligen kunna tolka vad det är som händer. Förändringar i hjärnan sker i alla fall hela tiden. Om vi pratar kemin. Om vi pratar struktur - det skulle kunna vara mera allvarligt. Men det har man inte kunnat påvisa. Och det är svårt att göra också. Ett tag fanns det en teori att ena halvan av hjärnan skulle krympa av medicinen. Men numera utgår man ifrån att det är vanligt att folk med ADHD har lite skillnad i storlek mellan hjärnhalvorna. Oavsett om de har ätit medicin eller inte.

Dina argument ovan håller inte heller för om nu läkemedlen skulle vara så effektiva, varför sjönk då betygen för de som behandlades med ADHD-läkemedel samt varför blev det mer sannolikt att elever som behandlades med ADHD-läkemedel fick gå om en årskurs eller att de helt enkelt hoppade av skolan?

Det har jag väl sagt förut? Det är ADHD-typiska svårigheter! Och nej, medicinen löser inte alla problem. Symptomen minskas kanske till hälften. Att det blev MER sannolikt är deras tolkning, jag tror inte på den. Det finns ungefär ett dussintal studier som visar motsatsen. Alltså att det går bättre för folk som ätit medicin.

Toblerone skrev:Det finns hur många undersökningar (seriösa forskningsstudier, inte tyckande av nån gubbe) som helst som visar att just såna sekundära problem av ADHD blir MINDRE vid medicinering. Dvs. färre får såna problem. Jämfört med de som inte medicinerar.

Du missar att många av resultaten från de studier som har gjorts om ADHD och om effekterna av läkemedelsbehandling har vederlagts i efterhand, artiklar som följer upp forskning och tidigare publicerade vetenskapliga artiklar om ADHD och ofta vederlägger eller visar att det saknas bevisning för tidigare påståenden blir sällan uppmärksammade och publicerade i medier.

En neurobiolog vid namn François Gonon har gått igenom en databas med vetenskapliga artiklar om ADHD:

ADHD and the practice of science journalism as a deficit disorder
October 2, 2012

About two weeks ago, the journal PLoS ONE published an article titled "Why Most Biomedical Findings Echoed by Newspapers Turn Out to be False: The Case of Attention Deficit Hyperactivity Disorder."

After selecting the condition Attention Deficit Hyperactivity Disorder as a focus, the researchers searched databases that archived both medical research and newspaper publications during the 1990s. They found 47 papers in high-profile journals on ADHD and 347 resulting English language newspaper stories. They then selected the 10 papers that had received the most coverage. Of those papers, seven were based on new hypotheses about ADHD. Gonon's analysis of later papers found that six of those seven hypotheses were either refuted by other scientists or found to be flawed. The seventh received poor reviews. The remaining three were designed to confirm existing theories. Two held up well, one, as the literature showed, did not.

Dessutom så är det ju känt att många läkemedelsstudier finansieras av läkemedelsbolagen själva och att man systematiskt manipulerar och mörklägger.

Wine skrev:

Toblerone skrev:

Wine skrev:
Tror du att människorna i Kanada är annorlunda funtade än i Sverige så att ADHD-läkemedlen påverkar människor på ett annat sätt där eller vad menar du egentligen, förklara gärna hur du resonerar.

Det är inte alls bara någon random person som tycker något och som inte är insatt i ämnet, artikeln refererar till en undersökning som har gjorts av professor Janet M. Currie, Princeton University, professor Mark Stabile, University of Toronto samt professor Lauren Jones, Cornell University, och undersökningen är gjord i samarbete med bl.a Uppsala Universitet, här kan du läsa mer om den:

Jag pratar om personen som har skrivit artikeln, självklart. Vems studie hon citerar är en helt annan sak. Personen som skrivit artikeln har ingen aning om ämnet.

Ärligt talat, vad vet du om det egentligen? Sedan förstår jag faktiskt inte din poäng, resultatet av studien är ju det väsentliga?

Toblerone skrev:Jag ska titta på det närmare. Men de studierna som jag tänker på var inte finansierade av läkemedelsbolagen, vad jag vet. Det var i alla fall de mest kända forskarna. Jag brukar gå lite efter det också. Christopher Gillberg har ju också gjort en studie i Sverige, och det var verkligen en långtidsstudie. Dessa korta studier kan inte visa hur det går långfristigt.

It's hard to square these results with the mountain of evidence that ADHD meds improve attention and performance on classroom tasks. But those were all relatively brief studies, while Currie’s is one of the first to look at years of school records.

Toblerone skrev:

Wine skrev:

Toblerone skrev:
Jag pratar om personen som har skrivit artikeln, självklart. Vems studie hon citerar är en helt annan sak. Personen som skrivit artikeln har ingen aning om ämnet.

Ärligt talat, vad vet du om det egentligen? Sedan förstår jag faktiskt inte din poäng, resultatet av studien är ju det väsentliga?

Enkelt: Om man själv är väldigt insatt i ämnet - jag har följt utvecklingen i drygt 20, så märker man om någon inte vet vad de snackar om.

Och om du tyckte att det var studien som var det väsentliga, varför länkade du inte direkt till den då? Då hade vi sluppit den dåliga artikeln.

Wine skrev:

Toblerone skrev:Jag ska titta på det närmare. Men de studierna som jag tänker på var inte finansierade av läkemedelsbolagen, vad jag vet. Det var i alla fall de mest kända forskarna. Jag brukar gå lite efter det också. Christopher Gillberg har ju också gjort en studie i Sverige, och det var verkligen en långtidsstudie. Dessa korta studier kan inte visa hur det går långfristigt.

Den här studien från Kanada,

Do Stimulant Medications Improve Educational and Behavioral Outcomes for Children with ADHD?, är ingen korttidsstudie:

It's hard to square these results with the mountain of evidence that ADHD meds improve attention and performance on classroom tasks. But those were all relatively brief studies, while Currie’s is one of the first to look at years of school records.

https://newrepublic.com/article/113505/ ... bec-dumber

Wine skrev:

Toblerone skrev:

Wine skrev:
Ärligt talat, vad vet du om det egentligen? Sedan förstår jag faktiskt inte din poäng, resultatet av studien är ju det väsentliga?

Enkelt: Om man själv är väldigt insatt i ämnet - jag har följt utvecklingen i drygt 20, så märker man om någon inte vet vad de snackar om.

Och om du tyckte att det var studien som var det väsentliga, varför länkade du inte direkt till den då? Då hade vi sluppit den dåliga artikeln.

Vet du, jag undrar om du ens har läst hela artikeln med tanke på vad du har uttryckt om den samt artikelförfattaren i olika inlägg.

Toblerone skrev:Håller helt med dig, Kiddie. Allt jag vill är att försörja mig själv med eget arbete och att klara vardagen utöver det dessutom. Men vad händer om man tar ifrån en medicinen? Då äventyras allt detta. Som sagt, det är tredje gången som jag fått avslag på licensansökan. Nu är det Attentin jag ska ta istället.

Förresten, varför får du inte Ritalin? Kanske av samma anledning som jag inte längre ska få Metamina. För att man ska ta Concerta eller Elvanse eller Attentin istället? Funkar inte nån av dessa för dig? Tyvärr så har jag också hört av många som tål Ritalin bra, men inte Concerta.

Jag fattar inte varför folk som Wine ska gnälla över användningen av en medicin som gör så mycket nytta för många med ADHD. Kanske av ren avundsjuka, för att det inte finns en medicin som biter på AS?

alixha skrev:

Toblerone skrev:Det är klart, att det kan finnas knäppa föräldrar. Men det funkar INTE! Man får inte bättre betyg för att man har medicin, om man inte ens har ADHD.

Nej, poängen var att han skulle få mer hjälp och längre tid på proven för att förhoppningsvis kunna få bättre betyg, jag förstår att man inte får bättre betyg automatiskt.

”Vi slår i taket med diagnostiserade elever. ’Varför blir det inte MVG?’ I stället för att säga som det är, att eleven inte är begåvad nog eller inte arbetar hårt nog, ger man honom eller henne en diagnos”. En dyslexidiagnos, till exempel, ger den enskilde eleven fördelar i form av förlängd provtid och möjlighet till att göra prov muntligt. På en av toppskolorna i Djursholm hade man länge till och med en dyslexikvot, som till slut blev så populär bland föräldrar och elever att man var tvungen att ta bort den.

”Om man sätter fel betyg i elevens ögon kommer först gråtattacken, sedan föräldraattacken.” Det handlar om att föräldrar och elever försöker förmå enskilda lärare att sätta höga betyg, även om sakliga skäl talar för att de inte är värda det.

Wine skrev:
Hos många föräldrar verkar det vara en utväg att försöka få till en neuropsykiatrisk diagnos till ett barn som inte har den mentala och intellektuella kapaciteten de önskar att barnet hade.

tahlia skrev:Det där låter som något rikemanstjafs.
Inom öppenvården (vilket är vad de flesta har råd med) är köerna för utredning långa så det är knappast bara att valsa in efter ett dåligt betyg för att få en diagnos.
Utredningen är rätt maffig också. Läser alla dessa föräldrar på om ADHD för att sedan själva ljuga och tvinga barnet att ljuga under utredningen?

De flesta har inte möjlighet att köpa en diagnos till sina barn.

Ni glömmer ytterligare en aspekt: föräldrar tenderar att innerligt önska att inget ska vara fel med deras barn. Vissa så innerligt att de väljer att ignorera signaler och tecken. Andra så mycket att de vägrar acceptera diagnosen.

Så att det jagas diagnos så snart ett barn har lite sämre betyg känns som rent skitsnack eller begränsat till få, tämligen avvikande, individer.

Ekots granskning visar på en viss överdiagnostisering och Socialstyrelsen konstaterar att det på vissa håll i landet är fler barn som får adhd-diagnoser än den uppskattade förekomsten i befolkningen.

Det tyder på att att det är fler barn som får diagnosen än vad som kanske borde vara rimligt.

En förklaring menar man kan vara att barn med relativ omognad i vissa fall diagnostiseras med adhd, något också tidigare genomgång av statistik har kunnat visa på.

I sin kommentar säger Peter Salmi att det kan vara så att vi snarare medicinerar omogenhet. Ekots granskning bygger på ny statistik ur Socialstyrelsens patientregister som Ekot har tagit del av.

Eftersom det råder stor brist på erfarna läkare är det svårt för barn- och vuxenpsykiatrin att följa SBU:s rekommendationer. Administratörer tycks anse att alla läkare är utbytbara ,och det förekommer att läkare i utredningar av autismspektrumstörningar inte ens har fullgjort sin AT, och att en specialist får ställa diagnos på grundval av andras uppgifter, utan möjlighet att göra en egen bedömning. Dessutom är i praktiken de utredningsteam och enheter som ger insatser (habiliteringen) helt separata i många landsting.

Instrumenten för diagnostik av ADHD bör undersökas bättre liksom hela den diagnostiska processen. Användandet av diagnostiska instrument bör ske på ett strukturerat och utvärderingsbart sätt.

Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel, används idag, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader måste förbättras. Vi har identifierat 30 olika behandlingsmetoder som används vid ADHD. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av samtliga dessa är otillräckligt.