Hej
Jag har en 16-årig dotter med adhd/ast, som sååå gärna vill åka på
språkresa. Orolig mamma tycker det känns jobbigt.
Är det någon som vet om det finns någon språkskola där
man har lite kunskap om dessa diagnoser och vet hur man
möter dessa ungdomar?



Moderator atoms - förtydligade rubriken.

Jag tror inte att du kommer att hitta någon speciell skola som är specialiserad på det. Det kanske är bättre att försöka få prata med personal som är med på resan. Du kan ju ringa språkskolan och fråga om de har något speciellt sätt hur de brukar göra. De måste ju ha haft ungdomar med alla möjliga problem, även fysiska, med förut. Så någon beredskap för sånt kan de väl tänkas ha.

Var bara lite försiktig så att det inte låter värre än vad det är. Kan vara bra att tona ned det lite. Många tror nog att AST är väldigt gravt. Jag skulle säga att dottern har ADHD och har även lite svårt med det sociala ibland. Ännu bättre säg att hon har svårt med vissa sociala bitar. Det kan vara bra om du kan säga konkret vad hon behöver som är utöver det vanliga. Då kan de ju lättare uppskatta om det är möjligt och då tror de inte heller att det är värre än vad det är.

Jag har själv ADHD och AS och jag var på språkresa som 14-åring. Förutom att jag hade svårt att passa tider och att hitta, gick det ju bra. Oftast klarar sig ungdomarna bättre än man tror. Min son (svår ADHD) missade en gång ett anslutningsflyg i London (han skulle till sin pappa på Irland) och var kvar ett dygn där. Då var han också 16 och han klarade sig så bra så. En massa snälla människor gav honom både mat och pengar och pub-ägaren lät honom ringa hem.

Förklara vad det handlar om utan att krångla till det eller dramatisera.
Det bästa är om din dotter själv kan berätta direkt för personalen vad hon behöver och har svårt med.
Man lever bara en gång, så tycker absolut din dotter ska dra iväg på språkresa om hon vill det.
Dessutom är ofta de situationer som NT tycker är riktigt svåra, t.ex. som Toblerones exempel ovan, ofta lättare för oss med neurodiversitet att hantera eftersom det ofta finns tidigare exempel i media m.m. att ha som utgångspunkt för hur man ska agera.

Om personkemin med den personen du berättar om dotterns ADHD/AS till känns det minsta fel så leta vidare angående språkskola.

Låt flickan få växa upp och lära sig bli självständig! Man gör en björntjänst mot barnen om man skall skydda dem mot allt, det gäller både NT- och NPF-barn, enligt min åsikt. För hur lär man sig bli självständig om man inte får pröva sig fram i livet på egna ben? Hade hon inte känt sig mogen för att ta ett sådant steg så hade hon nog aldrig uttryckt intresse över att åka på språkresa. Vill hon själv ha någon specialbehandling pga hennes diagnoser? Om hon vill ha hjälp, låt henne själv be om det i så fall av skolan i fråga. Det är ett sätt att lära sig att bli vuxen. Om hon skall åka utomlands så är det ju meningen att hon skall klara sig utan föräldrarna, så då får man lära sig att själv be om hjälp om man behöver det.

Jag har pluggat utomlands och så och visst, det var inte lätt alla gånger och det var jobbigt, främst socialt, men det var ett sätt att bli vuxen. Man måste få uppleva sina egna tillkortakommanden även om det är tufft. Om man skall skyddas från dem hela tiden så lär man sig aldrig bli självständig.

Det är bäst att inte säga någonting. Tänk efter själv: Är en sådan resa bra för din dotter? Fråga sen din dotter om hon verkligen tror att en sån här resa är bra för henne? Om båda frågorna är JA, så KÖR PÅ!

Varför tror du inte hon klarar av det? Tror du att hon kommer att längta hem? Att hon inte kommer överens med kurskamraterna? Eller med familjen hon ska bo hos? Det är kanske den familjen du borde ta kontakt med, om din dotter har några särskilda behov? Har hon någonsin rest hemifrån förr för att t ex bo hos en kompis och hennes familj några dar?

Jag var själv på språkresa i min ungdom, men då visste ingen något om AS, så jag hade ingen diagnos.