drogdebatten är svart och vit. det verkar inte finnas rum för progressiva förändringar, som kanske tar lite extra tid. det man måste göra är att se till individuella droger och dess effekter på kropp och knopp. cannabis är inte värre än alkohol t.ex, troligtvis tar man mindre skada av cannabisrökning än att dricka alkohol. problem kommer vid t.ex andra droger som opiater som fungerar jättebra som smärtstillande och lugnande. långt ifrån alla blir beroende av opiater/syntetiska opiater när man t.ex brutit något ben i kroppen eller skadat sig på annat vis. problem uppstår när man blir beroende. beroende kostar samhället massa resurser och det är därför några/flera länder subventionerar heroin eller metadon, alltså ger ut det i stort sett gratis mot att missbrukarna får det injicerat av en sjukskötare/sköterska. detta motverkar bieffekterna så som smittande sjukdomar, dålig hygien, mindre desperation att få tag på pengar.

jag vill säga att det inte går att avgöra i nuvarande skede ifall alla droger helt plötsligt ska bli lagliga och fria att handla med. det måste göras progressivt och hela tiden hållas analyserat.

för all del, legalisera alla droger men jag tror inte det tar bort problemet.

Långsamt själmord eller självmedicinering är också två ord som beskriver vad det egentligen är , om man tar av sig de Rosa Glasögonen

ArgeAnkan skrev:cannabis är inte värre än alkohol t.ex, troligtvis tar man mindre skada av cannabisrökning än att dricka alkohol.

Fel.

https://www.droginformation.nu/cannabis ... cwodoXMC9w
http://cannabishjalpen.se/natverket/cannabis-iq
http://www.svd.se/unga-forstar-inte-ris ... d-cannabis
http://socialmedicinsktidskrift.se/inde ... le/622/442

Tar man en drog är man ansvarig för vad man gör mot sig själv, dvs den farligheten spelar ingen roll. Skador mot andra som faktiskt kanske inte drogar är mycket värre med alkohol än cannabis. Är väl viktigare att värna om de som sköter sig tycker väl jag.

Du menar att nerrökta människor är mer moraliska för att de sitter och fnissar fredligt i en lägenhet nånstans, till skillnad från vanligt folk som tar en öl på krogen?

Tveksamt.

De stöder ju en kriminell näring när de ägnar sig åt missbruket.

Sen vete fan om de är så fredliga alla gånger...psykoser och grejer tillhör ju riskerna med den drogen.
Nojor och skit.

Förr eller senare blir de kunder hos psyk, får en massa recept utskrivna och rätt vad det är är de blandmissbrukare.

kiddie skrev:Tror det funkar bättre med cannabis än heroin.

Fast jag tror de nämde heroin specifikt. Sen menade de på att morfinet sjukvården använder är många gånger starkare än det du får tag på på gatan utan att folk börjar knarka för att de brutit benet...


Nu ska man tänka på källan till detta. Ett ospecificerat Youtubeklipp... Inte det mest förtroendegivande kanske.

Naturligtvis beror inte narkotikaberoende enbart på ett utvecklat neurologiskt behov av fortsatt tillförsel av en psykoaktiv substans, utan den abstinensbetingade drivkraften bakom ett vidmakthållet missbruk utgör blott en förstärkande faktor som göder den egentliga underliggande motivationen bakom den verklighetsflykt användandet av illegala droger ofta innebär. De av mina lågstadieklasskamrater som drabbats utav narkomani har undantagslöst sökt sig till användandet av narkotiska preparat av eskapistiska bevekelsegrunder.

Dessa individer har under deras liv - under deras uppväxtår - lämnats obehandlade trots uppenbar ADHD och istället skuldbelagts för deras utåtagerande beteenden, de har på grund av normavvikande utseenden eller beteenden frysts ut ifrån klasskamratskapen och skambelagts därav, några av dem var del i samma nätverk av emotionellt slutna barn som jag som utnyttjades sexuellt och även förmåddes utföra sexuella handlingar med varandra vilket naturligtvis lett till svårtyglade ångestbesvär, somliga misshandlades på olika sätt i hemmen vilket i vissa fall infekterat dem med hat och i andra fall odlat självförakt och andra har av motsvarande mestadels miljöbetingade sociala skäl åsamkats vad somliga kanske skulle beskriva som själsliga skador.

Dessa skador orsakar alltså människor subjektivt upplevt obehag och, även om inte alla av oss förletts till att bedöva denna smärta med droger, har flera av mina gamla skolkamrater, som på den tiden vi växte upp tillsammans var lika oskuldsfulla och renhjärtade som alla andra barn, kommit att använda droger för att bedöva denna smärta och i vart fall för en stund låta dem känna sig mer tillfreds. När de erbjudits psykofarmakologiskt aktiva substanser av olika slag som förmått lindra den konstanta smärta de i övrigt dras med har de - föga förvånande - i flera fall valt att upprepa intaget av de preparaten: i somliga fall till överdrift.

Beskrivningen ovan av hur somliga av de narkotikabrukare jag känner har hamnat i den sits de idag befinner sig i är generaliserat i stort sett allmängiltig. Visst förekommer det undantag där i övrigt synnerligen belåtna människor inleder ett narkotikabruk utifrån snarlika men ändock andra motiv; typexemplen här är väl i grunden någorlunda nöjda individer som i festmiljöer intoxikerar sig med empatogener så som MDMA eller exctasyberedningar, prestationsinriktade människor som potentierar sin mentala produktivitet med centralstimulanter eller filosofiskt nyfikna personer som utnyttjar hallucinogener i psykonautiska syften.

Egentligen utnyttjas dock all illegal narkotika för samma ändamål: att förändra en individs subjektiva uppfattning av sin tillvaro - så man kan argumentera för att alla bruksformer listade ovan är i mer eller mindre mån eskapistiska. Likväl kan narkotikaklassade substanser även användas för medicinskt motiverade ändamål: exempelvis kan opiumderivat och -analoger användas som smärtlindring, centralstimulantia kan behandla AD(H)D och LSD kan utnyttjas för att effektivisera psykoterapeutisk behandling. Tråden berör dock frågan om liberalisering av droger och således vore det opåkallat att diskutera redan legala användningsområden för narkotika.

Oaktat det kan det dock vara värt att nämna att somliga användare av narkotiska preparat idag införskaffar dessa substanser illegalt av orsaker så som oerfarenhetsgrundad motvillighet bland nyutbildade läkare att våga ordinera narkotikaklassade läkemedel trots att det vore befogat, ekonomiska anledningar så som att ett läkarbesök samt ett apoteksläkemedel ibland är dyrare än att inhandla motsvarande läkemedel från den svarta marknaden eller att en patient utvecklat en lägre toleranströskel för exempelvis smärta efter att ha amerikaniserats eller okritiskt läst droghyllande desinformation om medicinska behandlingar online.

Kontentan blir likväl att den överväldigande majoriteten av människor som i Sverige gör sig skyldiga till ringa narkotikabrott vid innehav för eget bruk inte hamnat i den belägenheten på grund av att de narkotikaklassade preparat de intar gjort dem maniskt fysiologiskt beroende av dessa psykofarmaka, utan den bakomliggande orsaken har utgjorts av psykosociala miljöbetingade omständigheter. Måhända har somliga narkotikamissbrukare efter en tid, på grund av att de inte haft adekvat medicinsk och farmakologisk expertis att tillgå, insjuknat i genuin narkomani - men även för dessa individer utgör lejonparten av det incitament som vidmakthåller deras brottsliga missbruk socialt utanförskap och emotionellt lidande.

Faktorer som knappast underlättar för någon av de grupper av illegalt narkotikabrukande individer att söka sig till hälsosammare behandling av deras underliggande problem vilka göder deras droganvändning är exempelvis: att de flesta psykoaktiva droger är illegaliserade varför majoriteten av narkotikabrukare och -missbrukare tvingas begå brott för att införskaffa preparaten, att denna kriminalisering förorsakar utbredd kriminalitet inom den svarta marknaden där ockerpriser kan förmå brukarna att begå ekonomisk brottslighet för att bekosta sina inköp och där allsköns våldsbrottslighet används i försäljningsleden samt inte minst att patienter som intagit ett narkotikaklassat preparat illegalt får sina läkarjournaler märkta med en "uppmärksamhetssignal" vilken i värsta fall föranleder medicinskt oförsvarlig vanvård och särbehandling.

Å andra sidan skulle motsatt hållning från samhällets sida, d.v.s. att avkriminalisera innehav och kanske försäljning av narkotikaklassade preparat, innebära ett potentiellt högriskabelt vågspel där bruk av idag olagliga droger i värsta fall skulle kunna komma att liberaliseras och populariseras så till den grad att morfinbarer, kokainklubbar och cannabisbakelser till förrätten blev lika vanliga som alkoholbruket i motsvarande situationer blivit idag. Den politiskt laddade frågan är om vi skulle hamna där, eller om de idag olagliga drogerna skulle förbli mer exotiska lustmedel för verklighetsflykt.

Vad det gäller den enkelt medicinskt farmakodynamiskt mätbara benägenheten för en individ att återdosera de olika psykoaktiva drogerna, vilken står i direkt proportion till beroende- och missbruksrisken, så visar moderna forskningsresultat på att intag av etanol är anmärkningsvärt mer vanebildande än intag av majoriteten av de idag olagliga drogerna. Med det sagt är missbrukspotentialen för många av de idag illegala narkotiska preparaten långt ifrån betryggande låg - möjligen med undantag från de psykadeliska drogerna. Denna fakta bör med andra ord inte vägleda politiska hållningar i legaliseringsfrågan, men jämförelsen med den lagliga alkoholen kan belysa fler aspekter av narkotikabruk.

Bland annat kan de sociala konsekvenserna av psykoaktiva preparat mätas i sociologiska undersökningar. Dessa har entydigt påvisat att alkoholkonsumtion bidrar till svårare samhällsproblem, så som våldsdåd, sjukvårdsbehov och ekonomisk utblottning, än någon annan drog - möjligtvis med undantag för det smärtstillande, ångestdämpande och potentiellt euforiframkallande läkemedlet diacetylmorfin (heroin). Vidare kan lärdomar dras från de försök till begränsning och förbud av alkoholkonsumtion som, så sent som 1955 testats i Sverige och andra länder. Nu är som sagt etanol en mer vanebildande drog än de flesta andra och kulturella omständigheter har normaliserat dess bruk, men erfarenheterna från dessa experiment visar att förbud kriminaliserar brukarna och försvårar de sociala konsekvenserna av narkotikakonsumtionen.

Samtidigt står den ovan framställda frågan kvar, vars ansatser till besvarande leder in på närmast ångestladdade genuint ofrånkomliga spekulationer: skulle viss legalisering av narkotika leda till fördelaktiga konsekvenser? Eftersom försäljning, innehav och bruk av narkotiska preparat i allmänhet kriminaliserats överlag under 1900-talet, med en tydlig skärpning av lagstiftningen till följd av politiskt tryck sprunget ur amerikansk strategi under tidiga 1970-talet vilken direkt åstadkom WHO:s ställningstaganden vilka i sin tur influerade inrikespolitiska beslut om kriminalisering av de flesta psykoaktiva substanser i de flesta länder, är det idag svårt att erhålla användbart statistiskt underlag för sociologiska studier av droglegalisering.

Undantaget är förstås det fenomenalt spännande legaliseringsförsök som idag, sedan snart 15 år, pågått i Portugal. De studier som genomförts har förutsägbart resulterat i drastiskt reducerad kriminalitet och fall av narkotikamissbrukskriminaliserat relaterade sjukdomar så som HIV och hepatit, men omfördelningen av statliga ekonomiska resurser öronmärkta för bekämpning av narkotikamissbruk från brottsbekämpning och kriminalvård till socialvård har resulterat i överraskande stora folkhälsovinster. Även om blott 15 års försökstid kan anses otillförlitligt kort har de uppmätta sociologiska effekterna förefallit så påtagliga att de skulle kunna komma att grunda drogpolitiskt radikala vägledande fakta för övriga demokratiers folk att ta ställning till.

Personligen har jag en övergripande skeptisk inställning till verklighetsflykt och jag anser att somliga av de politiska argument som vissa drogliberala förespråkare använder är genuint ogenomtänkta och sannolikt resultatet av drogförskönande indoktrinering av vissa mindre konstruktiva umgängeskretsar eller möjligen orsakade av åsiktsbildning mättad av influenser från vissa visdomsförsakade nätforum. Samtidigt ser jag dårskapet i att försvåra medicinsk forskning på somliga droger och deras analoger då de, på medicinskt felaktiga men på 1968-tals politiskt grundade orsaker, hamnat i narkotikaklass I. Jag blundar heller inte för resultaten av det makrosociologiska experimentet i Portugal.

Jag anser att vissa preparat så som lysergsyradietylamid (LSD) bör omplaceras från narkotikaklass I till narkotikaklass II för att reformera de juridiska förutsättningarna som organ så som det medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik (etiska nämnden/etiska rådet) har att utgå ifrån när de bereder beslut gällande ansökningar om tillstånd för humanexperiment. Det är möjligt att jag utan alltför långdragen övertalning kan anta motsvarande ståndpunkt gällande cannabis, men där finns å andra sidan redan läkemedlet Sativex så jag ser inte samma överhängande behov gällande den farmakologiska familjen av substanser.

Naturligtvis anser jag det vara orimligt att samhället stämplar mina barndomsvänner, som utsatts för diverse oförrätter under deras uppväxter vilka föranlett destruktiva affektiva konsekvenser som lämnade inkompetent obehandlade lett till att de börjat använda psykoaktiva substanser, insjuknat i drogmissbruk och i vissa fall till och med drabbats av narkomani, som brottslingar. Det är vansinnigt och oförsvarligt. Samtidigt upplever jag, som framgått ovan, en ångestladdad villrådighet inför besvarandet av frågan om narkotikabruk eller personligt innehav borde legaliseras.

Själv har jag lyckligtvis aldrig utvecklat något beroende för narkotiska preparat, trots att jag under drygt fyra år behandlats medicinskt av läkare med bl.a. potentiellt synnerligen beroendeframkallande besodiazepiner, vid några tillfällen opiater och även under en period ett centralstimulerande läkemedel. Å andra sidan har jag aldrig använt dessa preparat för att fly verkligheten så till den grad att jag brukat medicinerna riskabelt ofta eller i höga doser. Samtidigt har jag, i samråd med min behandlande psykiatriker, beslutat att om jag blir kandidat för ECT-behandling ska jag istället manipulera min mor, genom att tilltala hennes modersinstinkter, till att olagligen övertala en anestesiolog vid hennes forskningsavdelning att ge mig behandling med ketamininfusion.

Detta innebär givetvis att jag skulle tvingas att bryta mot lagen för att erhålla adekvat medicinsk behandling av min depression: bara därför att svenska läkemedelsverket ännu inte fått tummen ur och godkänt behandling med subanestetiska extremt diffuserade doser ketamin för indikationen depression. Därmed kan jag enkelt sympatisera med människor som tvingas att olagligen självmedicinera med narkotikaklassade läkemedel, och därigenom göra sig skyldiga till ringa narkotikabrott. Det är orimligt att lagstiftningen ska se ut på det viset.

Sammanfattningsvis är jag inte drogliberal, men jag har vett nog att såväl sympatisera som empatisera med människor som använder droger, under förutsättning att deras bruk inte övergått till något våldsbrottsfrämjande missbruk.

Gripandekylig skrev:från narkotikaklass I till narkotikaklass II

Vad innebär det?

Fenren skrev:

slackern skrev:

Fenren skrev:
Men det finns inget medicinskt intressant med cannabis.

Det finns någon medicin som innehåller cannabis som är godkänd i Sverige för MS patienter tror jag att det är.

Just ja. Glömde den...

Då kan ju alla som vill ha sitt medicinska cannabis skaffa ms...

Vet inte om det ens är medicinskt motiverat att behandla exempelvis MS patienter med cannabis eller Sativex. Många patienter som tagit cannabis (Sativex?) regelbundet mot spasticitet i benen har slutat eftersom de inte tycker att det hjälper så bra:

DN - Svaga bevis för cannabis medicinska effekter
Publicerad 15 maj 14:48

Bevisen är svaga för att medicinsk cannabis hjälper annat än vid än ett fåtal neurologiska sjukdomar. Det anser den amerikanska neurologföreningen som har granskat en rad olika studier. ”Genomgången visar att effekten är begränsad till vissa symptom”, säger professor Jan Hillert.

Jan Hillert, som är professor i neurologi vid Karolinska institutet, anser att genomgången slår hål på en del myter.

– Det har funnits en utbredd uppfattning i olika länder att cannabis kraftigt kan öka livskvaliteten hos patienter med en rad olika sjukdomar, inte minst vid MS, men den här genomgången visar inte på det, säger han till DN.

Fenren skrev:

Gripandekylig skrev:från narkotikaklass I till narkotikaklass II

Vad innebär det?

Det finns fem s.k. förteckningar (nivåer) av narkotikaklassning i Sverige: i nästan alla avseenden en direkt kopia av WHO:s klassificeringssystem. I klass I sorteras preparat in som saknar medicinskt tillämpningsområde. I de resterande fyra förteckningarna inryms preparat av bedömt högre medicinskt användningsområde så som hydromorfon, secobarbital, flunitrazepam, lisdexamfetamin, diazepam, pregabalin: i ungefär den ordningsföljden sorterat efter värderat nytta/riskförhållande där de mer vanebildande och mer medicinskt odugliga preparat insorteras närmare förteckning I och de ofarligare läkemedlen med bredare användningsområden placeras förteckningar närmandes V.

I praktiken skulle det för LSD innebära att det inte längre skulle bli etiskt omöjligt att få tillstånd att genomföra medicinska forskningsstudier för att exempelvis utforska preparatets antidepressiva egenskaper eller för den delen dess empatogena och subjektivt upplevda av sinnesintryck, såväl aktuella som ur minnet erinrade, tolkningskapacitetssbestyckande egenskaper. Under de senaste decennierna har nämligen endast en läkemedelsstudie på just lysergsyredietylamid kunnat genomföras - i Schweiz för några år sedan. Nuvarande restriktiva sortering under narkotikaförteckning I hämmar därmed medicinska, farmakologiska, psykoterapeutiska och neurologiska vetenskapliga framsteg.

Gripandekylig skrev:Nuvarande restriktiva sortering under narkotikaförteckning I hämmar därmed medicinska, farmakologiska, psykoterapeutiska och neurologiska vetenskapliga framsteg.

Det där känns ju inte bra och man kan fråga sig om något bör ligga i kategori I. De preparaten har ju uppenbart effekter på folks psyke och det är ju inte omöjligt att de skulle kunna vara till någon nytta...

Efter att ha dragits med problem i väldigt många år som jag nyligen upptäckt och påbörjat vad som jag antar anses som narkotikaklassad medicinering för kan jag inte annat än hålla med Gripandekylig när han säger att fler substanser behöver forskas mer utav så man kan hjälpa fler som behöver liknande behandling.. Brott och kriminalitet är ju det minsta dessa människor behöver.

Rent spontant vet jag väl inte hur jag skulle känna inför att man ska kunna gå till vårdcentralen och få en spruta heroin men fan om forskning ansett att det kan vara nödvändigt så tänker jag inte säga emot och hellre detta än att personen ligger under en bro mitt i vintern eller nått och självmedicinerar å blir ännu sjukare ist.. Har aldrig hört talas om detta som sägs om Portugal men det låter ju onekligen som att det fungerat mycket bra..

Jag har dock alltid tivlat starkt på att legalisering kommer innebära en stor ökning av missbrukare, frågan är väl bara vilka preparat detta ska gälla och vilka som det borde vara fortsatt förbjud på och det kan väl egentligen bara läkare svara på, och idag verkar det inte ens möjligt att göra dessa experiment vilket är synd..

Firkraag skrev:...
Rent spontant vet jag väl inte hur jag skulle känna inför att man ska kunna gå till vårdcentralen och få en spruta heroin men fan om forskning ansett att det kan vara nödvändigt så tänker jag inte säga emot och hellre detta än att personen ligger under en bro mitt i vintern eller nått och självmedicinerar å blir ännu sjukare ist..
...

Något man dock bör tänka på och ta i beaktande är hur denna forskning går till, samt vilka drivkrafter som finns bakom, att exempelvis läkemedelsbolag tjänar enorma summor på att fler och fler behandlas med läkemedel eller görs beroende av läkemedel samt eventuellt även blir tvungna att medicinera med ytterligare ett eller flera läkemedel mot uppkomna biverkningar som beror på medicinering med det ursprungliga läkemedlet. Vissa biverkningar som uppstår vid behandling med ett läkemedel är vårdgivare eller läkemedelsbolag inte ens medvetna om eller de kanske inte vill tillstå att de orsakas av själva medicineringen med läkemedlet som exempelvis ångest som man kan få vid medicinering med sömnläkemedel som Imovane och Zopiklon. Finns många fler exempel på detta. Sedan vad gäller just forskning så är det en hel del som manipuleras och forskningsresultat som vinklas för att helt enkelt få läkemedel att framstå som effektivare, mindre beroendeframkallande eller mindre farligt än vad det i själva verket är.

@Wine:
Det är ju såklart också ett problem..

FASS skrivs av de som tillverkar mediciner och kan inte direkt påstå att de underdriver riskerna för beroende, iallafall inte med vissa preparat som sömnmedel. FASS är mkt hårdare än hur medlen egentligen används.

KrigarSjäl skrev:Du menar att nerrökta människor är mer moraliska för att de sitter och fnissar fredligt i en lägenhet nånstans, till skillnad från vanligt folk som tar en öl på krogen?

Ja. Vanligt folk som slår halvt ihjäl andra eller förgriper sig på tjejer. Händer fan HELA TIDEN på grund av denna jävla alkohol. Att ta en öl existerar kanske på veckorna men till helgen så är det typ 20 shots, cider, vin, öl osv. De dricker typ allt. Sedan gör de saker de aldrig skulle göra som nyktra. Det är fan inte något vanligt hederligt över det.

Om jag är ute om helgerna gör jag en grej att hålla mig så långt borta från dessa svinhus (pubar) som möjligt.

Dessutom går det inte att resonera med fulla människor. De bara drygar sig och tuggar samma skit om och om igen. Tyvärr är det enda medlet man kan stoppa någon alkoholpåverkad med MERA våld. Det är det enda som funkar.

Hittills har jag aldrig behövt slå någon pårökt.

Wine skrev:
Något man dock bör tänka på och ta i beaktande är hur denna forskning går till, samt vilka drivkrafter som finns bakom, att exempelvis läkemedelsbolag tjänar enorma summor på att fler och fler behandlas med läkemedel eller görs beroende av läkemedel samt eventuellt även blir tvungna att medicinera med ytterligare ett eller flera läkemedel mot uppkomna biverkningar som beror på medicinering med det ursprungliga läkemedlet.

Dom kanske även är i maskopi med Illuminati för att kunna ta över världen?

slackern skrev:

Wine skrev:
Något man dock bör tänka på och ta i beaktande är hur denna forskning går till, samt vilka drivkrafter som finns bakom, att exempelvis läkemedelsbolag tjänar enorma summor på att fler och fler behandlas med läkemedel eller görs beroende av läkemedel samt eventuellt även blir tvungna att medicinera med ytterligare ett eller flera läkemedel mot uppkomna biverkningar som beror på medicinering med det ursprungliga läkemedlet.

Dom kanske även är i maskopi med Illuminati för att kunna ta över världen?

Kanske något du själv har funderat över? Tror inte att de allra flesta tänker som du dock, tror för övrigt att man bör akta sig för droger eller suspekta substanser om man inte vill drabbas av vanföreställningar.

Wine skrev:

slackern skrev:

Wine skrev:
Något man dock bör tänka på och ta i beaktande är hur denna forskning går till, samt vilka drivkrafter som finns bakom, att exempelvis läkemedelsbolag tjänar enorma summor på att fler och fler behandlas med läkemedel eller görs beroende av läkemedel samt eventuellt även blir tvungna att medicinera med ytterligare ett eller flera läkemedel mot uppkomna biverkningar som beror på medicinering med det ursprungliga läkemedlet.

Dom kanske även är i maskopi med Illuminati för att kunna ta över världen?

Kanske något du själv har funderat över? Tror inte att de allra flesta tänker som du dock, tror för övrigt att man bör akta sig för droger eller suspekta substanser om man inte vill drabbas av vanföreställningar.

Men du det är ju en jävla stor skillnad mellan förskriven medicinering och illegala droger som inte du verkar vilja känna till utav du smutskastar och skuldbelägger förskriven medicinering.

slackern skrev:

Wine skrev:

slackern skrev:
Dom kanske även är i maskopi med Illuminati för att kunna ta över världen?

Kanske något du själv har funderat över? Tror inte att de allra flesta tänker som du dock, tror för övrigt att man bör akta sig för droger eller suspekta substanser om man inte vill drabbas av vanföreställningar.

Men du det är ju en jävla stor skillnad mellan förskriven medicinering och illegala droger som inte du verkar vilja känna till utav du smutskastar och skuldbelägger förskriven medicinering.

Är det finare att knarka på receptbelagd medicin som man fått förskrivet av läkare än på narkotikaklassade preparat som sprids illegalt eller på gatan?

Wine skrev:

slackern skrev:

Wine skrev:
Kanske något du själv har funderat över? Tror inte att de allra flesta tänker som du dock, tror för övrigt att man bör akta sig för droger eller suspekta substanser om man inte vill drabbas av vanföreställningar.

Men du det är ju en jävla stor skillnad mellan förskriven medicinering och illegala droger som inte du verkar vilja känna till utav du smutskastar och skuldbelägger förskriven medicinering.

Är det finare att knarka på receptbelagd medicin är på narkotikaklassade prepaat som sprids illegalt eller på gatan?

Så du menar att alla som får narkotika klassade mediciner förskrivna är knarkare?

slackern skrev:

Wine skrev:

slackern skrev:
Men du det är ju en jävla stor skillnad mellan förskriven medicinering och illegala droger som inte du verkar vilja känna till utav du smutskastar och skuldbelägger förskriven medicinering.

Är det finare att knarka på receptbelagd medicin är på narkotikaklassade prepaat som sprids illegalt eller på gatan?

Så du menar att alla som får narkotika klassade mediciner förskrivna är knarkare?

Nu ställde jag faktiskt en fråga till dig.

kiddie skrev:

KrigarSjäl skrev:Du menar att nerrökta människor är mer moraliska för att de sitter och fnissar fredligt i en lägenhet nånstans, till skillnad från vanligt folk som tar en öl på krogen?

Ja. Vanligt folk som slår halvt ihjäl andra eller förgriper sig på tjejer. Händer fan HELA TIDEN på grund av denna jävla alkohol. Att ta en öl existerar kanske på veckorna men till helgen så är det typ 20 shots, cider, vin, öl osv. De dricker typ allt. Sedan gör de saker de aldrig skulle göra som nyktra. Det är fan inte något vanligt hederligt över det.

Om jag är ute om helgerna gör jag en grej att hålla mig så långt borta från dessa svinhus (pubar) som möjligt.

Dessutom går det inte att resonera med fulla människor. De bara drygar sig och tuggar samma skit om och om igen. Tyvärr är det enda medlet man kan stoppa någon alkoholpåverkad med MERA våld. Det är det enda som funkar.

Hittills har jag aldrig behövt slå någon pårökt.

Jovisst är det många som inte kan hantera spriten...men det är en fråga om personligt ansvar.
Personligt ansvar och även en fråga om det primitiva, vilda i människan som kräver sina utlopp.
Också den biten faller inom personligt ansvar.

Men dessa primitiva suputer är fräschare i pallet än vad dina flummarpolare är.
Det kan du både fethaja och skriva upp.

Wine skrev:Är det finare att knarka på receptbelagd medicin som man fått förskrivet av läkare än på narkotikaklassade preparat som sprids illegalt eller på gatan?

Lite väl laddad fråga kanske, om utgångspunkten är att de som får utskrivet dessa mediciner inte har ett faktiskt behov utav dem och har på något sätt lurat sig till receptet så nej men det är knappast något som du kan avgöra. Rent tekniskt är väl all narkotikaklassade mediciner 'knark' men jag skulle aldrig få för mig att kalla exempelvis en person som behandlar panikångest med benso en knarkare eller folk på sjukan som behandlas med morfin..

Anser personligen att missbruk är det enda lämpliga användningsområdet för det ordet.