Mitt drömyrke är att jobba inom serviceyrket t.ex på restaurang, fik, receptionist på ett hotell osv..
Men jag har inte sökt till det ännu och är rädd att folk ska skratta åt mig när dem får veta det och tror att jag inte klarar av det för att jag har asperger.. För dem med asperger är kända för att ha problem med den sociala biten.. Så min fråga är om någon av er med asperger jobbar med det och hur hanterar ni sociala biten?

Hur jobbar man upp sociala förmågan ? Några tips?

Skitsvårt ge tips när man själv är en social katastrof, men egentligen borde människor med AS och liknande få gratis/ev betalda kurser i social-träning om dom vill ha in oss i samhället som nyttiga skattebetalande arbetare

Det funkar faktiskt ganska bra för många aspergare. Det blir ju som en roll som man spelar, så man behöver inte vara genuint socialt intuitiv.

Huggorm skrev:Det funkar faktiskt ganska bra för många aspergare. Det blir ju som en roll som man spelar, så man behöver inte vara genuint socialt intuitiv.

Bra tips, läste om den lilla Visula kei artisten YOHIO, att han egentligen är blyg och tillbakadragen, men när sminket och scenkläderna kommer på, så spelar han som en roll och då gör det inget om det så står tiotusen i publiken...

Huggorm skrev:Det funkar faktiskt ganska bra för många aspergare. Det blir ju som en roll som man spelar, så man behöver inte vara genuint socialt intuitiv.

Har inte tänkt på det så, försöker alltid spela social när jag är ute men blir lätt trött istället

Jag har jobbat i service branschen i tre år på heltid, så har jag jobbat extra på krogen i 10 år. Jag tycker inte alls att det är några problem att hantera kunder, det är inte som att småprata för att vara social, utan man lyssnar mer på vad kunden vill ha och följer ett manus. Efter ett tag lär man sig de vanliga klagomålen, önskningarna och skämten och vet vad man ska svara på det. De flesta är inte så originella som de tror.

Jag har jobbat inom service tex cafe och hotell. Och ja man måste vara socialt-kompetent! Men du kan lära dig. Våga sök jobben och prova! Även om det är svårt att lära sig koder så är det inte omöjligt. Tex viktigt att säga hej till arbetskamrater; kolla folk i ögonen, inte vara för personlig, le osv...men fokus ska ju ligga på uppgiften i arbetet och där hade jag det jättesvårt. Att balansera dessa två delar.

Liljan skrev:Jag har jobbat i service branschen i tre år på heltid, så har jag jobbat extra på krogen i 10 år. Jag tycker inte alls att det är några problem att hantera kunder, det är inte som att småprata för att vara social, utan man lyssnar mer på vad kunden vill ha och följer ett manus. Efter ett tag lär man sig de vanliga klagomålen, önskningarna och skämten och vet vad man ska svara på det. De flesta är inte så originella som de tror.

okej det låter bra

Jag har jobbat inom dataspelbranschen, och där måste man vara extremt social för att man arbeta ständigt i team. Att fråga är väldigt viktigt, vad jag har märkt så skapar det en social länk mellan varandra, personen märker att du är nyfiken och du är sugen på att arbeta effektivt. Såsom Anja säger, till slut hamnar man i en trygghetsmönster du vet hur du ska prata och bemöta människor på ett glatt humör, upprepa och lyssna på dina kollegors konstruktions kritik, och ha tålamod.

@hanniiih, Ingen i din omgivning behöver eller bör veta om din asperger. Och det går att lära sig att smälta in men se dock upp med hur mycket energi det tar och var försiktig med sociala kontakter med jobbkollegorna utanför jobbet. Det gör det nämligen mycket lättare att spela en roll på jobbet och vila från det efteråt.

Service yrken är väldigt brett spektum. Finns många varianter. Som många redan sagt så behöver man inte alltid vara särskilt social. Service handlar ofta om att lösa kundens problem. Jag har klarat mig rätt bra på telefon kundtjänster där man inte behöver se dom i ansiktet.

Har också jobbat på café en sommar. Det funkade också. Fast mina bokstavliga tolkningar väckte flera gånger stort skratt hos kollegorna och kunderna. Men det väl kul att kunna roa andra utan att ens försöka?

alla är olika. osäkerheten kan du dölja eller trycka undan. personen som betalar för service kanske också har asperger och är ett nervvrak. tänk så kanske.

det här med att öva upp sin sociala förmåga så har det bästa och mest logiska för mig att beblanda mig med folk. t.ex kan du rusa in i en anställning och bara köra på. vill dom ha dig kvar gör du ett bra jobb. om inte, så fungerar det helt enkelt inte. ge inte upp bara.

vofff skrev:Jag har jobbat inom dataspelbranschen, och där måste man vara extremt social för att man arbeta ständigt i team. Att fråga är väldigt viktigt, vad jag har märkt så skapar det en social länk mellan varandra, personen märker att du är nyfiken och du är sugen på att arbeta effektivt. Såsom Anja säger, till slut hamnar man i en trygghetsmönster du vet hur du ska prata och bemöta människor på ett glatt humör, upprepa och lyssna på dina kollegors konstruktions kritik, och ha tålamod.

väldigt bra inlägg!

Bump!

I viss mån var det service jag jobbade med. Att svara på frågor i telefon. När man kunde svara så fungerade det bra. Men ibland så nöjde sig inte personen med att reglerna var si och så utan ville att jag skulle göra undantag. Jag var "icke flexibel" och gjorde inga undantag. Om jag skulle göra undantag för A, varför inte göra det för B också? För att A var mer påstridig?

Sedan var det de som inte alls ville prata med mig utan med en lärare och blev sura för att jag varken visste var läraren var el när hen skulle komma tillbaka. Den frustration som de inte vågade låta läraren utsättas för fick jag som lågt stående assistent ta emot i stället. Jag förväntades förstås vara ständigt lika tålmodig och artig.

Nej, service är nog inget för mig egentligen. Jag tyckte jag kämpade på bra men andra var inte nöjda.

Att vara bartender måste betyda särskilt besvärliga kunder, eftersom en del är alkoholpåverkade och därför dummare än vanligt. Tydligen tycker kunderna det är roligt att tvinga bartendern att gissa.

UNT 19 JUNI 2021 skrev:Något som kan tyckas vara oskyldigt för de på andra sidan baren kan man bakom baren tröttna på. Att man förväntas vara tankeläsare och jobba efter stereotyper. Något som var frekvent återkommande var att män beställde “två gin och tonic och två av någonting som passar damerna”. När jag frågade vad damerna tycker om så vet de inte riktigt, något sött eller fruktigt.

Spoiler: visa

Ibland beställde någon “en bögig drink”. Det visade sig efter lite bollning fram och tillbaka att personen ville ha en rosa drink och att det inte spelade någon roll vad den skulle smaka.

Eller min personliga favorit: “Jag tar din favoritdrink”. Ingen blev någonsin glad när jag ställde drinken framför dem och sa: “Här har du en skitstark bloody mary”.

Säg vilken drink du vill ha så slipper bartendern gissa

Det har ju tillkommit nya medlemmar sen tråden startades. Någon fler som jobbar/har jobbat med service?

Hej !


Jag har jobbat en del i butik, och även på elektroniklager. Även praktiserat på Posten ( det var kul ) , fick dela ut post i ett område jag kunde rätt bra, så det var ju bra .


Just Posten, passar nog mig bra, såsom butik ( om ej för stora ytor ). Posten rekommenderar jag andra att söka sig till, gällande praktik. Det är mycket trevligt, och man får motion om dagarna.

Fungerar OK tycker jag. Viktigt att vara medveten om hur mycket man orkar. Jag personligen orkade inte jobba mer än 3-4 dagar i veckan när jag jobbade i butik.

Men för att ungefär sammanfatta de servicejobb jag haft:

Butiksjobb: Kan vara svårt att hitta rätt jobb. Många arbetsgivare inom denna sektor är av dålig kvalitet och jag har varit med om mycket skit. Däremot så har jag ändå lärt mig otroligt mycket sociala färdigheter tack vare detta. Mycket snedsteg, men det lär man sig också av. Dessutom går ju mycket av kundkontakterna på ungefär samma manus. Man hälsar välkommen, frågar hur man kan hjälpa till eller om kunden letar efter nåt särskilt, ställer frågor kring behov, presenterar en lösning och sedan avslutar interaktionen.

Servicedesk: Fungerar ok. Enklare än butiksjobb då man verkligen bara gör en sak i taget och fokuserar på ett problem i taget vilket underlättar. Lite svårare att avläsa vissa sociala koder, turtagning m.m över telefon men tack vare tidigare erfarenheter har jag ändå lärt mig att helt enkelt "äga" mina misstag. Jag kör mitt rejs och om jag råkar klanta till det ibland på grund av missförstånd får det bli så.


På det stora hela rekommenderar jag ovan jobb, men det är viktigt att inte bli avskräckt på en gång då vissa arbetsgivare helt enkelt är dåliga och då får man leta sig vidare.

cirkusfreak skrev:Butiksjobb: Kan vara svårt att hitta rätt jobb. Många arbetsgivare inom denna sektor är av dålig kvalitet och jag har varit med om mycket skit.

De kanske inte alltid ger rätt handledning/Hjälp utan bara slänger ut personer i butiken och säger åt dem att jobba. Så var det för mig. Ingen hade tid med mig tror jag. Man skall nog kunna yrket innan vilket jag ej kunde.

Huggorm skrev:Det funkar faktiskt ganska bra för många aspergare. Det blir ju som en roll som man spelar, så man behöver inte vara genuint socialt intuitiv.

Det som däremot kan vara svårt är hur man lär sig jobbet/yrket.
Bara man har bra handledning osv så skall det gå bra eller så har man lärt sig yrket innan.

Jag tror min personlighet, och mitt bemötande, passar inom nåt serviceyrke, såsom butik.


Har inventerat , fyllt på med varor , frontat varor samt hjälpt kunder tillrätta. Varit behjälplig och har fått varit del av att arbeta i mindre samt större butiker.

Chrilleb skrev:Jag tror min personlighet, och mitt bemötande, passar inom nåt serviceyrke, såsom butik.


Har inventerat , fyllt på med varor , frontat varor samt hjälpt kunder tillrätta. Varit behjälplig och har fått varit del av att arbeta i mindre samt större butiker.

Jag är mer kvalitet än kvantitet. Alltså, jag har svårt när man skall fronta varor snabbt men är bättre när det skall satsas mer på uppgifter som går lite långsammare och kräver mer kvalitet. Att fixa i kryddhyllan så att kryddorna står på rätt sätt är mer min attityd.

Är du bra på att fronta varor pga AS? Jag kan säker träna upp min förmåga men jag är mer den där intellektiuella tänkaren som satsar på uppgifter som kräver kvalitet.
det bästa med att vara i livsmedelsbutik är att visa kunderna var saker och ting står. Just service-yrkesdelen är roligast.

Hur tränas folk AS bäst på att arbeta i butik? har du några tips?

hanniiih skrev:Mitt drömyrke är att jobba inom serviceyrket t.ex på restaurang, fik, receptionist på ett hotell osv..
Men jag har inte sökt till det ännu och är rädd att folk ska skratta åt mig när dem får veta det och tror att jag inte klarar av det för att jag har asperger.. För dem med asperger är kända för att ha problem med den sociala biten.. Så min fråga är om någon av er med asperger jobbar med det och hur hanterar ni sociala biten?

Hur jobbar man upp sociala förmågan ? Några tips?

Jag skulle avråda att jobba inom service om man har svårigheter med det sociala eller social ångest. Själv blev jag utbränd när jag hade ett sånt jobb en gång i tiden. Om man dock känner att det sociala inte är så jobbigt och krävande så kan man nog klara det. Ett tips är att börja med praktik för att känna efter om det är något för dig innan du bestämmer dig helt.

yumxi skrev:

hanniiih skrev:Mitt drömyrke är att jobba inom serviceyrket t.ex på restaurang, fik, receptionist på ett hotell osv..
Men jag har inte sökt till det ännu och är rädd att folk ska skratta åt mig när dem får veta det och tror att jag inte klarar av det för att jag har asperger.. För dem med asperger är kända för att ha problem med den sociala biten.. Så min fråga är om någon av er med asperger jobbar med det och hur hanterar ni sociala biten?

Hur jobbar man upp sociala förmågan ? Några tips?

Jag skulle avråda att jobba inom service om man har svårigheter med det sociala eller social ångest. Själv blev jag utbränd när jag hade ett sånt jobb en gång i tiden. Om man dock känner att det sociala inte är så jobbigt och krävande så kan man nog klara det. Ett tips är att börja med praktik för att känna efter om det är något för dig innan du bestämmer dig helt.

Håller helt med dig. Det är det det som är risken - att man blir utbränd. Risken är nog mindre om det är något relativt enkelt, där man gör som efter en mall. Det funkade bra för mig att jobba på snabbrestaurang. Men det funkade inte att jobba på en pub. Där ansågs jag vara "för blyg".

Oj. Det känns så främmande för mig att jobba på ett snabbmatsställe. Hade nog inte kunnat fokusera på jobbet. För många ljud, stress etc. Känns lite som en mardröm, om ni ursäktar.

dandansson skrev:

cirkusfreak skrev:Butiksjobb: Kan vara svårt att hitta rätt jobb. Många arbetsgivare inom denna sektor är av dålig kvalitet och jag har varit med om mycket skit.

De kanske inte alltid ger rätt handledning/Hjälp utan bara slänger ut personer i butiken och säger åt dem att jobba. Så var det för mig. Ingen hade tid med mig tror jag. Man skall nog kunna yrket innan vilket jag ej kunde.

Detta stämmer dock för alla jobb. Arbetsgivarna måste vara villiga att ge ordentliga introduktioner, ingen kan något eller presterar på dag 1. Det tar alltid tid att komma in i jobbet.

Tyvärr så inser inte alla arbetsgivare detta utan vissa tror bara att man ska fatta direkt.

På en arbetsplats började chefen håna mig för att jag hade gjort något tvärtemot en policy, trots att han inte alls hade gått igenom något sådant med mig.

cirkusfreak skrev:

dandansson skrev:

cirkusfreak skrev:Butiksjobb: Kan vara svårt att hitta rätt jobb. Många arbetsgivare inom denna sektor är av dålig kvalitet och jag har varit med om mycket skit.

De kanske inte alltid ger rätt handledning/Hjälp utan bara slänger ut personer i butiken och säger åt dem att jobba. Så var det för mig. Ingen hade tid med mig tror jag. Man skall nog kunna yrket innan vilket jag ej kunde.

Detta stämmer dock för alla jobb. Arbetsgivarna måste vara villiga att ge ordentliga introduktioner, ingen kan något eller presterar på dag 1. Det tar alltid tid att komma in i jobbet.

Tyvärr så inser inte alla arbetsgivare detta utan vissa tror bara att man ska fatta direkt.

På en arbetsplats började chefen håna mig för att jag hade gjort något tvärtemot en policy, trots att han inte alls hade gått igenom något sådant med mig.

det är väl nån jäkla grej att "normalt" folk lär sig utan specifika instruktioner. man bara utsätts för något och så skall man bli bra på det!
men det funkar inte så bra för många "NT" heller så att säga