I denna tråden kan alla få dela med sig utav sina egna träningsövningar!
Skriv gärna
1. Vad träningen har för mål.
2. Beskriv tydligt hur träningen går till, gärna med konkreta exempel.
3. Skriv gärna vad den har betytt för dig personligen eller för de du har tränat.

VÅGA DELA

Jag kan dela en träningsövning som jag delade på forumet för länge sen i en annan tråd och den kan man använda sig utav om man har obearbetade tankar och känslor som inte riktigt har kommit tillrätta i huvudet och påverkar en negativt.
Som Aspergare måste man ibland hjälpa till att reda ut allt som finns i hjärnans väntrum så att man kan lämna det och inte älta och älta.

Man ligger på ett helt tyst ställe som är bekvämt typ i sängen. Sen försöker man helt släppa hjärnan fri. Försök inte kontrollera vad den ska tänka utan träna dig på att låta den tänka det den vill tänka utan att låta ditt medvetande lägga dig i. Då kan alla saker som man har förträngt komma fram, fixeringar som man inte kommer längre med i sitt medvetande och tillslut kan också rädslor komma fram. Och när du blir medveten om vad hjärnan egentligen håller på att tänka så kan du börja förstå dig själv. Så efter 20-30 minuter försöker du stänga igen hjärnpåsen och gå vidare in i att tänka medvetet eller älta det som har kommit upp. Tex om det har kommit upp ledsenhet för att någon inte varit snäll emot dig så kan du medvetet tänka, stackars mej vad jag är ledsen.... eller gråta lite kanske. Var generös mot dig själv och var inte hård eller dömmande. Eller om du känner av någon rädsla för något kan man vänja sig vid det och acceptera för sig själv att jag är så rädd för framtiden eller för kursen jag ska börja tex. Vågar man närma sig sina problem så blir de helt plötsligt så mycket mindre kommer du att märka.
Sen tar man en stund åt att lämna färdigtänkta problem och rädslor. Tänker positiva tankar kanske mediterar över någon positiv vers eller bibelord. Kanske kommer fram till ett förlåtande mot någon annan eller mot sig själv.
Det kan vara så att man behöver bearbeta stora saker man har flera gånger. Kommer samma sak upp igen när du släpper hjärnan fri då är det så att du behöver mer tid för det. Låt det ta den tid det behöver.

Många lägger in något andligt i mental träning också som buddister kallar det mindfullness och är man kristen kan man kalla det inre bönen. Men det är ju helt upp till vad för kraft eller andlig energi man vill tillföra i sitt liv.

Man sparar enormt mycket energi på detta, är gladare och friare. Får mycket mindre ångest om man har det och man känner en själslig frid.

Lycka till!

Appen Peak är grymt bra för att träna minnet, fokus osv. Har förbättrat mig enormt.

Vilken bra tråd!

Jag har laddat hem Peak.

Jag gillar appen HappyMe. Det är en app för att sammanfatta händelser och viktiga tankar efter varje dag, men även ett redskap för att finna mönster i måendet.

Brain Wars
https://play.google.com/store/apps/deta ... .brainwars

Tittade på Peak som geeko tipsde om. Verkar påminna om varann, Peak och Brain Wars.

Gillar Brain Wars. Man spelar mot andra runt om i världen i olika småspel. Man ska räkna ihop tal, hitta färger och komma ihåg ordningen på hur siffror visas.

Spelen pågår endast i några sekunder och på den tiden ska man lösa så många pussel som möjligt. Handlar om att tänka snabbt och att reagera rätt med fingrarna.

Det är några spel där man ska göra två olika saker baserat på vad som händer på skärmen. T.ex kommer det blå och röda sifferserier, de blå ska man trycka på från 1 till sista. De röda tvärtom. Här använder jag båda händerna och gör det ena med vänsterhand och det andra med höger. Blir snabb då när jag inte behöver välja vad jag ska göra.

Blir lätt frustrerande då det är så stressigt men man blir hela tidne bättre när man spelar så det är nog bra hjärnträning.

supernova skrev:Jag kan dela en träningsövning som jag delade på forumet för länge sen i en annan tråd och den kan man använda sig utav om man har obearbetade tankar och känslor som inte riktigt har kommit tillrätta i huvudet och påverkar en negativt.
Som Aspergare måste man ibland hjälpa till att reda ut allt som finns i hjärnans väntrum så att man kan lämna det och inte älta och älta.

Man ligger på ett helt tyst ställe som är bekvämt typ i sängen. Sen försöker man helt släppa hjärnan fri. Försök inte kontrollera vad den ska tänka utan träna dig på att låta den tänka det den vill tänka utan att låta ditt medvetande lägga dig i. Då kan alla saker som man har förträngt komma fram, fixeringar som man inte kommer längre med i sitt medvetande och tillslut kan också rädslor komma fram. Och när du blir medveten om vad hjärnan egentligen håller på att tänka så kan du börja förstå dig själv. Så efter 20-30 minuter försöker du stänga igen hjärnpåsen och gå vidare in i att tänka medvetet eller älta det som har kommit upp. Tex om det har kommit upp ledsenhet för att någon inte varit snäll emot dig så kan du medvetet tänka, stackars mej vad jag är ledsen.... eller gråta lite kanske. Var generös mot dig själv och var inte hård eller dömmande. Eller om du känner av någon rädsla för något kan man vänja sig vid det och acceptera för sig själv att jag är så rädd för framtiden eller för kursen jag ska börja tex. Vågar man närma sig sina problem så blir de helt plötsligt så mycket mindre kommer du att märka.
Sen tar man en stund åt att lämna färdigtänkta problem och rädslor. Tänker positiva tankar kanske mediterar över någon positiv vers eller bibelord. Kanske kommer fram till ett förlåtande mot någon annan eller mot sig själv.
Det kan vara så att man behöver bearbeta stora saker man har flera gånger. Kommer samma sak upp igen när du släpper hjärnan fri då är det så att du behöver mer tid för det. Låt det ta den tid det behöver.

Många lägger in något andligt i mental träning också som buddister kallar det mindfullness och är man kristen kan man kalla det inre bönen. Men det är ju helt upp till vad för kraft eller andlig energi man vill tillföra i sitt liv.

Man sparar enormt mycket energi på detta, är gladare och friare. Får mycket mindre ångest om man har det och man känner en själslig frid.

Lycka till!

Jag för in ditt utmärkta råd som ett citat från en annan tråd supernova
"Ja jag tror att det är så att man får börja att sortera sina tankar omkring vem man är och vad man gör för att komma tillrätta. Vad är min självkänsla och vad är mitt självförtroende. Kanske stapla upp de krav som man har på sig och börja vända ut och in på vad de kraven har för syfte.
Börja fundera på om de krav som andra runt omkring en sätter på en är rimliga eller om de är för höga kanske.
Börja fundera på vad man är, en värdefull oersättlig människa som har högt värde."

Jag hör att du har "fattat" hur det mesta ligger till, och kan ge råd som påverkar hela dig som människa och inte bra detaljer.
Skulle gärna vilja träffa dig någon gång IRL och diskutera.

Man kan tänka på vad man skulle göra om man t.ex bodde i en stuga i karibien. Eller umgås med någon man gillar osv. Det skapar posisitva känslor.

(istället för att tänka på VÄRLDEN GÅR UNDER! )

plåtmonster skrev:Man kan tänka på vad man skulle göra om man t.ex bodde i en stuga i karibien. Eller umgås med någon man gillar osv. Det skapar posisitva känslor.

(istället för att tänka på VÄRLDEN GÅR UNDER! )

I get the point

När jag är låg så tvingar jag mig ut att promenera , det är inte alltid så lätt men jag vet att efteråt mår jag såååå mycket bättre . Djupandas under promenaden , går i ganska raskt tempo helst ute i naturen men det fungerar även att gå där man har möjlighet. Till vintern har jag skaffat mig ett " gåband" så jag slipper slå ihjäl mig när det blir halt ute

Ridsport

1. Man är tvungen att flytta fokus från sig själv pga ett 800 kg djur som måste hanteras. Detta har man nytta av i sociala sammanhang.

2. Man övar upp självförtroende i att fatta egna beslut för detta krävs, och det måste ibland gå snabbt. Det faktum att djuret är så mycket större än dig själv gör också att du blir tuffare för det är ett måste. En häst tar för sig om du inte gör det.

3. Djur brukar ge en lugnande känsla, här krävs dessutom ett smarbete med djuret vilket för er närmare varandra och ger en ömsesidig respekt. Jämför detta med att sitta hemma och klappa en katt ( som iofs också är bra).

En bra grej som jag gjort både åt mig själv och min bästa vän, är att skriva en lista på alla sina/vännens egenskaper/intressen. Den kan man ha framme alltid eller lättillgänglig när man börjar tappa självkänslan eller livsglädjen. Det är bra att komma ihåg vem man är när man mår som man önskar och vad som gör livet värt att levas!

Vilka superbra inlägg och tips! Waw

BloodyPirate skrev:skriva en lista på alla sina/vännens egenskaper/intressen

Otacksam
Glömsk
Klär sig dåligt
Stressig


Tror tipset får modifieras lite så att man balanserar in på de goda egenskaperna primärt

plåtmonster skrev:Man kan tänka på vad man skulle göra om man t.ex bodde i en stuga i karibien. Eller umgås med någon man gillar osv. Det skapar posisitva känslor.

(istället för att tänka på VÄRLDEN GÅR UNDER! )

Kan även skapa frustration om det inte kan uppnås.

Poängen är att inte gå omkring med negativa tankar hela tiden. Utan ta sådant när man faktiskt skall besluta och agera så att hjärnan får återhämtning.

plåtmonster skrev:Poängen är att inte gå omkring med negativa tankar hela tiden. Utan ta sådant när man faktiskt skall besluta och agera så att hjärnan får återhämtning.

Menar du att man ska ta de negativa tankarna i samband med att man ska besluta och agera ?

Man skall ta den oförskönade verkligheten när det är läge för viktiga beslut och ageranden. Men inte gå och älta det i en vecka innan dess (så att säga).

plåtmonster skrev:Man skall ta den oförskönade verkligheten när det är läge för viktiga beslut och ageranden. Men inte gå och älta det i en vecka innan dess (så att säga).

Vettigt. Dock lättare sagt än gjort, tyvärr.

plåtmonster skrev:Poängen är att inte gå omkring med negativa tankar hela tiden. Utan ta sådant när man faktiskt skall besluta och agera så att hjärnan får återhämtning.

Bra! Det handlar om att lära sig reglera detta och inte se allt svartvitt.

Man kan se allt i svartvitt. Men endast ägna någon timme per vecka åt den svart aspekten

Varför ska en lura sig själv att må bra när egentligen mår dåligt.. är det inte bättre att motverka de strukturella problemen istället för att leva i någon mental kuvös

Om man inte kan göra något åt problemet så kan man gott bespara sig ångesten för det tills man faktiskt kan agera för att göra något åt det. Om man t.ex bor i en byhåla där skvallertelegrafen jobbar i mataffären så kan man tänka på något trevligt fram tills att man beger sig dit. Då man faktiskt kan agera för att minimera problemen. När man inte är där så gör ens tänkande oerhört lite skillnad rent praktiskt.

Att konstant tänka på något som är jobbigt utan att det leder någonstans är bara slöseri med kognitiv kapacitet. Det är mer en anpassning av tänkandet till det mest optimala för stunden. Där ens kognitiva kapacitet faktiskt gör skillnad och att i övrigt spara in på användandet så att man har kapacitet när det gäller.

plåtmonster skrev:Om man inte kan göra något åt problemet så kan man gott bespara sig ångesten för det tills man faktiskt kan agera för att göra något åt det. Om man t.ex bor i en byhåla där skvallertelegrafen jobbar i mataffären så kan man tänka på något trevligt fram tills att man beger sig dit. Då man faktiskt kan agera för att minimera problemen. När man inte är där så gör ens tänkande oerhört lite skillnad rent praktiskt.

Att konstant tänka på något som är jobbigt utan att det leder någonstans är bara slöseri med kognitiv kapacitet. Det är mer en anpassning av tänkandet till det mest optimala för stunden. Där ens kognitiva kapacitet faktiskt gör skillnad och att i övrigt spara in på användandet så att man har kapacitet när det gäller.

Mental istid

plåtmonster skrev:Om man inte kan göra något åt problemet så kan man gott bespara sig ångesten för det tills man faktiskt kan agera för att göra något åt det. Om man t.ex bor i en byhåla där skvallertelegrafen jobbar i mataffären så kan man tänka på något trevligt fram tills att man beger sig dit. Då man faktiskt kan agera för att minimera problemen. När man inte är där så gör ens tänkande oerhört lite skillnad rent praktiskt.

Att konstant tänka på något som är jobbigt utan att det leder någonstans är bara slöseri med kognitiv kapacitet. Det är mer en anpassning av tänkandet till det mest optimala för stunden. Där ens kognitiva kapacitet faktiskt gör skillnad och att i övrigt spara in på användandet så att man har kapacitet när det gäller.

Jo man måste ju överleva också, men jag håller med om att något vill man ju gör åt saken.
Vill du leva ett helt liv utan att någonsin sagt ifrån?