Kahlokatt skrev:Jag är så jävla trött på vissas inställning till Daglig Verksamhet att jag kan spy. Jag har daglig verksamhet och är definitivt ingen idiot som sitter och klipper sugrör hela dagarna. Jag arbetar med inscanning i en databas och det är sådant som SKALL göras, inget arbete som man hittat på för vår skull.
Där jag jobbar är ALLA aspergare. Vi är inte uppblandade med folk som har alla möjliga former av handikapp.
Vi gör ett viktigt arbete där man måste vara noggrann.
Vi får inte klappar på axeln och "oj, vad duktig du är". Jag upplever att vi behandlas som vilka som helst.
Vi har yttrandefrihet och får protestera om vi tycker att något är fel. Det sitter inte NT:are och bestämmer över huvudet på oss.

Daglig Verksamhet går inte ut på att utföra meningslöst arbete för att komma in i statistiken, som det kunde förr! Det finns tre grader: De som inte kan arbeta alls, får sinnesstimulans (t.ex. gå på upplevelsecentra, baka, etc.). De som är måttligt utvecklingsstörda får t.ex. dreja. De som är lätt utvecklingsstörda eller har NPF kan arbeta t.ex. på café, på kontor, på bilfirma, på hunddagis, etc. På min arbetsplats arbetar folk som passar för dataarbete, de slänger inte in aspisar som absolut inte VILL.
Arbetstiderna får vi själva reglera och man behöver inte stressa. Mycket skönare än att vara ute på öppna arbetsmarknaden där allt bara gick fel för mig och jag inte kunde "läsa av" folk!

Det är klart att jag helst av allt skulle vilja arbeta som museiguide, eftersom det är vad jag utbildat mig till, men nu har jag AS och skulle inte fungera på en vanlig arbetsplats. Även om man tror att man kan spela NT är det förmodligen hur lätt som helst för "dem" att se att man inte är det! Jag vill inte riskera att ställa till med något bara för att få arbeta i NT:arnas värld och skulle jag säga att jag har AS, skulle jag inte få något jobb. Så, skall jag sitta hemma med min ångest!? Eller skall jag gå till mitt jobb, där jag trivs och känner att jag gör nytta?
Jag känner att mitt liv har fått en mening, att jag har något att gå upp för på morgnarna, att jag är behövd. Skall jag skämmas över att jag inte klarar ett vanligt jobb!?

Skall man då inte säga om paralympikerna att "nää, det är synd om dem som måste idrotta i ett eget OS och behandlas som mindre värda...."

Klart att inte all daglig verksamhet är optimal, men det är jobbit när folk tror att man jobbar i något j-a koncentrationsläger där hjärnan sakta rinner ur en...

SÄG INTE ATT JAG DISKRIMINERAS OM JAG INTE SJÄLV TYCKER DET.


Just nu är jag så arg att jag knappt kan andas.

Liljan skrev:...
DV ska vara en sista lösning om man inte klarar av något annat. Har du en utbildning skulle jag satsa på att jobba med det istället. Det finns lönebidrag att söka om du inte klarar av tempot på arbetsplatsen och det är värt att kolla upp vad som kan anpassas till dig. Helt ärligt så har jag svårt att förstå vad någon som bara har Asperger gör på DV.
...

Wine skrev:

Liljan skrev:...
DV ska vara en sista lösning om man inte klarar av något annat. Har du en utbildning skulle jag satsa på att jobba med det istället. Det finns lönebidrag att söka om du inte klarar av tempot på arbetsplatsen och det är värt att kolla upp vad som kan anpassas till dig. Helt ärligt så har jag svårt att förstå vad någon som bara har Asperger gör på DV.
...

Ja, och det är också därför daglig verksamhet är en slags sysselsättning som egentligen är avsedd för individer med en utvecklingsstörning och inte egentligen för personer med neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis Aspergers syndrom.

Wine skrev:

Liljan skrev:...
DV ska vara en sista lösning om man inte klarar av något annat. Har du en utbildning skulle jag satsa på att jobba med det istället. Det finns lönebidrag att söka om du inte klarar av tempot på arbetsplatsen och det är värt att kolla upp vad som kan anpassas till dig. Helt ärligt så har jag svårt att förstå vad någon som bara har Asperger gör på DV.
...

Ja, och det är också därför daglig verksamhet är en slags sysselsättning som egentligen är avsedd för individer med en utvecklingsstörning och inte egentligen för personer med neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis Aspergers syndrom.

Liljan skrev:

Wine skrev:

Liljan skrev:...
DV ska vara en sista lösning om man inte klarar av något annat. Har du en utbildning skulle jag satsa på att jobba med det istället. Det finns lönebidrag att söka om du inte klarar av tempot på arbetsplatsen och det är värt att kolla upp vad som kan anpassas till dig. Helt ärligt så har jag svårt att förstå vad någon som bara har Asperger gör på DV.
...

Ja, och det är också därför daglig verksamhet är en slags sysselsättning som egentligen är avsedd för individer med en utvecklingsstörning och inte egentligen för personer med neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis Aspergers syndrom.

Ja, precis. Men jag antar att det lättaste för kommunen är att bara stoppa in de med Asperger i DV, så "är de av med problemet"

DN - Ökade kostnader när fler får diagnos
Publicerad 2013-01-02 09:34

Stockholms stads kostnader för stöd till funktionshindrade skenar. En viktig orsak är att allt fler får diagnoser som asperger och autism. – Det är en ny målgrupp för oss, säger Fredrik Jurdell, avdelningschef på socialförvaltningen.

– I dag är det den neuropsykiatriska gruppen som är helt dominerande i inflödet.

– Vår traditionella dagliga verksamhet är tänkt för utvecklingsstörda som kan göra en viss avgränsad syssla. Men det här är människor med stor intellektuell kapacitet, där det krävs helt andra insatser. De vi har passar inte alltid så bra, säger Birgitta Morin.

Var fanns den här gruppen människor tidigare?

– Ja, det undrar alla, och jag också. Om de var udda människor som ändå fanns med på arbetsplatser, det blir bara spekulationer, men visst tänker man mycket på det, säger Birgitta Morin.

Richard skrev:Kan ju välja att bara sitta hemma o glo på film, dricka öl, sova o sånt istället. Men vad är det för liv?

Huggorm skrev:

Richard skrev:Kan ju välja att bara sitta hemma o glo på film, dricka öl, sova o sånt istället. Men vad är det för liv?

Låter som ett drömliv Men man får väl krydda det lite med swingerträffar

plåtmonster skrev:DV är tråkigt. Att bygga kärnkraft hemma. Det är däremot häftigt!

Nästa månad är det självflygande jetflygplan..

Varför har kommuner så svårt att tänka utanför boxen?

Wine skrev:

Liljan skrev:

Wine skrev:
Ja, och det är också därför daglig verksamhet är en slags sysselsättning som egentligen är avsedd för individer med en utvecklingsstörning och inte egentligen för personer med neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis Aspergers syndrom.

Ja, precis. Men jag antar att det lättaste för kommunen är att bara stoppa in de med Asperger i DV, så "är de av med problemet"

I Stockholms stad ökar kostnaderna för DV på grund av att allt fler får AS och autismdiagnoser, vet ej hur det ser ut i andra delar av landet men utvecklingen borde vara ungefär densamma. Fredrik Jurdell, avdelningschef på socialförvaltningen, säger att ökningen är anmärkningsvärd:

DN - Ökade kostnader när fler får diagnos
Publicerad 2013-01-02 09:34

Stockholms stads kostnader för stöd till funktionshindrade skenar. En viktig orsak är att allt fler får diagnoser som asperger och autism. – Det är en ny målgrupp för oss, säger Fredrik Jurdell, avdelningschef på socialförvaltningen.

– I dag är det den neuropsykiatriska gruppen som är helt dominerande i inflödet.

– Vår traditionella dagliga verksamhet är tänkt för utvecklingsstörda som kan göra en viss avgränsad syssla. Men det här är människor med stor intellektuell kapacitet, där det krävs helt andra insatser. De vi har passar inte alltid så bra, säger Birgitta Morin.

Var fanns den här gruppen människor tidigare?

– Ja, det undrar alla, och jag också. Om de var udda människor som ändå fanns med på arbetsplatser, det blir bara spekulationer, men visst tänker man mycket på det, säger Birgitta Morin.

Alien skrev: För universitetet var det ju lönsamt att bli av med mig och bara behålla "de bästa", men för staten generellt borde det varit en förlustaffär.

Kahlokatt skrev:Problemet är att de flesta som är på min DV är långt ifrån "arbetsodugliga". Vi är flera som har universitetspoäng; jag är själv utbildad museolog och andra har läst t.ex. idéhistoria, teologi, biokemi, etc. Vi har verkligen kompetens som borde tas tillvara.

Flinta skrev:Hej kiddie och alla andra.

Mycket beror på vad våra kommuner erbjuder. I vissa finns DV:n som bara inriktar sig på personer med AS. Så som jag förstår det är det långt vanligare att kommuner generellt inte har någon DV med inriktning på oss med AS. Finns det inget i vår kommun kan vi använda det som argument för att vi ska bli beviljade det i en annan kommun. Kommuntjänstearbetarna är i bästa fall här för att hjälpa oss!

Likaså om vi "bara" skulle vara psykiskt sjuka (och inte ha rätt till LSS) går det att söka typ "socialpsykiatrisk dagverksamhet"/ "träfflokalsverksamhet" i andra kommuner än våra egna.

Såklart är det svårt att skapa lämpliga DV:n i glesbygden, t ex Norrlands inland osv.

Vi behöver berätta och sprida info om vad vi själva behöver och önskar. Annars händer inget. Men visst kan det vara jobbigt och ta mycket energi att ligga på. Kanske mödan värt i framtiden?

Kahlokatt skrev:Jag är så jävla trött på vissas inställning till Daglig Verksamhet att jag kan spy. Jag har daglig verksamhet och är definitivt ingen idiot som sitter och klipper sugrör hela dagarna. Jag arbetar med inscanning i en databas och det är sådant som SKALL göras, inget arbete som man hittat på för vår skull.
Där jag jobbar är ALLA aspergare. Vi är inte uppblandade med folk som har alla möjliga former av handikapp.
Vi gör ett viktigt arbete där man måste vara noggrann.
Vi får inte klappar på axeln och "oj, vad duktig du är". Jag upplever att vi behandlas som vilka som helst.
Vi har yttrandefrihet och får protestera om vi tycker att något är fel. Det sitter inte NT:are och bestämmer över huvudet på oss.

Daglig Verksamhet går inte ut på att utföra meningslöst arbete för att komma in i statistiken, som det kunde förr! Det finns tre grader: De som inte kan arbeta alls, får sinnesstimulans (t.ex. gå på upplevelsecentra, baka, etc.). De som är måttligt utvecklingsstörda får t.ex. dreja. De som är lätt utvecklingsstörda eller har NPF kan arbeta t.ex. på café, på kontor, på bilfirma, på hunddagis, etc. På min arbetsplats arbetar folk som passar för dataarbete, de slänger inte in aspisar som absolut inte VILL.
Arbetstiderna får vi själva reglera och man behöver inte stressa. Mycket skönare än att vara ute på öppna arbetsmarknaden där allt bara gick fel för mig och jag inte kunde "läsa av" folk!

Det är klart att jag helst av allt skulle vilja arbeta som museiguide, eftersom det är vad jag utbildat mig till, men nu har jag AS och skulle inte fungera på en vanlig arbetsplats. Även om man tror att man kan spela NT är det förmodligen hur lätt som helst för "dem" att se att man inte är det! Jag vill inte riskera att ställa till med något bara för att få arbeta i NT:arnas värld och skulle jag säga att jag har AS, skulle jag inte få något jobb. Så, skall jag sitta hemma med min ångest!? Eller skall jag gå till mitt jobb, där jag trivs och känner att jag gör nytta?
Jag känner att mitt liv har fått en mening, att jag har något att gå upp för på morgnarna, att jag är behövd. Skall jag skämmas över att jag inte klarar ett vanligt jobb!?

Skall man då inte säga om paralympikerna att "nää, det är synd om dem som måste idrotta i ett eget OS och behandlas som mindre värda...."

Klart att inte all daglig verksamhet är optimal, men det är jobbit när folk tror att man jobbar i något j-a koncentrationsläger där hjärnan sakta rinner ur en...

SÄG INTE ATT JAG DISKRIMINERAS OM JAG INTE SJÄLV TYCKER DET.


Just nu är jag så arg att jag knappt kan andas.

KrigarSjäl skrev:

Flinta skrev:Hej kiddie och alla andra.

Mycket beror på vad våra kommuner erbjuder. I vissa finns DV:n som bara inriktar sig på personer med AS. Så som jag förstår det är det långt vanligare att kommuner generellt inte har någon DV med inriktning på oss med AS. Finns det inget i vår kommun kan vi använda det som argument för att vi ska bli beviljade det i en annan kommun. Kommuntjänstearbetarna är i bästa fall här för att hjälpa oss!

Likaså om vi "bara" skulle vara psykiskt sjuka (och inte ha rätt till LSS) går det att söka typ "socialpsykiatrisk dagverksamhet"/ "träfflokalsverksamhet" i andra kommuner än våra egna.

Såklart är det svårt att skapa lämpliga DV:n i glesbygden, t ex Norrlands inland osv.

Vi behöver berätta och sprida info om vad vi själva behöver och önskar. Annars händer inget. Men visst kan det vara jobbigt och ta mycket energi att ligga på. Kanske mödan värt i framtiden?

-Du är alltför optimistisk.

Tjänstemännen ser till sig själva i första hand och deras klienter skall helst vara lydiga mähän som snällt accepterar att bli satta i deras åtgärder.