Håller ni med om allt som står i er utredning?

av **annorlunda** » 2007-09-04 21:29:36

När jag läste igenom psykologens utredning och testresultat så kände jag att jag inte håller med om riktigt allt. Det står bla att jag saknar empati, vilket jag inte anser själv. Jag bryr mig om andra människor men har i och för sig svårt att känna med någon om jag inte känner igen mig i deras problem. Vet itne om det är så de menar, att det kanske inte alltid går så automatiskt.

Kanske hänger det samman med det faktum att jag berättade en episod ur mitt liv. Svärföräldrarnas husvagn började brinna en natt och de fick hjälp ut av ett gäng ungdomar. Husvagnens tak blev svett men annars klarade sig även husvagnen. Alla blev så förskräckta och sa att det var förfärligt, så jag sa likadant (brukar inte göra så men det kändes så hemskt att inte säga något alls). Jag kan dock inte komma ifrån att det faktiskt inte hände något. Allt gick ju bra, de fick hjälp och elden släcktes..

När det gäller djur känner jag dock väldig medkänsla på det sätt som andra verkar göra för människor.. Vilket ledde till en sak som jag tyckte var komisk. Mina föräldrar skulle ju fylla i svar i det där tjocka frågeformuläret om hur jag var från 0-16 år.. De skrev då att jag kände mer släktskap med djur än med människor :lol:

Kan tänka mig psykologens min när hon läste det...

av **ufo** » 2007-09-04 21:49:24

Jag tror att de lärda anser att man skall VETA NÄR det är dags för empati också.
Kom o tänka på när grabben skulle lämnas på dagis en gång och vi möter en liten flicka som står och gråter högljut. varav han blir mycket irreterad med kommentaren "Ahh varför står hon och gråter så där för?".
Vid den här tidpunkten så kännde han INGEN empati alls. Snarare dess motsats IRRITATION.
När jag förklarar för honom att hon är ledsen så blir han som förbytt och tycker synd om henne.
Nu känner han full EMPATI.

Det kan vara något liknande de tittar på också.

av **KrigarSjäl** » 2007-09-04 21:50:34

Det är svårt att vara överens med utredningstexten. Den är skriven på medicinarspråk och man blir mer eller mindre framställd som ett objekt.
Sen missuppfattar alltid psykologen någon detalj, så det finns alltid en del att rätta.

av **Ayhanza** » 2007-09-04 22:03:52

Förutom en del av utredningen då en.. "samtalskontakt" jag hade tydligen uttalade sig.. (Fick då svart på vitt att det var BRA att jag gav upp att gå dit) stod rena faktafel och även att han oroade sig över saker för barnets skull.. saken var att den detalj han orode sig för hade aldrig inträffat.. och såvitt jag vet diskuterade vi enbart min sabla disk.

så stod det något om att min mor inte kunde ställa upp.. d va också skitsnack för hon som bad om papprena var inte där vid utsatt tid då jag skulle lämna dom.. men i stortsätt så håller jag väl med.. även om jag inte förstår vissa delar

AS visste jag att jag skulle få men ADHD var mer av en överassking

av **Ensamflickan** » 2007-09-05 8:58:59

annorlunda skrev:När jag läste igenom psykologens utredning och testresultat så kände jag att jag inte håller med om riktigt allt. Det står bla att jag saknar empati, vilket jag inte anser själv. Jag bryr mig om andra människor men har i och för sig svårt att känna med någon om jag inte känner igen mig i deras problem.. Vet itne om det är så de menar, att det kanske inte alltid går så automatiskt.

Jag fick det här med empati tydligt förklarat för mig av psykologen jag gjort utredningen med.

NT har en funktion som gör att de automatiskt kopierar ansiktsuttryck hos andra personer. Så person A möter person B, som är ledsen. Då kommer A's ansiktsuttryck automatiskt att kopiera B's ansiktsuttryck (utan att h*n ens är medveten om det.) Vidare fungerar det så, att när man visar upp ett visst ansiktsuttryck, så uppväcks automatiskt den känslan som är kopplat till det ansiktsuttrycket. Detta sker också helt automatiskt och omedvetet. Så därför kan NT "på ren automatik" förstå vad den andra känner utan att veta något om situationen. (=empati)

Autister har inte denna automatik. De kopierar inte andras ansiktsuttryck, och även om man medvetet visar upp ett ansiktsuttryck som är kopplat till en viss känsla, så uppstår inte den känslan automatiskt. Vi måste därför ta till intellektet för att kunna förstå vad den andra känner. Sätta sig in i situationen, jämföra med hur man själv kände i en liknande situation, och sen utifrån det försöka förstå vad den andra känner. (=sympati)

Så att säga att vi skulle sakna empati är ju urlöjligt, och egentligen inte alls sant! Vi behöver bara använda en annan metod, för att kompensera för den bristande automatiken, men sen kan vi också förstå vad andra känner. (Och det är ju det som är huvudsaken!)

Men så visar vi vår empati på ett annorlunda sätt, som de inte förstår, och därför drar de slutsatsen att vi inte har nån empati... NT har lika svårt att förstå AS, som AS har att förstå NT, men det vill de inte inse...

(Jag generaliserar lite nu, för att förtydliga det hela.)

Och sen skiter jag fullständigt i om det rätta ordet är empati eller sympati... De fyller ju samma funktion! :wink:

av **ufo** » 2007-09-05 11:00:37

Ensamflickan skrev:NT har lika svårt att förstå AS, som AS har att förstå NT, men det vill de inte inse...

Jag bugar för den klockrena beskrivningen.

av **tahlia** » 2007-09-05 11:05:57

Inser precis att jag inte har läst ett ord om min utredning. Faktum är att jag inte har en susning om vad som står i min journal öht.

av **mnordgren** » 2007-09-23 21:48:51

Jag har inte läst min utredning, men jag minns hursomhelst att jag då tyckte att den del av undersökningen jag upplevde fäste sig vid ganska irrelevanta grejer, samt att tanten som höll i den var ganska humorbefriad.

Möjligen kan man verka sakna empati eftersom man egentligen inte förstått vad som pågår, men får man omständigheterna klart för sig och vet hur man ska uttrycka den så framträder en hel massa empati.

av **Alien** » 2007-09-28 15:03:36

annorlunda skrev:När jag läste igenom psykologens utredning och testresultat så kände jag att jag inte håller med om riktigt allt. Det står bla att jag saknar empati, vilket jag inte anser själv. Jag bryr mig om andra människor men har i och för sig svårt att känna med någon om jag inte känner igen mig i deras problem. Vet itne om det är så de menar, att det kanske inte alltid går så automatiskt.

Kanske hänger det samman med det faktum att jag berättade en episod ur mitt liv. Svärföräldrarnas husvagn började brinna en natt och de fick hjälp ut av ett gäng ungdomar. Husvagnens tak blev svett men annars klarade sig även husvagnen. Alla blev så förskräckta och sa att det var förfärligt, så jag sa likadant (brukar inte göra så men det kändes så hemskt att inte säga något alls).. Jag kan dock inte komma ifrån att det faktiskt inte hände något. Allt gick ju bra, de fick hjälp och elden släcktes..

När det gäller djur känner jag dock väldig medkänsla på det sätt som andra verkar göra för människor.. Vilket ledde till en sak som jag tyckte var komisk. Mina föräldrar skulle ju fylla i svar i det där tjocka frågeformuläret om hur jag var från 0-16 år.. De skrev då att jag kände mer släktskap med djur än med människor Kan tänka mig psykologens min när hon läste det...

Jag fick läsa igenom psykologens utredning innan hon lämnade den vidare till arbetsgivaren. Inte för att jag vet varför, jag opponerade mig våldsamt just mot att skulle sakna empati, men hon vägrade att ändra nånting.

Jag kände det som jag fått en kniv i ryggen. Förutom att genomgå en massa tester så hade jag pratat öppet med henne. När hade jag avslöjat min bristande empati, i testerna el i samtalen?

Allt som du säger kan användas emot dej!

Sen har jag läst här att det kan finnas två slags empati och det är den ena vi saknar. Men för alla vanliga människor låter det som man vore en känslolös psykopat. :evil:

av A » 2007-09-29 0:28:28

Ursäkta, men varför skulle din arbetsgivare ha din utredning??

av **Lilla Gumman** » 2007-09-29 9:07:34

Hej!

Är det inte viktigt att vara öppen med vilka handikapp man har, när man söker jobb? Annars är ju risken att folk tycker man är en konstig idiot om man t.ex. sitter ensam och äter eller missar sociala koder.

Det är bara en tanke jag har, jag kan ha fel.

Dessutom står man ju som handikappad i arbetsförmedlingens register och då kan det ju vara bra för arbetsgivaren att veta varför man står som handikappad hos arbetsförmedligen.

Själv har jag inte haft något val. Kontakt med habiliteringen sedan jag var mycket liten. Habiliteringen bestämde vad jag skulle läsa på gymnasiet. Sedan kom jag in på AMI-s, ett projekt för unga handikappade där jag fick prova kök, kontor, verkstad och snickeri. En bedömning gjordes och en kille letade jobb. Av arbetsförmedlingen fick jag folkhögskolelatalogen och ordern att söka till en folkhögskola, vilken som helst. I tre år läste jag på en folkhögskola, först två år data och sedan ett år IT/MM. Därefter fick jag kontakt med en arbetsförmedlare som jobbade mot handikappade individer. Det var svårt att hitta jobb och ett par olika praktikplatser avlöste varandra. Sedan fick jag 5 månaders praktik och 6 månaders anställning på en mack. Fick sparken för jag klarade inte av att jobba själv, det var för stressigt.

Fick utredning angående AS och kom in på Samhall. Klarade inte stressen där heller, och min man såg till att en läkare sjukskrev mig och att jag till slut fick förtidspension.

Så nej, val har jag inte haft. Och mina arbetsgivare har vetat om mitt handikapp på grund av arbetsförmedligen.

Hälsningar

Lilla Gumman

av **KrigarSjäl** » 2007-09-29 14:35:47

Menar du att du blivit beordrad av habiliteringen!? Låter märkligt. Vi lever trots allt inte i någon Sovjetstat. Har själv haft kontakt med dem, och några sådana auktoritära tendenser märkte jag definitivt inte. Snarare var det jag som gav dem i uppdrag att kolla upp saker och ting, den byråkratiska biten.

av **Alien** » 2007-09-29 21:11:01

A skrev:Ursäkta, men varför skulle din arbetsgivare ha din utredning??

För att det var arbetsgivaren som beställt och betalat för utredningen. Dum som jag var gick jag snällt i fällan. Jag hade blivit utbränd, kom inte ihåg saker, hade svårt att koncentrera mig etc. Jag undrade om jag fått tidig Alzheimer och ville därför själv bli utredd. Sen när utredningen var klar trodde jag att jag nu skulle få hjälp till ett arbete som jag klarade av. Jo pyttsan, arbetsgivaren meddelade att jag varken var välkommen till arbetet el till arbetsträning.

Nu förstår jag att jag inte klarade av att jobba 110% när jag egentligen fick anstränga mig till det yttersta för att klara 100%.

av **Laturia** » 2007-10-17 22:23:51

Dem hade missat en hel del....

av **weasley** » 2007-10-18 0:35:20

<OT>

DE. DE hade missat en hel del.

</OT>

av **Desolation** » 2015-11-05 14:00:05

Det jag håller med om är mitt sociala liv,har inte mycket vänner,men när det kommer till tjejer/kvinnor så har jag inga problem alls.
Föredrar ensamhet på gott och ont.

Är säkert fler saker som stämmer,
men min diagnos blev mest en konflikt inom mej.
Fick den när jag var 33,var ju hyffsat frisk innan,Klarat mej själv hela livet och så.

Däremot när jag fick diagnos och jobbet fick reda på det,då fick man inte fortsätta att jobba,rätt sjukt samhälle,då är jag helt plötsligt sjuk,när jag jobbat prickfritt i 9 år,och varit sjukskriven 2 ggr för psykisk ohälsa,första gången i två månader,den andra gången ledde till min uppsägning,då jobbet inte ville ha mej tillbaks,efter sjukskrivningen.

Spannet för att få Asperger verkar vara hur stort som helst idag.

av **Liljan** » 2015-11-05 14:29:03

Det är klart att du har empati! Jag blir så arg på de som påstår att vi med AS/autism inte har det, jag trodde verkligen att de som gjorde utredningarna skulle veta bättre. Vad gäller husvagnen så förstår jag dig, jag hade såklart blivit skärrad om jag var i husvagnen och det började brinna, rädslan sitter ju i även efter man har kommit ut. Men skulle det hända en anhörig till mig och inget hände skulle jag inte heller förstå varför jag skulle bli upprörd. För att respektera allas känslor hade jag nog också spelat med.

Jag tycker att allt i min utredning stämmer förutom att jag skulle ha ett speciellt utseende. Det blev jag väldigt ledsen och sårad över. Jag skickades vidare för att göra en massa gentester också (de visade inget konstigt) Jag ångrar att jag gick med på det. Hela den biten fick mig att må dåligt under en lång tid.

av **Alien** » 2015-11-05 14:36:02

Liljan skrev:Jag blir så arg på de som påstår att vi med AS/autism inte har det, jag trodde verkligen att de som gjorde utredningarna skulle veta bättre.

Med "empati" menas egentligen oförmåga att sätta sig in i hur andra tänker, brist på Theory of Mind (mentaliseringsförmåga)". Det är ett kriterium för AS.

Det är inte samma sak som att vi saknar det man menar med empati i dagligt tal, dvs sympati och medkänsla. (Fast det finns faktiskt aspergare som tycks sakna det också.)

Men jag blev också upprörd efter utredningen när det stod att jag saknade empati.

Edit: En av många trådar om vad empati är: empati-theory-of-mind-t6524.html

av **Desolation** » 2015-11-05 15:36:13

plåtmonster skrev:
Desolation skrev:Däremot när jag fick diagnos och jobbet fick reda på det,då fick man inte fortsätta att jobba,
Hur fick jobbet reda på det?
Vilken bransch var det?

Håller förresten med Alien att det kanske kan vara värt med en DO anmälan. I den skulle jag satsa på skadestånd och inte fortsatt anställning dock. Det finns väl två huvudspår. Antingen får man ett skadestånd rakt av eller så får man beslut på rätt till anställning varvid arbetsgivaren betalar för att bli av med en. En formsak i stort sett. Om man skall driva det är väl mest en fråga om pengar. Första steget är att prata med en jurist eller advokat.

Jag hade under en längre tid,haft problem med psykisk ohälsa,och hade regelbudna samtal med företagshälsovården.Dom i sin tur hade kontakt med min läkare inom psykiatrin,där igenom fick dom reda på att jag genomgick en utredning,som dom pressade ur mej resultatet ifrån.

Saken är den att min anställning är slut,och att under bordet skrevs ett kontrakt med företaget och mej om att jag inte fick yttra mej om detta,vilket jag gör nu

Hade även en fysisk utslitningskada,som jag försökte få pengar för men det vart samma visa där motarbetad.
Är nog inte kapabel till att driva såna saker själv helt enkelt

Dom betalade iaf min uppsägningstid som var på ett år.

Moderator: Diskussionen om överklagande och diskrimineringsbyråer har flyttats hit: uppsagning-pga-as-nagon-som-anmalt-till-do-t46702.html

av **Richard** » 2015-11-05 20:54:17

Jag har inte läst hela min utredning, om jag ens har gjort en. Men jag är diagnosticerad Asperger. Har gjort en massa psykologiska tester MMPI-III, TATP, Rorschach, IQ-test, kunskapstest samt lite fysiologiska test som CT-scanning o EEG.

Men jo, de kom fram till att jag har bl.a. Asperger på nått sätt. Sen blev det ett jädrans hallaballoj hos mina terapeuter, typ 5 st, efter att jag fått utskrivet det 6-sidiga resultatet på Rorschach-testet. Inleddes med typ "WARNING! THIS PERSON IS SUICIDAL AND DANGEROUS!" Det resultatet var inte alls menat att jag skulle läsa... :lol:

av **antonius** » 2015-11-05 20:58:45

Richard skrev:Men jo, de kom fram till att jag har bl.a. Asperger på nått sätt. Sen blev det ett jädrans hallaballoj hos mina terapeuter, typ 5 st, efter att jag fått utskrivet det 6-sidiga resultatet på Rorschach-testet. Inleddes med typ "WARNING! THIS PERSON IS SUICIDAL AND DANGEROUS!" Det resultatet var inte alls menat att jag skulle läsa...

Hur kan dom virra till det och påstå det av att någon ger associationer kring bläckplumpar?? :-)063

av **antonius** » 2015-11-05 21:19:45

antonius skrev:
Richard skrev:Men jo, de kom fram till att jag har bl.a. Asperger på nått sätt. Sen blev det ett jädrans hallaballoj hos mina terapeuter, typ 5 st, efter att jag fått utskrivet det 6-sidiga resultatet på Rorschach-testet. Inleddes med typ "WARNING! THIS PERSON IS SUICIDAL AND DANGEROUS!" Det resultatet var inte alls menat att jag skulle läsa...

Hur kan dom virra till det och påstå det av att någon ger associationer kring bläckplumpar??

medical-therapy-therapists-psychologist-inkblot-inkblot_test-wda0537_low.jpg

av **Trollmor** » 2015-11-05 21:58:24

Alien skrev:Sen har jag läst här att det kan finnas två slags empati och det är den ena vi saknar. Men för alla vanliga människor låter det som man vore en känslolös psykopat.

Olika slags empati? Orkar någon förklara?

av **xxxxx** » 2015-11-05 22:27:55

Hur får man tag i journaler och utredning?