Bitter på kärleken
25 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Bitter på kärleken
Känns som att nästan alla antingen söker kärleken eller redan har ett förhållande... många tar liksom för givet att om man är singel ska man vilja ha ett förhållande ( eller möjligen tillfälliga förbindelser eller någon typ av KK-relation ) jag förstår inte varför det oftast kan vara det viktigaste i många människors liv!
Min erfarenhet är att kärlek ( ömsesidigt intresse eller bara från ett håll, förhållanden, sex osv ) bara förstör... Utvecklas en vänskap till en kärleksrelation hänger allt på att kärleken håller. Slutet på ett förhållande kan ofta innebära slutet på allt. En fin vänskap som går över i kärlek, ett förhållande sen om förhållandet tar slut så har kärleken förstört allt! Där en kärlek på ett vänskapligt plan fanns innan finns så ofta bara en massa hat, ilska, ledsenhet. Det finns ingenting vackert kvar över det... Den person som lovat att alltid finnas vid ens sida vad som än händer både som vän och senare som partner försvinner, hör inte av sig, vet att man mår så dåligt att man nästan går sönder.. men bryr sig inte..
Ett förhållande blir krävande... svartsjuka uppstår. Man är inte längre fri att leva som man vill. och varför ses kärlek som mer värt en vänskap?
För ca en månad sedan tog det slut mellan mig och min kille, eller rättare sagt.. han gjorde slut via sms. Vi hade kännt varandra i 5 år och varit tillsammans i två år. Jag har inte ens fått någon förklaring. Han skrev bara ett argt sms där han skrev att allt var mitt fel typ och efter det har han inte hört av sig mera.. Antar att det är pga detta all min bitterhet har uppstått i.Många säger till mig att jag borde träffa någon ny... Så fort jag umgås med någon killkompis frågar det direkt om det är något mellan oss.. eller ännu värre tar för givet att det skulle vara det.
Jag har fått nog av kärleken. Jag vill inte utsätta mig själv för detta igen. Jag vill inte låta någon komma nära mig, för om de gör det kan de skada mig så otroligt mycket mer. Känns som jag stängt av alla mina känslor. Har inte ens kunnat känna mig ledsen för att det tog slut. Jag bryr mig inte, eller jo det gör jag visst men jag bryr mig inte om att jag egentligen bryr mig. Vet inte riktigt vart jag ville komma.. behövde bara skriva av mig lite
Min erfarenhet är att kärlek ( ömsesidigt intresse eller bara från ett håll, förhållanden, sex osv ) bara förstör... Utvecklas en vänskap till en kärleksrelation hänger allt på att kärleken håller. Slutet på ett förhållande kan ofta innebära slutet på allt. En fin vänskap som går över i kärlek, ett förhållande sen om förhållandet tar slut så har kärleken förstört allt! Där en kärlek på ett vänskapligt plan fanns innan finns så ofta bara en massa hat, ilska, ledsenhet. Det finns ingenting vackert kvar över det... Den person som lovat att alltid finnas vid ens sida vad som än händer både som vän och senare som partner försvinner, hör inte av sig, vet att man mår så dåligt att man nästan går sönder.. men bryr sig inte..
Ett förhållande blir krävande... svartsjuka uppstår. Man är inte längre fri att leva som man vill. och varför ses kärlek som mer värt en vänskap?
För ca en månad sedan tog det slut mellan mig och min kille, eller rättare sagt.. han gjorde slut via sms. Vi hade kännt varandra i 5 år och varit tillsammans i två år. Jag har inte ens fått någon förklaring. Han skrev bara ett argt sms där han skrev att allt var mitt fel typ och efter det har han inte hört av sig mera.. Antar att det är pga detta all min bitterhet har uppstått i.Många säger till mig att jag borde träffa någon ny... Så fort jag umgås med någon killkompis frågar det direkt om det är något mellan oss.. eller ännu värre tar för givet att det skulle vara det.
Jag har fått nog av kärleken. Jag vill inte utsätta mig själv för detta igen. Jag vill inte låta någon komma nära mig, för om de gör det kan de skada mig så otroligt mycket mer. Känns som jag stängt av alla mina känslor. Har inte ens kunnat känna mig ledsen för att det tog slut. Jag bryr mig inte, eller jo det gör jag visst men jag bryr mig inte om att jag egentligen bryr mig. Vet inte riktigt vart jag ville komma.. behövde bara skriva av mig lite
- LilyFlower
- Inlägg: 36
- Anslöt: 2015-10-30
Bitter på kärleken
Kanske en konsekvens av att lägga för mycket i relationen? och det går att avsluta relationer som vänner.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Bitter på kärleken
plåtmonster skrev:Kanske en konsekvens av att lägga för mycket i relationen?
Snarare att han inte var seriös nog.
plåtmonster skrev:och det går att avsluta relationer som vänner.
Nej, det går inte.
Bitter på kärleken
rdos skrev:plåtmonster skrev:Kanske en konsekvens av att lägga för mycket i relationen?
Snarare att han inte var seriös nog.plåtmonster skrev:och det går att avsluta relationer som vänner.
Nej, det går inte.
Jag tror man kan vara vänner trots uppbrott.
Bara man är ärliga och tydliga. Det kanske tar ett tag att acceptera förändringen men det kan självklart gå om båda vill.
Bitter på kärleken
xxxxx skrev:Jag tror man kan vara vänner trots uppbrott.
Kan och kan. Jag förstår inte vad det skulle vara för mening med det.
Bitter på kärleken
xxxxx skrev:Jag tror man kan vara vänner trots uppbrott.
Bara man är ärliga och tydliga. Det kanske tar ett tag att acceptera förändringen men det kan självklart gå om båda vill.
Antingen så är du NT (på relationsfronten), eller så har du inte varit med om uppbrott från någon som du haft en stark anknytning till. Om man forsätter att umgås med någon man är förälskad i så kommer man aldrig vidare. Du kanske har förmåga att göra om en förälskelse till en vänskap, men det har definitivt inte jag. Det enda som gäller i en sådan situation är noll kontakt.
Bitter på kärleken
rdos skrev:xxxxx skrev:Jag tror man kan vara vänner trots uppbrott.
Bara man är ärliga och tydliga. Det kanske tar ett tag att acceptera förändringen men det kan självklart gå om båda vill.
Antingen så är du NT (på relationsfronten), eller så har du inte varit med om uppbrott från någon som du haft en stark anknytning till. Om man forsätter att umgås med någon man är förälskad i så kommer man aldrig vidare. Du kanske har förmåga att göra om en förälskelse till en vänskap, men det har definitivt inte jag. Det enda som gäller i en sådan situation är noll kontakt.
Jag är precis som du att jag inte kan gå vidare men jag menar mer med det jag skrev att jag tror man fortfarande kan umgås och att man inte behöver kapa helt. Visst det blir jobbigt och det drar kanske bara ut på allt men jag har enorm separationsångest och klarar inte av stora förändringar så drar hellre ut på det. Jag kanske är otydlig. Men jag tror ändå i vissa fall att vissa kan fortsätta vara vänner under lång tid. Jag själv har aldrig fortsatt träffa någon som det har tagit slut med. Det har bara kommit som en chock att personen vill sluta ses och i mitt fall tror jag att det skulle hjälpt mg att fortsätta ses som vänner ett tag. Även om jag tror att den vänskapen skulle ta slut så vet man aldrig det kanske skulle blivit en ytlig vänskap där vi hade haft kontakt ibland och frågat hur set är osv..
Bitter på kärleken
xxxxx skrev:Jag är precis som du att jag inte kan gå vidare men jag menar mer med det jag skrev att jag tror man fortfarande kan umgås och att man inte behöver kapa helt. Visst det blir jobbigt och det drar kanske bara ut på allt men jag har enorm separationsångest och klarar inte av stora förändringar så drar hellre ut på det. Jag kanske är otydlig. Men jag tror ändå i vissa fall att vissa kan fortsätta vara vänner under lång tid. Jag själv har aldrig fortsatt träffa någon som det har tagit slut med. Det har bara kommit som en chock att personen vill sluta ses och i mitt fall tror jag att det skulle hjälpt mg att fortsätta ses som vänner ett tag. Även om jag tror att den vänskapen skulle ta slut så vet man aldrig det kanske skulle blivit en ytlig vänskap där vi hade haft kontakt ibland och frågat hur set är osv..
När känslorna svalnat hos båda så kan man mycket väl ha kontakt igen. Det kan oxå fungera om båda är överens om att gå skilda vägar. Men om ena parten gjort slut och den andra parten är oförberedd och egentligen vill fortsätta tillsammans, då är det en mycket dålig idé att fortsätta ses.
Även om du har seperationsångest och inte gillar stora förändringar så blir det bara värre om din f.d. partner fortsätter att trigga dina känslor samtidigt som han/hon själv gått vidare och ser dig bara som en vän. Sådant kan sluta riktigt illa.
Bitter på kärleken
rdos skrev:xxxxx skrev:Jag är precis som du att jag inte kan gå vidare men jag menar mer med det jag skrev att jag tror man fortfarande kan umgås och att man inte behöver kapa helt. Visst det blir jobbigt och det drar kanske bara ut på allt men jag har enorm separationsångest och klarar inte av stora förändringar så drar hellre ut på det. Jag kanske är otydlig. Men jag tror ändå i vissa fall att vissa kan fortsätta vara vänner under lång tid. Jag själv har aldrig fortsatt träffa någon som det har tagit slut med. Det har bara kommit som en chock att personen vill sluta ses och i mitt fall tror jag att det skulle hjälpt mg att fortsätta ses som vänner ett tag. Även om jag tror att den vänskapen skulle ta slut så vet man aldrig det kanske skulle blivit en ytlig vänskap där vi hade haft kontakt ibland och frågat hur set är osv..
När känslorna svalnat hos båda så kan man mycket väl ha kontakt igen. Det kan oxå fungera om båda är överens om att gå skilda vägar. Men om ena parten gjort slut och den andra parten är oförberedd och egentligen vill fortsätta tillsammans, då är det en mycket dålig idé att fortsätta ses.
Även om du har seperationsångest och inte gillar stora förändringar så blir det bara värre om din f.d. partner fortsätter att trigga dina känslor samtidigt som han/hon själv gått vidare och ser dig bara som en vän. Sådant kan sluta riktigt illa.
Ja, du har nog rätt att det bästa är att kapa helt. Det är bara svårt med kärlek. Har haft svårt me de sociala koderna kring det med.
Bitter på kärleken
rdos skrev:xxxxx skrev:Jag tror man kan vara vänner trots uppbrott.
Bara man är ärliga och tydliga. Det kanske tar ett tag att acceptera förändringen men det kan självklart gå om båda vill.
Antingen så är du NT (på relationsfronten), eller så har du inte varit med om uppbrott från någon som du haft en stark anknytning till. Om man forsätter att umgås med någon man är förälskad i så kommer man aldrig vidare. Du kanske har förmåga att göra om en förälskelse till en vänskap, men det har definitivt inte jag. Det enda som gäller i en sådan situation är noll kontakt.
Jo, det är klart, om du fortfarande är KÄR i personen. Men om relationen har "svalnat" - om BÅDA har tappat intresset, då är det inget problem.
Bitter på kärleken
LilyFlower: Det är inte konstigt att känna så i din situation. Det är klart att du tycker det är pest just nu. Men det ändrar sig igen också. Och folk är så olika, alla är inte som ditt ex. Det går att ha relationer på så många olika sätt. Det behöver inte vara inskränkande och jobbigt. Fördelen med (även negativa) erfarenheter är att du sedan vet bättre vad du vill och vem som kan passa dig. Det blir enklare på det sättet.
Bitter på kärleken
Toblerone skrev:LilyFlower: Det är inte konstigt att känna så i din situation. Det är klart att du tycker det är pest just nu. Men det ändrar sig igen också. Och folk är så olika, alla är inte som ditt ex. Det går att ha relationer på så många olika sätt. Det behöver inte vara inskränkande och jobbigt. Fördelen med (även negativa) erfarenheter är att du sedan vet bättre vad du vill och vem som kan passa dig. Det blir enklare på det sättet.
Väldigt bra och klokt skrivet.
Bitter på kärleken
Det är sådär det oftast är tyvärr, men om man bygger murar runt sej själv som skydd så blir livet ganska trist, det är bättre att försöka öppna sej själv och sina känslor så mycket som möjligt, och låta alla såra och skada så mycket som de vill, och försöka tycka om och förlåta alla människor ändå trots att de sårar. För det handlar mest om att lära sej att inte bli skadad och inte låta sej påverkas på det sättet, och kunna fortsätta se med ljusa och nyfikna ögon på allting oavsett vad som händer, istället för att bli gammal och bitter och låta sej påverkas negativt.
Är man typ bitter och negativ så drar man dessutom mest till sej andra personer som också är bittra och negativa, eftersom man helt enkelt kommer bäst överens med såna då, och så vidare, så man får försöka vara så som man vill att andra ska vara.
Är man typ bitter och negativ så drar man dessutom mest till sej andra personer som också är bittra och negativa, eftersom man helt enkelt kommer bäst överens med såna då, och så vidare, så man får försöka vara så som man vill att andra ska vara.
Bitter på kärleken
Det handlar om att se till att andra inte kan skada en. Och om de gör det att se till att de inte kan göra om det.
Bitter på kärleken
nallen skrev:Det handlar om att se till att andra inte kan skada en. Och om de gör det att se till att de inte kan göra om det.
Men det går ju inte verkligen om man inte tänker isolera sig helt.
Bitter på kärleken
nallen skrev:Hellre säker än skadad.
Det är som att säga att det är bättre att man redan är död än att ta risker... Vet inte om liknelsen var så bra nu, men ingen kontakt är ingen kontakt. Om det är bättre än att man råkar ut för något negativt nån gång...... Iofs måste jag säga att jag har gått åt det hållet också dem senaste åren (när det gäller vänner). Och det är egentligen helt mot min natur. Men man orkar inte längre nånstans. Så jag förstår det egentligen. Men tycker ändå inte att det är en lösning. Bättre vore egentligen att vara så försiktig som möjlig utan att dra sig tillbaka helt.
Bitter på kärleken
Toblerone skrev:Om det är bättre än att man råkar ut för något negativt nån gång...
Ja, det är det ju. Om man inte kan göra rätt en gång för alla.
Bitter på kärleken
nallen skrev:Toblerone skrev:Om det är bättre än att man råkar ut för något negativt nån gång...
Ja, det är det ju. Om man inte kan göra rätt en gång för alla.
Hur menar du det? Man kan väl inte skydda sig en gång för alla från att bli sårad från olika personer? Om man inte undviker all kontakt.
Bitter på kärleken
inge bra att skydda sig hela livet..våga leva! Sårad kan man bli men även älskad om man vågar prova även fast man inte vet utfallet.Ja det är jobbigt att bli sårad eller besviken men med tiden blir man härdad...
Bitter på kärleken
Toblerone skrev:Hur menar du det?
Om man ser till att göra rätt och därmed får henne att göra rätt så behöver man ju inte krångla med andra sen. Typ.
Bitter på kärleken
Jo, om man hittar rätt person och det funkar, så behöver man inte krångla mera. Det är jag också glad för att jag slipper. Det är svårare med vänner då.
Bitter på kärleken
Det gäller att träffa människor som respektera AS och du känner dig trygg och värdefull. Självförtroende förstärks, gör att kvinnor blir mer intresserade.
Återgå till Att leva som Aspergare