Märker att jag tycker att det blir jobbigt att vara medlem i ett forum, när jag egentligen inte vill ha så mycket med andra människor att göra... Samtidigt vill jag ju vara här för att förstå mer om aspergers och kanske känna igen mig i något andra skriver. Någon som känner likadant?

När det blir för mycket är det bar att logga ut och göra något annat

Huggorm skrev:När det blir för mycket är det bar att logga ut och göra något annat

Precis och man behöver inte vara uppmärksam efter "sociala signaler" utan det är bara ren och fin enkel text.

De flesta känner nog så. Man måste inte vara aktiv på forumet och skriva en massa. Jag är också asocial (ja, det heter så, inte "osocial", men det är ett väldigt vanligt misstag eftersom nästan alla andra motsatsord börjar med o)

Adira skrev:De flesta känner nog så. Man måste inte vara aktiv på forumet och skriva en massa. Jag är också asocial (ja, det heter så, inte "osocial", men det är ett väldigt vanligt misstag eftersom nästan alla andra motsatsord börjar med o)

Asocial och osocial är två olika ord med olika betydelse men båda finns. Och jag tror det är "osocial" det handlar om här.

Jepp, det är två olika betydelser.


Man är bara så social man har lust att vara här inne.

De flesta tar asocial som samhällsfientlig men Svenska akademins ordbok har inte med ordet alls. Andra som Norstedts har inte med osocial istället medan wiki tycker att asocial mindre ofta kan betyda samma som osocial.

Prefixet a- brukar ju betyda "utan" medan anti- brukar betyda "emot". Således borde asocial och osocial vara mer eller mindre samma sak och betyda ungefär "utan vilja till umgänge" eller nåt liknande. Medan antisocial bör betyda ungefär "emot umgänge".

Asocial brukar betyda mer eller mindre kriminellt beteende. Så orden är rätt knepigt upplagda. Osocial är väl egentligen mer korrekt. Men det associerar egentligen till kuf så det är inget bra heller. Socialt ointresse är väl det korrekta?

Nåväl i ett forum kan man ta kommunikationspaus till skillnad från IRL. Man får tid att tänka och formulera sig. Vid fysiskt, videolänksmöte eller chatt måste man tänka snabbt och rätt på en gång.

Från SAOL:

asocial [-a'l] adj. -t -a avvikande från samhällets normer

Från Språkvård 3/03 (http://www.sprakochfolkminnen.se/downlo ... 2003-3.pdf):

När det gäller asocial – osocial finns en klar betydelseskillnad. Med asocial avses ’som bryter mot grundläggande samhällsnormer’ och det är nästan synonymt med kriminell. Med osocial menas ’som inte är intresserad av kontakt med andra människor’, nästan synonymt med ’som är enstöring’.

På engelska kan asocial betyda både osocial och antisocial, även om den första definitionen betraktas som mer korrekt.

För att undvika missförstånd kan orden osocial och antisocial användas.

Vilket djävla skit, folks egna påhitt slås fast och blir en permanent betydelseglidning.

Definitionen "socialkompetens" t ex, är ett påhitt av supersociala NT:are för att framhäva sig själva skulle jag vilja påstå, för att ta poäng på en grupp som har svårare att försvara sig och för att bygga på sitt eget ego, bara för att de gjort det till ett slags norm. Som jag ser det, är det inget annat en ny skymf mot NPF:are...

antonius skrev:Definitionen "socialkompetens" t ex, är ett påhitt av supersociala NT:are för att framhäva sig själva skulle jag vilja påstå, för att ta poäng på en grupp som har svårare att försvara sig och för att bygga på sitt eget ego, bara för att de gjort det till ett slags norm. Som jag ser det, är det inget annat en ny skymf mot NPF:are...

Ja nånting sånt...intressant och bra tankegång.

Men hör osocialbiten verkligen till diagnosen?

Är det inte bara en försvarsmekanism vi tar oss till för att den sociala delen tar så mycket energi och är så svår?

Jag vet att jag har ett större socialt behov än jag har ork att tillgodose.

MissWorld skrev:Märker att jag tycker att det blir jobbigt att vara medlem i ett forum. Någon som känner likadant?

Javisst kan det vara jobbigt. Och det är det inte bara de med AS som kan känna. Det kan kännas som mycket press att skriva saker som man vet att hundratals kan komma att läsa. Speciellt när det inpräntas permanent. Men det är bara att försöka verkligen skriva från ditt sanna jag och hålla känslor i relativt styr, så tycker jag inte att man ska behöver oroa sig för konsekvenser. Alla är olika. Det finns inget rätt eller fel. Det är bara vissa som tycker det.

Att slippa läsa och tolka ansikten, hålla ögonkontakt och formulera ett genomtänkt svar på sekunden är skönt.

antonius skrev:ett påhitt av supersociala NT:are för att framhäva sig själva skulle jag vilja påstå, för att ta poäng på en grupp som har svårare att försvara sig och för att bygga på sitt eget ego

Alltså bör man hålla sig i meritokratiska miljöer som är svåra för neurotyper?

antonius skrev:Definitionen "socialkompetens" t ex, är ett påhitt av supersociala NT:are för att framhäva sig själva skulle jag vilja påstå, för att ta poäng på en grupp som har svårare att försvara sig och för att bygga på sitt eget ego, bara för att de gjort det till ett slags norm. Som jag ser det, är det inget annat en ny skymf mot NPF:are...

Det hör väl till att ge en negativ klang och avgränsa sig från människor vars egenskaper man inte vill kännas vid eller förstår.
Asocial associerar jag med diagnoser som psykopati, osocial som något som inte behöver vara beständigt men kan vara det genom att vara ett genomgående drag hos en person.

Jag tycker inte att det är konstigt att en osocial person är här, som personen antyder så finns det nämligen ett behov av att känna tillhörighet och det har inte med ord att göra.

Att vara osocial betecknas numer så hårt så man kan lika gärna säga att man varit småkriminell, för NT:folket har på en del plan gjort det som en så stor del, att om man inte kan dansa med dem på det "sociala valsgolvet" är man närmast att betrakta som sinnesslö, om man sen är briljant på sin kompetens har ringa betydelse, för man måste vara en kul kille att ha med sig på lunchen också, sen om man kan ngt får stå tillbaka. Det här gör dessutom att de kan på ett enkelt sätt skyfla undan en del hinder i deras karriär på ett enkelt sätt, där deras brister inte syns, allt bara för att man är ett socialt geni

Jag uttrycker ibland inför vissa att jag tycker om att vara mycket själv, att jag trivs bra med mig själv. Det klingar bättre än att säga att jag helst är ensam. Tyvärr kan det ha nackdelar att vara brutalt ärlig.. och säga att "Jag är mycket osocial".

När jag hör och läser ordet antisocial associerar jag ofta till antisocial personlighetsstörning.

Flinta skrev:Jag uttrycker ibland inför vissa att jag tycker om att vara mycket själv, att jag trivs bra med mig själv. Det klingar bättre än att säga att jag helst är ensam. Tyvärr kan det ha nackdelar att vara brutalt ärlig.. och säga att "Jag är mycket osocial".

När jag hör och läser ordet antisocial associerar jag ofta till antisocial personlighetsstörning.

Precis, bättre säga att man "på många sätt är ganska solitär" de som inte vet vad det betyder blir då tyst en liten stund och de som känner till det är påfallande ofta de som möjligen är nog bildade att acceptera sådant, eller man kan i varje fall hoppas...

antonius skrev:Precis, bättre säga att man "på många sätt är ganska solitär" de som inte vet vad det betyder blir då tyst en liten stund och de som känner till det är påfallande ofta de som möjligen är nog bildade att acceptera sådant,

Rätt smart bildningskontroll.

Säger man att någon är social eller osocial är det relaterat till andra och däri ligger förvillelsen. En del gillar helt enkelt egentid och det är helt orelaterat till andra.

plåtmonster skrev:Rätt smart bildningskontroll.

Tack, jag har mina stunder, även om det är sällan...

Tror det handlar om att normen i samhället är att man ska vara supersocial, när någon är ärlig om motsatsen blir man sedd som udda...eller mobboffer...tyvärr...istället för hedervärd för sin ärlighet
Det är tom mer accepterat att ljuga om det, för då "har man ju iaf snappat upp normen" även om man inte lever efter den...