Jag tar nu 20mg Escitalopram och funderar på att byta till något annat, men jag ville först kolla med er som har lite mer koll.

Escitalopram fungerar bra mot själva depressionen men jag blir mycket sömnig av det, plus de ganska vanliga sexuella störningarna. Det är så illa att jag kan sova runt 20 timmar på helgdagar om jag inte har något att göra och mitt sociala liv är i princip obefintlig pga det.

Tänkte testa Bupropion eller Vortioxetin eller är det kanske smartare att testa några andra SSRI först innan man börjar med de här lite ovanligare preparaten?

Hur går det för dig Gripandekylig?
Äter du fortfarande Brintellix eller har du fått byta medicin?

Donan skrev:Escitalopram fungerar bra mot själva depressionen men jag blir mycket sömnig av det, plus de ganska vanliga sexuella störningarna. Det är så illa att jag kan sova runt 20 timmar på helgdagar om jag inte har något att göra och mitt sociala liv är i princip obefintlig pga det.

Tänkte testa Bupropion eller Vortioxetin eller är det kanske smartare att testa några andra SSRI först innan man börjar med de här lite ovanligare preparaten?

Om du känner dig sömnig av escitalopramet kanske bupropion kan hjälpa, ja. Det kan emellertid enligt min erfarenhet vara svårt att finna ett antidepressivt läkemedel som fungerar mot depressionen så samtidigt finns det ju skäl att stanna kvar med den medicinen du har. Vad jag förstår har escitalopram en särskilt bred verkningsmekanism för att vara ett SSRI-preparat, men måhända är den bara synnerligen välstuderad. Hursomhelst ger den dopaminerga effekten av bupropion att Voxra blir lämpligare vakenhetsstimulerande än Brintellix vars vortioxetin enbart tycks stimulera serotoninsystem.

Heaven76 skrev:Hur går det för dig Gripandekylig?
Äter du fortfarande Brintellix eller har du fått byta medicin?

Idag var jag hos läkaren och där beslutade vi att höja dosen Brintellix till 20 mg per morgon. Jag äter den alltså fortfarande och jag ska börja med 20 mg (2 st 10 mg:s-tabletter) redan imorgon; på måndag lär de tabletter om 20 mg som jag beställt finnas att hämta ut på mitt apotek. Det är ju fortfarande en ny och ovanlig medicin så apoteken lagerhåller normalt inte Brintellix än utan man får beställa läkemedlet.

Jag har inte märkt av någon tillräcklig antidepressiv effekt ännu och jag tog upp ett förslag med min läkare om att avvakta 2 månader på 20 mg och därefter, om effekten uteblir, augmentera vortioxetinet med 200 mg modafinil. Fungerar inte det heller blir då steg två att byta ut allt mot fenelzin. Han skulle överväga mina förslag och återkomma med en åsikt vid nästa läkarbesök.

Gripandekylig skrev:Om du känner dig sömnig av escitalopramet kanske bupropion kan hjälpa, ja. Det kan emellertid enligt min erfarenhet vara svårt att finna ett antidepressivt läkemedel som fungerar mot depressionen så samtidigt finns det ju skäl att stanna kvar med den medicinen du har. Vad jag förstår har escitalopram en särskilt bred verkningsmekanism för att vara ett SSRI-preparat, men måhända är den bara synnerligen välstuderad. Hursomhelst ger den dopaminerga effekten av bupropion att Voxra blir lämpligare vakenhetsstimulerande än Brintellix vars vortioxetin enbart tycks stimulera serotoninsystem.

Ursäkta om det blir lite off-topic...
Min tanke var att eftersom jag reagerar bra på mer serotonin (för det är väl det escitalopram gör, grovt förenklat?) så borde vortioxetin kanske också fungera men förhoppningsvist med mindre jobbiga biverkningar. Låter det vettigt eller är jag helt ute och cyklar?
Egentligen behöver jag inget uppiggande, jag var lagom vaken innan jag började ta escitalopram men då var jag energilös och apatisk istället.
Enda sättet att veta säkert är väl att testa? I värsta fall mår jag skit ett tag men jag kan alltid gå tillbaks till det jag vet funkar ok.

Lycka till med din behandlig, hoppas du hittar något som fungerar.

Donan skrev:Min tanke var att eftersom jag reagerar bra på mer serotonin (för det är väl det escitalopram gör, grovt förenklat?) så borde vortioxetin kanske också fungera men förhoppningsvist med mindre jobbiga biverkningar. Låter det vettigt eller är jag helt ute och cyklar?

Det låter vettigt.

Escitalopram fungerar huvudsakligen genom att blockera serotoninåterupptagstransportören. Den stimulerar även svagt några monoaminreceptorer men som ett SSRI resulterar den i att höja nivåerna av serotonin i synapsklyftan ja så det är dess primära verkningsmekanism. Vortioxetin gör också det, och har även affinitet till flera serotoninreceptorer: i betydande grad till skillnad mot escitalopram. Så ja du har helt rätt i att Brintellix fungerar snarlikt.

Det stämmer även att biverkningsriskerna bör vara lägre med vortioxetin: bl.a. eftersom dess affinitet till vissa serotoninreceptorer mildrar de sexuella biverkningar som ökade extracellulära serotoninnivåer kan ge, så att de för det mesta utesluts.

Donan skrev:Enda sättet att veta säkert är väl att testa? I värsta fall mår jag skit ett tag men jag kan alltid gå tillbaks till det jag vet funkar ok.

Ja, du kan ju ta upp Brintellix med din läkare och höra vad denne säger om den.

Donan skrev:Lycka till med din behandlig, hoppas du hittar något som fungerar.

Tack, detsamma

Hej,

Hur går det för dig med Brintellixen? Var själv hos läkaren idag och fick detta preparat utskrivet men inget apotek i stan hade det inne så kan börja med dem först på tisdag tyvärr.
Vad menar du med "augmentera vortioxetinet med 200 mg modafinil"? Jag vet vad modafinil är och vad det i huvudsak ska användas till men kan man blanda dessa två preparat för att få bättre effekt då eller hur menar du?

Må väl och tack för din fina beskrivning i början den är guld

Gripandekylig skrev:Jag har inte märkt av någon tillräcklig antidepressiv effekt ännu och jag tog upp ett förslag med min läkare om att avvakta 2 månader på 20 mg och därefter, om effekten uteblir, augmentera vortioxetinet med 200 mg modafinil. Fungerar inte det heller blir då steg två att byta ut allt mot fenelzin. Han skulle överväga mina förslag och återkomma med en åsikt vid nästa läkarbesök.

djunash skrev:Hur går det för dig med Brintellixen? Var själv hos läkaren idag och fick detta preparat utskrivet men inget apotek i stan hade det inne så kan börja med dem först på tisdag tyvärr.
Vad menar du med "augmentera vortioxetinet med 200 mg modafinil"? Jag vet vad modafinil är och vad det i huvudsak ska användas till men kan man blanda dessa två preparat för att få bättre effekt då eller hur menar du?

Hej,

jo det går väl bra med medicineringen i den meningen att jag inte har upplevt några biverkningar alls av 20 mg. Dock har jag heller inte märkt av några positiva effekter heller så jag misstänker att jag kommer att behöva ändra om i medicineringen i mitten av april när jag troligen möter läkaren nästa gång. Nu har jag ätit 20 mg Brintellix i 21 dagar men läkaren ville ge den dosen ungefär 2 månader innan vi ändrar någonting.

Man kan använda modafinil för att augmentera många antidepressiva medicineringar eftersom det är ett centralstimulerande preparat som höjer nivåerna av dopamin i synapsklyftan främst i området hypotalamus. Man kan egentligen använda alla centralstimulantia som antidepressiva då deras effekt kan liknas vid bupropion (Voxras) fast mer snabbverkande, starkare och beroendeframkallande.

Anledningen till att jag föreslagit just modafinil och inte exempelvis lisdexamfetamin är därför att det, utöver att vara lite mer specialiserat genom att det ger främst ökad vakenhet och fokus (p.g.a. var i hjärnan det koncentreras som ovan nämnts) är därför att det även hämmar cytokrom P4502C9 (CYP2C9) vilket är ett hjälpenzym vid processer som involverar nedbrytning av läkemedel som normalt metaboliseras av CYP2D6 (vortioxetin) - som får en mer framträdande roll hos patienter som efter exempelvis genotypningstester har visat sig vara långsamma metaboliserare m.a.p. CYP2D6.

M.a.o. ger modafinilet såväl en additivt förstärkande effekt genom att det förhöjer de extracellulära nivåerna av dopamin som en synergistiskt augmenterande effekt genom att det hämmar det hjälpenzym, som hos patienter som har samma genetiska kodning för CYP2D6 som jag har, bistår vid nedbrytningen av vortioxetin. Jämför exempelvis med att istället addera bupropion (Voxra) som skulle extremt kraftfullt hämma det leverenzym som huvudsakligen bryter ned vortioxetin (Brintellix); då skulle man få en snarlik fast långt svagare dopaminerg effekt samtidigt som den farmakokinetiska höjningen av vortioxetinet skulle bli alltför kraftfull. Därför är modafinil ett bättre val för att augmentera just vortioxetin.

D.v.s:
Vortioxetin (Brintellix)
- Bryts ned av CYP2D6 som bistås av CYP2C9
- Hos patienter med genetiskt sämre CYP2D6-funktion blir CYP2C9 viktigare vid denna metabolism

Modafinil (Modiodal)
- Höjer de extracellulära nivåerna av dopamin i hypotalamus
- Hämmar CYP2C9

Bupropion (Voxra)
- Höjer de extracellulära nivåerna av dopamin marginellt
- Hämmar kraftfullt CYP2D6

Därmed ger kombinationsbehandling av vortioxetin och modafinil en augmenterad antidepressiv effekt. Kombinationen vortioxetin och bupropion hade nog riskerat att förorsaka mer huvudvärk än antidepressiv verkan.

djunash skrev:Må väl och tack för din fina beskrivning i början den är guld

Tack ska du ha. Jag hoppas att det blir en lyckad medicinering för dig!

D.v.s:
Vortioxetin (Brintellix)
- Bryts ned av CYP2D6 som bistås av CYP2C9
- Hos patienter med genetiskt sämre CYP2D6-funktion blir CYP2C9 viktigare vid denna metabolism

Modafinil (Modiodal)
- Höjer de extracellulära nivåerna av dopamin i hypotalamus
- Hämmar CYP2C9

Bupropion (Voxra)
- Höjer de extracellulära nivåerna av dopamin marginellt
- Hämmar kraftfullt CYP2D6

Därmed ger kombinationsbehandling av vortioxetin och modafinil en augmenterad antidepressiv effekt. Kombinationen vortioxetin och bupropion hade nog riskerat att förorsaka mer huvudvärk än antidepressiv verkan.

djunash skrev:Må väl och tack för din fina beskrivning i början den är guld

Tack ska du ha. Jag hoppas att det blir en lyckad medicinering för dig!

Tack för ett väldigt utförligt och informativt svar. Du verkar vara väldigt kunnig inom verkningsmekanismer och vad som hämmar etc, jävligt grymt må jag säga.

Jag har tagit 10mg nu i cirka 1 vecka och känner väl ingen större skillnad, ska träffa läkaren på tisdag och då ska vi nog höja till 20mg är jag rätt säker på. Ska även ta upp med honom det där med modafinilet och hoppas han är medveten om att det kan förbättra effekten osv. Hoppas även att han skriver ut det till mig men det är nog förtidigt för det måste nog vänta tills brintarna har börjat verka fullt ut. Tack än en gång för ditt svar, uppskattas väldigt mycket må jag säga.

Må väl

Så, nu har jag ätit vortioxetin (Brintellix) i 149 dagar, d.v.s. i snart 5 månader.

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 71 dygn hittills

Ingenting nytt har märkts av, varken i fråga om verkningar eller biverkningar och jag ser fram emot läkarbesöket om 3,5 veckor då vi ska bestämma eventuell augmentering eller utbyte av medicinen. För mig personligen tycks vortioxetin vara alltför milt men för läkemedelskänsliga patienter är den multimodala verkningsmekanismen, som motverkar diverse problem som är vanliga bland serotonerga läkemedel, troligtvis hjälpfull.


Sanches, Connie et al. Vortioxetine, a novel antidepressant with multimodal activity: Review of preclinical and clinical data

Ja, då har jag alltså använt vortioxetin i 167 dygn: i fem och en halv månad sedan trådstarten den 28 november 2014 alltså.

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 89 dygn hittills

Jag har inga biverkningar att rapportera: sannolikt p.g.a. vortioxetinets multimodala effekter genom att det antagoniserar de serotoninreceptorer som orsakar vissa påtagliga biverkningar som annars är vanligt förekommande vid förhöjda nivåer av serotonin i synapsklyftan. Möjligen kan även läkemedlets olika spridning och koncentration i olika områden av CNS även påverka den milda biverkningsprofilen men detta har såvitt jag vet inte utretts nog ännu.

Så vad det gäller verkningarna då - ja, jag känner inte av någon speciellt stor förändring. Möjligen har jag blivit något mer klartänkt men det kan lika gärna, eller mer sannolikt, ha att göra med livsstilsförändringar. Jag återkommer dock till forskningen inom det området senare i inlägget.

djunash skrev:Ska även ta upp med honom det där med modafinilet och hoppas han är medveten om att det kan förbättra effekten osv. Hoppas även att han skriver ut det till mig men det är nog förtidigt för det måste nog vänta tills brintarna har börjat verka fullt ut.

Ja, idag hade jag läkarbesök och fick modafinil utskrivet för att augmentera effekten av vortioxetinet: en startdos om 100 mg varje morgon. Det är en låg dos; en normal startdos ligger på 200 mg och maxdos på 600 mg men eftersom jag nu inte använder det mot dagtrötthet förenat med narkolepsi utan off label så är det givetvis bäst så här. Min läkare kommer att ringa upp mig om 2 veckor och kanske beslutar vi då om en doshöjning till normala 200 mg eller så ger vi det längre tid.

Det finns goda argument i Fass för att använda modafinil i kombination med vortioxetin i fall där nyttan överväger beroendepotentialsrisken:

-Den synergistiska effekten-

Fass.se Interaktioner skrev:Antidepressiva: Ett antal tricykliska antidepressiva och serotoninåterupptagshämmare metaboliseras i hög grad via CYP2D6. För patienter med CYP2D6-brist (ca 10% av den kaukasisiska populationen) blir under normala förhållanden ett metaboliskt hjälpsystem som involverar CYP2C19 mer betydelsefullt. Eftersom modafinil kan hämma CYP2C19, kan lägre doser antidepressiva krävas för denna patientgrupp.

Det är som om jag citerats själv.

-Den additiva effekten-

Fass.se Farmakodynamik skrev:Då modafinil inte är en direktverkande dopaminreceptoragonist tyder in vitro och in vivo data på att modafinil binds till dopamintransportörer och inhiberar återupptag av dopamin. De vakenhetsstimulerande effekterna av modafinil motverkas av D1/D2-receptorantagonister som tyder på att den har en indirekt agonistaktivitet.

D.v.s. som ett mer potent bupropion (Voxra) som emellertid blott är märkvärdigt verksamt i hypotalamus där bl.a. bupropion och modafinils påverkan på extracellulära nivåer av dopamin bidrar till en förstärkt signalöverföring i områden av hypotalamus som reglerar utsöndring av vakenhetsreglerande hormoner: därav energiboosten och den subjektiva upplevelsen av att känna sig mer handlingskraftig vilket kan vara värdefullt vid bekämpning av depressioner.

Ja, hypotalamus är alltså avbildad i rött ovan.

Modafinil är även, kanske främst bland studenter, välkänt för att kunna användas för att förbättra minnet. Eventuellt fungerar den verkningsmekanismen genom modafinils dopaminerga verkan i den anteriorinferiora (bakre mediala) delen av hypotalamus: vårtkropparna till vilka direkta kopplingar med anterograd amnesi, samt övriga minnesproblem, har påvisats.

Även detta: ett potentiellt förbättrat minne, i kombination med den ökade vakenheten, har betydelse vid behandling av depression. (Jag anser alltså att det är rätt att använda detta läkemedel oftare och att dess indikationer i Fass bör utökas till att inkludera även läkemedlets antidepressiva effekt.)

Åter till vortioxetinet.

För någon månad sedan läste jag hastigt igenom en forskningsrapport om vortioxetin. Jag citerar några utdrag ur den här nedan:

Sanchez, Connie et al. Vortioxetine, a novel antidepressant with multimodal activity: Review of preclinical and clinical data, Lundbeck Research USA, Paramus, NJ 07652, USA

Vortioxetinets effekt vid de respektive olika serotoninreceptorerna i jämförelse med, utvalda, läkemedel.

Detta är väl främst en något vinklad jämförelse för att påvisa hur mycket effektivare vortioxetin är än vissa särskilt utvalda "motståndare". Men siffrorna kan givetvis vara intressanta att notera och jämföra med andra preparat på egen hand då det ändå gäller humanstudier.

Här nedan visas då vortioxetinets variation i affinitet till de olika serotoninreceptorerna.

Diagrammet tycks motsäga informationen om att vortioxetinet skulle till nära 100 % agonisera 5HT1A-receptorn; snarast tycks ju affiniteten till 5HT2A vara den mellan de två dominerande, men det kan vara jag som slarvat mig igenom studien och missförstått saken.

Här är då det, enligt mig, allra mest intressanta i det citerade verket. Tämligen bestämt fastslås hur vortioxetin kan bidra till stimulering av celltillväxten: till neural tillväxt.

Detta skulle kunna förklara vortioxetinets påstådda nootropa minnes- och kognitionsförbättrande egenskaper vilket givetvis är enormt intressant - i synnerhet då för oss deprimerade som observerat vår mentala kapacitet sjunka under sjukdomen.

Jag tror att den här, egentligen ganska milda, blandningen av 20 mg vortioxetin och 100 mg(+) modafinil kan erbjuda de direkta effekter jag eftersökt hos antidepressiva mediciner: bl.a. förstärkt handlingskraft, reparerat minne och koncentrationsfrämjande - vilka förhoppningsvis kan leda till andra indirekta effekter så som förhöjt självförtroende, restaurerad självkänsla och annat närmare relaterat till depressionens kärna.

Jag återkommer och håller er uppdaterade om denna moderna behandlings effektivitet.

Nu har det gått ungefär en och en halv månad sedan det senaste inlägget här och, som lovat, kommer här en uppdatering av behandlingens fortgång - samt även en redogörelse för medicinen vortioxetin (Brintellix) farmakodynamik på neuromolekylär nivå.

Jag har alltså använt vortioxetin i:

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 140 dygn, augmenterat med modafinil 100 mg: 51 dygn hittills

Totalt har jag använt vortioxetin i 218 dygn: i drygt 7 månader.

Det tycks ha varit ett klokt beslut att lägga till modafinil till behandlingen; som väntat märker jag av en aktiverande effekt snarlik den vid behandling med bupropion (Voxra). Jag misstänker dock att jag lär behöva höja dosen till 200 mg vid mitt nästkommande läkarbesök: den 8 juli. Visserligen har min läkare redan ringt upp mig vid ett par tillfällen och givit mig möjlighet att be om en doshöjning, men jag har valt att använda den längre tiden på lägsta dosen för att undersöka toleransutveckling och utsättningssymptom vid uppehåll och liknande.

I det förra inlägget skrev jag:

Gripandekylig skrev:Diagrammet tycks motsäga informationen om att vortioxetinet skulle till nära 100 % agonisera 5HT1A-receptorn; snarast tycks ju affiniteten till 5HT2A vara den mellan de två dominerande, men det kan vara jag som slarvat mig igenom studien och missförstått saken.

Efter att ha läst på lite mer kring SMS-läkemedels verkningsmekanism har det så smått börjat klarna för mig vad jag inte tidigare riktigt förstod: hur vortioxetinets agonistiska, partiellt agonistiska (d.v.s. funktionellt antagonistiska) respektive antagonistiska affinitet till olika serotoninreceptorer påverkar läkemedlets effekt.

Vortioxetin verkar alltså på flera sätt (multimodalt) samt i flera olika hjärnregioner där denna multimodala verkan ger olika effekt beroende på vilka typer av neuroner som påverkas - och hur de är anslutna till andra neuroner. Genom att vortioxetin blockerar återupptaget av serotonin: genom sin affinitet till 5HTt, stimulerar receptoraktivitet: genom sin affinitet till 5HT1A samt blockerar receptorer: genom sin affinitet till 5HT1B (partiellt agonistisk) 5H1D, 5HT3 och 5HT7 förstärks respektive försvagas signaltransmissionen i senare led: beroende på vid vilken synaptisk nod läkemedlet har ansamlats.

Även om vortioxetinets grundfunktion, likt traditionella SSRI-läkemedel, är att förhöja de extracellulära nivåerna av serotonin så påverkar serotoninreceptorerna systemet som en helhet olika beroende på vilken funktion respektive receptor har. Somliga fungerar signalöverförande och gör därför att stimulerande signalsubstanser frigörs medan andra fungerar nedreglerande av frisättningen av signalsubstanser. Att farmakologiskt stimulera vissa av serotoninreceptorerna leder helt enkelt till en depressiv effekt.



För att begripa sig på vortioxetinets verkan måste man alltså dels förstå dess multimodala effekt och dels dess multinodala effekt; det räcker inte att se till de direkta farmakodynamiska verkningarna i en enkel synaps på mikronivå utan man behöver zooma ut något och se till de mer indirekta farmakodynamiska verkningarna i kluster av synapser på makronivå där varje signalöverföring sker i en egen synaps, eller nod: modalitet och nodalitet.



För att försöka göra den här förklaringen något mer lättsmält kommer vortioxetinets sekundära effekter på olika signalsubstanser i hjärnan att behandlas seriellt med avseende på fyra makrokretssystem:

1. 5HTt, 5HT1A, 5HT1B 5HT1D och 5HT7:s effekter på serotonin
2. 5HTt, 5HT1A, 5HT1B och 5HT3:s effekter på glutamat och gammaaminosmörsyra
3. 5HT3:s effekter på serotonin, noradrenalin och acetylkolin
4. 5HT1A och 5HT1B:s effekter på dopamin, noradrenalin, histamin och acetylkolin

Förkortningar:

5HT - Serotonin
DA - Dopamin
NE - Noradrenalin
HA - Histamin
AcH - Acetylkolin
Glu - Glutamat
GABA - Gammaaminosmörsyra

1. 5HTt, 5HT1A, 5HT1B och 5HT3 - effekter på 5HT

Behandling med vortioxetin (Brintellix) gör att:
- 5HTt hämmas
- 5HT1A agoniseras
- 5HT1B agoniseras partiellt
- 5HT1D antagoniseras
- 5HT7 antagoniseras


Som nämnt finns det flera system för nedreglering av serotoninutsöndring inom serotoninsystemet som verkar genom negativ återkoppling från specifika serotoninreceptorer som stimuleras. Vissa 5HT1A-receptorer är presynaptiskt lokaliserade på neuronens somata och axoner, vissa 5H1B- och 5HT1D-receptorer är också presynaptiskt lokaliserade - fast vid nervterminalerna och vissa 5HT7-receptorer är postsynaptiskt lokaliserade i mitthjärnans rafe ("sömmarna" kring serotonerga neuronsystem).



Gemensamt för samtliga dessa receptorer är att de vid stimulans av serotonin återkopplar negativt till utsöndringen av serotonin och därigenom har en autoreglerande verkan av den extracellulära serotoninkoncentrationen. 5HT1A, 5HT1B och 5HT1D gör detta mer direkt emedan agonism av 5HT7 frisätter GABA vilket sedan, mer indirekt, nedreglerar serotoninnivåerna.



Vid behandling med 5HTt-hämmare, som samtliga SSRI-preparat är, gör det hämmade återupptaget av serotonin att serotoninreceptorerna, inklusive de ovan uppräknade, överstimuleras. Görs detta över en längre tid sker en desensibilisering av receptorerna: deras förmåga att återkoppla till serotoninsystemet, så att de extracellulära nivåerna av serotonin minskas, trubbas av. Denna funktion är den rådande förklaringen till varför SSRI-preparat kan ha en antidepressiv verkan.



Vortioxetinets listiga multimodala verkningsmekanism gör alltså att 5HT1A-receptorerna, som agoniseras, desensibiliseras snabbare samtidigt som 5HT2A-receptorerna, som bara partiellt agoniseras (d.v.s. funktionellt antagoniseras), samt 5HT1D- och 5HT7-receptorerna, som antagoniseras, påverkas i lägre grad av de förhöjda serotoninnivåerna. Därför krävs inte en lika kraftig serotoninåterupptagshämmande effekt av vortioxetin som av klassiska SSRI-mediciner.

Enligt vissa studier kan det räcka med så låg blockering av 5HTt som 50% för vortioxetin (Brintellix), jämfört med nästan 100% av de flesta SSRI-läkemedlen. Detta, i kombination med de mer givna effekterna av att antagonisera vissa serotoninreceptorer (som redan avhandlats tidigare i tråden) kan förklara den nästan obefintliga frekvensen av sexuell dysfunktion bland patienter som behandlas med vortioxetin jämfört med patienter som använder gamla SSRI-preparat.


2. 5HTt, 5HT1A, 5HT1B och 5HT3 - effekter på Glu och GABA

Behandling med vortioxetin (Brintellix) gör att:
- 5HTt hämmas
- 5HT1A agoniseras
- 5HT1B agoniseras partiellt
- 5HT3 antagoniseras


Nu ska även vortioxetinets effekter på 5HT3-receptorerna, vilka är unika i sammanhanget då de reglerar jonkanaler, behandlas: i samband med att övriga ovan listade receptorers nedströms effekter i fråga om påverkan på glutamat- och GABA-neuroner i prefrontalkortex och i hippocampus. Nervkopplingar mellan 5HT-neuroner och GABA-neuroner respektive mellan 5HT-neuroner och Glu-neuroner påverkar hur glutamatpyramidceller signalerar vidare uppåt längs apikaldendriten mot hjärnbarken.



Dels kan frisatt serotonin direkt påverka glutamatfrisättningen genom dess affinitet till de serotoninreceptorer som finns längs pyramidneuronerna som i sin tur stimulerar respektive hämmar frisättningen av glutamat. 5HT2C, 5HT4, 5HT6, 5HT7 och 5HT2A verkar frisättande medan 5HT5, 5HT1A och 5HT1B verkar hämmande.



Dels kan frisatt serotonin indirekt påverka glutamatfrisättningen genom att påverka intermediära GABA-neuroners frisättning av den signalhämmande substansen GABA, så att koncentrationen av extracellulärt GABA sjunker och glutamatpyramidneuronerna i lägre grad hämmas i sina aktionspotentialer att frisätta glutamat genom sina apikaldendriter.



Två av de grupper av GABA-neuroner som diskuteras är de snabbtoppande så kallade korg- och kandelaberinterneuronerna, som i sin tur vardera har nervkopplingar med 200-1000 pyramidneuroner: bl.a. i hippocampus och i prefrontalkortex. Frisättning av glutamat längs glutamatpyramidneuronernas apikaldendriter leder i sin tur till att andra neuroner nedströms aktiveras och i sin tur frisätter andra stimulerande signalsubstanser så som dopamin, noradrenalin, acetylkolin, histamin och serotonin.



För att djupare förstå hur vortioxetin påverkar denna process måste de korg- och kandelaber-GABA-neuronernas serotoninreceptorers funktioner förklaras närmare. 5HT1A är hämmande medan 5HT2A och 5HT3 är stimulerande då deras funktioner aktiveras av kontakt med serotonin. Om serotoninnivån överstiger det normala, genom att exempelvis ett SSRI-läkemedel blockerar 5HTt, så stimuleras alltså den här gruppen av GABA-neuroner att utsöndra GABA utav 5HT2A och 5HT3 medan 5HT1A istället hämmar utsöndringen av GABA. En annan grupp av GABA-neuroner, som är regelbundet toppande, sent toppande eller explosivt toppande i sin signalkaraktär, påverkas mot motsatt vis när serotonin når deras 5HT1B-receptorer.



Skillnaden mellan korg- och kandeaber-GABA-neuronerna jämfört med den andra viktigare gruppen av GABA-neuroner som tillsammans utgör mer än hälften av icke-pyramidneuroner i hjärnbarken är dessa neuroners relationer till neurokemiska markörer. De först nämnda påverkar proteinet parvalbumin medan den senare gruppen påverkar calbindin, calretinin, kolecystokinin, vasoaktiv intestinal peptid, somatostatin, och/eller neuropeptid Y. Dessa neuromolekylära relationer avgör alltså om 5HT1B-agonism ska verka stimulerande eller hämmande.



Eftersom serotonin tycks såväl upp- som nedreglera nivåerna av frisatt glutamat kan dess funktion framstå som lite paradoxal. Forskning har visat att serotoninfrisättning kan ge olika respons i den nedströms glutamatfrisättningen i områdena prefrontalkortex och hippocampus. Nettoeffekten av 5HT-stimulans kommer därför att påverkas av de neuroregionala uttrycksmönstren av 5HT-receptortyper, koncentrationen av dessa receptorer och nivån av extracellulärt serotonin.



Serotonin självt har dock olika affinitet för olika serotoninreceptorer: det förekommer 2-6 gånger fler 5HT1A-receptorer än 5HT1B-receptorer och andelen är ännu större i förhållande till antalet 5HT3-receptorer. Därför kommer lägre koncentrationer av tillgängligt serotonin leda till att de hämmande 5HT1A-receptorerna dominerar den postsynaptiska verkan medan högre koncentrationer av tillgängligt serotonin leder till en motsatt, stimulerande, effekt när 5HT1B- och 5HT3-receptorerna påverkas alltmer. 5HT reglerar alltså glutamatutsöndringen i funktion av en buffert: så att signaltransmissionen varken blir för stark eller för svag - och så att det uppstår, av monoaminhypotesen troende hyllade begreppet, homeostas (biokemisk balans).

Traditionella SSRI-preparat har påvisat tydliga problem med akut sänkt glutamatfunktion som dock, sannolikt efter en tids desensibilisering av serotoninreceptorerna, med tiden givit en omvänd och då antidepressiv effekt. Moderna antidepressiva läkemedel verkar ofta som NMDAR2B-receptorantagonister, eller som det populära ketamin (Ketalar): något trubbigare fast icke-kompetitivt antagoniserande av NMDA-receptorer överlag. Dessa läkemedels verkningsmekanismer fungerar så att de leder till frisättning av glutamat i pyramidneuronerna. Det har därför ansetts vettigt att se till detta farmakodynamiska område när man skapat nyare antidepressiva läkemedel: så som vortioxetin (Brintellix).



Om 5HT1A agoniseras av ett exogent preparat, så som av vortioxetin, så hämmas GABA-utsöndringen. Om 5HT2A agoniseras partiellt av ett exogent preparat, så som av vortioxetin, så hämmas eller stimuleras (beroende på GABA-neurongrupp) GABA-utsöndringen - trots att receptorn agoniserats: eftersom att den egentligen, funktionellt, mest har ockuperats och hindrat endogent 5HT från att fästa sig där. Om 5HT3 antagoniseras av ett exogent preparat, så som av vortioxetin, så hämmas GABA-utsöndringen. M.a.o. begränsas GABA-neuronens effektivitet i att sända ut glutamatpyramidneuronsneutraliserande GABA tämligen effektivt av vortioxetin: i synnerhet då p.g.a. dess antagonistiska affinitet till 5HT3-receptorer.


Det krävs nog ett undantag i bildstorleken här eftersom den neuromolekylära farmakodynamiska förklaringen som givits ovan i text har varit så ingående och komplicerad. Poängen är i vart fall att GABA-frisättningen hämmas med förstärkt glutamatfunktion i pyramidcellerna och nedströms frisättning av DA, NE, AcH, HA och 5HT som följd vilket verkar stimulerande och har möjlighet att motverka depression.


3. 5HT3 - effekter på 5HT, NE och AcH

Behandling med vortioxetin (Brintellix) gör att:
- 5HT3 antagoniseras


Här kommer att förklaras hur vortioxetin genom att antagonisera 5HT3-receptorer förmår stimulera frisättningen av serotonin, noradrenalin och acetylkolin. Serotoninfrisättning kan, förutom så som förklarats under första rubriken, kontrollera sin egen frisättning genom en återkopplingsfunktion i en något mer komplicerad makrokrets av neuroner som involverar glutamatpyramidneuroner i prefrontalkortex och hippocampus.



Där agoniserar serotonin stimulerande 5HT3-receptorer på grupper av GABA-interneuroner, som inte tillhör grupperna korg- eller kandelaberneuroner och som följaktligen inte märks positivt av det kalciumbindande proteinet parvalbumin utan är regelbundet-, sent- eller explosivt toppande i sina aktiveringsmönster. Följaktligen frigörs GABA som neutraliserar den tredje neuronen i denna återkopplingskrets: pyramidcellen. Denna glutamatpyramidneuron hade annars kunnat avge glutamat till rafe som då hade stimulerat ytterligare serotonerg aktivitet.



Vanliga SSRI-läkemedel, å ena sidan, hämmar ju endast återupptaget av serotonin vilket innebär att de nämnda 5HT3-receptorerna kan överstimuleras av den förhöjda koncentrationen av extracellulärt serotonin som behandling med den typen av äldre antidepressiva läkemedel innebär. Vortioxetin (Brintellix), å andra sidan, hämmar inte bara 5HTt utan antagoniserar dessutom 5HT3-receptorerna vilket innebär att den beskrivna återkopplingskretsen inte längre begränsar frisättningen av serotonin.



5HT3-receptorer reglerar dock även den nedströms frisättningen av såväl noradrenalin som acetylkolin. På liknande sätt som beskrivits ovan handlar det även här om att GABA-interneuroner med 5HT3-receptorer påverkas av serotonin. Återigen kontrasterar vortioxetin mot äldre SSRI-läkemedel genom att antagonisera 5HT3-receptorer och därigenom hindra de förhöjda extracellulära serotoninnivåerna från att nedströms hämma frisättningen av noradrenalin och acetylkolin.



I prefrontalkortex hindras GABA från att hämma frisättningen av noradrenalin nedströms till locus coeruleus och i nedre proencephalon hindras GABA från att hämma frisättningen av acetylkolin: allt tack vare att vortioxetin blockerat de 5HT3-receptorer som annars hade stimulerat frisättningen av GABA.



Vortioxetins frisättning av serotonin, noradrenalin och acetylkolin kan effektivisera informationsbehandling i dysfunktionella neuronkretsar genom att erbjuda långsiktig stimulans av signaltransmissionen, synaptisk neuroplasticitet och förstärkt pyramdneuronaktivitet vilket i förlängningen inte enbart kan leda till ett förbättrat humör utan även bekämpa de kognitionsdegraderande effekterna av depressioner.


4. 5HT1A och 5HT1B - effekter på DA, NE, HA och AcH

Behandling med vortioxetin (Brintellix) gör att:
- 5HT1A agoniseras
- 5HT1B agoniseras partiellt


Under första rubriken har det redan förklarats hur 5HT1A- och 5HT1B-receptorerna, när de är lokaliserade på de presynaptiska neuronerna, kan desensibiliseras och därigenom göra att de extracellulära nivåerna av signalsubstansen serotonin höjs. I kontrast till detta, tycks inte 5HT1A- och 5HT1B-receptorerna desensibiliseras på samma sätt ifall de är lokaliserade på den postsynaptiska neuronerna; istället har de där andra funktioner då de där kan reglera helt andra signalsubstansers frisättande. M.a.o. sker normalt ingen autodesensibilisering när två olika neuroner är involverade (med undantag för GABA-utsöndrande neuroner med 5HT7-receptorer i rafe som beskrivits ovan).



I prefrontalkortex finns GABA-neuroner som när deras 5HT1A-receptorer agoniseras hämmar frisättandet av GABA. Det innebär att när vortioxetin hämmar 5HTt samt själv agoniserar 5HT1A-receptorer vid dessa neuroner så sjunker de extracellulära nivåerna av GABA i dessa regioner av hjärnan. GABA är en hämmande signalsubstans; den fäster till GABA-receptorer som aktiverar kalciumkanaler vid neuroner vilket neutraliserar neuronens aktionspotential genom att släppa in mer Ca- till den, i förhållande till neuronens yttre miljö, Na+-dominanta inre miljön i nervcellen.



Stimulans av postsynaptiska 5HT1A-receptorer vid dessa GABA-neuroner i prefrontalkortex leder alltså till en förstärkt signaltransmission i den delen av hjärnan: genom att frisättningen av helt andra, stimulerande, signalsubstanser nedströms inte längre i samma grad hämmas av GABA. Stimulerande signalsubstanser vars extracellulära koncentration i prefrontalkortex då höjs är noradrenalin (i locus coeruleus), dopamin (i ventrala tegmentområdet) och acetylkolin (i basala prosencephalon). Detta främjar signaltransmissionen och forskning pekar på att detta kan vara en av verkningsmekanismerna bakom vortioxetinets påstådda kognitions- och minnesförbättrande egenskaper.



Vad det gäller postsynaptiska 5HT1B-receptorer påverkas de av serotonin, likt 5HT1A-receptorerna, på så vis att de då nedreglerar frisättningen av signalsubstanser från de postsynaptiska neuronerna. Vortioxetin är dock enbart en partiell agonist av 5HT1B-receptorerna, till skillnad mot vanligt serotonin som betydligt effektivare agoniserar dessa receptorer. Detta innebär att när en 5HT1B-receptor är ockuperad av vortioxetin så fungerar detta ämne, trots sin partiellt agonistiska verkan, som en funktionell antagonist: det är helt enkelt mindre stimulerande än den endogena signalsubstansen 5HT.



Dagsaktuell forskning tycks påvisa att denna effekt: att 5HT1B-receptorerna stimuleras i lägre grad, orsakar ett mindre begränsat frisättande av signalsubstanserna acetylkolin, histamin (i nucleus tuberomamillaris: en del av bakre hypotalamus), dopamin och noradrenalin genom vortioxetinets affinitet till 5HT1B-receptorer fästa direkt på nervterminalerna vid de neuroner som frisätter respektive signalsubstans.



Vissa spekulationer görs även om eventuellt 5HT4-receptorer skulle kunna vara inblandade i den farmakodynamiska kedja av verkningar på neuromolekylär nivå som resulterar i de förhöjda extracellulära nivåerna av signalsubstanserna histamin och acetylkolin. Det mesta verkar dock i dagsläget indikera att det är den partiella agoniseringen av 5HT1B som ligger bakom dessa effekter - vilka sannolikt orsakar vortioxetinets unika prokognitiva effekter.

Essensen
- Vortioxetin kan även vid lägre nivå av 5HTt-hämmande verka kraftfullt serotonergt genom att 5HT1B blockeras genom partiell agonism, 5HT1D och 5HT7 blockeras genom antagonism och 5HT1A agoniseras i noder i hjärnan där serotoninneuroner är kopplade till nervnätverk.

- Vortioxetin, som hämmar 5HTt, agoniserar 5HT1A, partiellt agoniserar (funktionellt blockerar) 5HT1B och antagoniserar 5HT3, kan hämma frisättningen av GABA och förstärka frisättningen av glutamat i prefrontalkortex och i hippocampus.

- Vortioxetins, som antagoniserar 5HT3, förstärker frisättningen nedströms av serotonin, noradrenalin och acetylkolin.

- Vortioxetin, som agoniserar 5HT1A och partiellt agoniserar 5HT1B, kan förstärka frisättningen av dopamin, noradrenalin, histamin och acetylkolin vilket kan föranleda läkemedlets unika kognitionshöjande effekter.

Ifall någon vill läsa mer om de multimodala, multinodala neuromolekylära farmakodynamiska verkningsmekanismer som beskrivits ovan finns källmaterialet här nedan.
Stephen M. Stahl (2015). Modes and nodes explain the mechanism of action of vortioxetine, a multimodal agent (MMA): enhancing serotonin release by combining serotonin (5HT) transporter inhibition with actions at 5HT receptors (5HT1A, 5HT1B, 5HT1D, 5HT7 receptors). CNS Spectrums, 20, pp 93-97 doi:10.1017/S1092852915000139

Stephen M. Stahl Modes and nodes explain the mechanism of action of vortioxetine, a multimodal agent (MMA): modifying serotonin’s downstream effects on glutamate and GABA (gamma amino butyric acid) release. CNS Spectrums, Available on CJO 2015 doi:10.1017/S1092852915000334

Stephen M. Stahl Modes and nodes explain the mechanism of action of vortioxetine, a multimodal agent (MMA): blocking 5HT3 receptors enhances release of serotonin, norepinephrine, and acetylcholine. CNS Spectrums, Available on CJO 2015 doi:10.1017/S1092852915000346

Stephen M. Stahl Modes and nodes explain the mechanism of action of vortioxetine, a multimodal agent (MMA): actions at serotonin receptors may enhance downstream release of four pro-cognitive neurotransmitters. CNS Spectrums, Available on CJO 2015 doi:10.1017/S1092852915000358

Jag återkommer med ett, sannolikt betydligt kortare, inlägg som mer lär fokusera på att beskriva hur jag subjektivt har upplevt behandlingen med vortioxetin efter mitt läkarbesök om en knapp vecka.

Idag (igår) hade jag ett återbesök hos min behandlande psykiater som följer min behandling med vortioxetin (Brintellix) och även med övriga mediciner.

Jag har alltså använt vortioxetin i:

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 145 dygn, augmenterat med modafinil 100 mg: 56 dygn hittills

Totalt har jag använt vortioxetin i 223 dygn: i drygt 7 månader.

Jag har ju även andra läkemedel ordinerade som behovsmediciner mot ångest- och sömnbesvär. Exempelvis har jag alimemazin cirka 160 mg/dygn, stesolid cirka 20 mg/dygn och nitrazepam 10 mg/kväll ordinerat vid behov. Jag har märkt att min konsumtion av dessa läkemedel har sjunkit under behandlingen med vortioxetin. Från att ha legat ungefär kring de maxnivåerna vid behandlingens inledning i november förra året så använder jag idag inte ens alimemazinet varje dag och det blir alltmer sällan som jag behöver använda några bensodiazepiner.

Anledningen till det lär ju ha att göra med indirekta effekter av den antidepressiva behandlingen: där själva den farmakologiska behandlingen mest har fungerat som katalysator eller accelerator för den i övrigt mer livsstilsbetingade förbättring av måendet som exempelvis en flytt, intressantare studier och beteendeterapeutiska åtgärder har utmynnat i.

Såväl min subjektiva erfarenhet av vortioxetinbehandling som min objektivare kunskap om dess farmakodynamik och hur läkemedlet presterat i olika kliniska tester ger mig underlag för att hävda att vortioxetin, en modern och mer specifik variant av SSRI-preparat, kommer att kunna ersätta dagens förstahandsalternativ för behandling av egentlig depression (sertralin, fluoxetin, escitalopram m.fl.) inom en nära framtid. De moderna behandlingarna så som NMDAR2B-antagonisten CERC-301 lär dock kunna ordineras som adjuvant.

Jag tror att det lär dröja några år till innan NMDA-antagonister s.a.s. "tar över" från de mer klassiska monoaminåterupptagshämmande antidepressiva läkemedlen, så under övergången lär därför SMS-preparat så som vortioxetin få en betydande roll. Skulle jag behöva hastig förbättring skulle jag givetvis se till att administreras en låg dos ketamin i kombination med nuvarande medicinering, men som det ser ut just nu kan jag tänka mig att ge Brintellix och Modiodal ett tag till, och eventuellt blir Nardil då ett mellansteg.

Angående mitt val att kombinera just vortioxetin (Brintellix) med modafinil (Modiodal m.fl.) står jag fast vid den motivering jag tidigare givit om hur läkemedlen, p.g.a. additiva och synergistiska farmakodynamiska och farmakokinetiska egenskaper, gifter sig väl med varandra och ger en vettig antidepressiv verkan i förhållande till risken.

Jag och min läkare beslöt idag att höja modafinildosen från 100 mg- till 200 mg/morgon (vilket är dess egentliga startdos) för att ytterligare förstärka den vakenhets- och drivkraftsstimulerande effekt ämnet ger. Av detta kan man vänta sig en viss förlängning av clearencetiden för vortioxetin (då modafinil, som tidigare nämnts, hämmar ett hjälpenzym som bryter ned vortioxetin). Därför kan jag kanske få något större pupiller efter ett par dygns behandling: när vortioxetinets 5HTt-hämmande effekt ökar. Utöver det väntar jag mig inga problematiska serotonerga biverkningar.

Skulle jag rekommendera andra att använda vortioxetin?
- Ja, i vart fall hellre än SSRI-läkemedel, men lite beroende på vilken angreppsmetod som fungerar för respektive patient kan även bupropion (Voxra) eller kanske något trubbigare som fenelzin (Nardil) användas. Vid idag normalbehandling med SSRI/SNRI-preparat bör man dock driva på forskningen kring- och användandet utav ketamin som katalysator för en effektivare antidepressiv respons på läkemedlen.

Jag fortsätter att hålla er uppdaterade.

Då var det dags för en till uppdatering rörande min läkemedelsbehandling med det antidepressiva preparatet vortioxetin (Brintellix). Jag förstår att det kan framstå som att jag för någon sorts monolog här i tråden, men i genomsnitt har tråden 50 läsare per dygn så även om få andra från forumet skriver här har denna tråd blivit en källa till kunskap om detta fortfarande ganska nya läkemedel och tråden ges höga placeringar vid Google-sökningar.

Så, för att inleda traditionsenligt har jag använt vortioxetin i:

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 182 dygn
- augmenterat med modafinil 100 mg: 56 dygn hittills
- augmenterat med modafinil 200 mg: 37 dygn hittills

Totalt har jag använt vortioxetin i 260 dygn: i drygt 8 månader.

Trots att jag under de senaste månaderna har använt modafinil för att synergistiskt förhöja plasmakoncentrationerna av vortioxetin samt för att additivt angripa depressionen genom modafinilets dopaminerga verkan i hypotalamus har jag ännu inte märkt av några ansenliga förbättringar av mitt mående. Jag har visserligen kunnat minska min konsumtion av diverse CNS-deprimerande preparat, så som alimemazin, nitrazepam och diazepam, men jag har inte blivit gladare och heller inte upplevt någon tillräckligt förstärkt handlingskraft.

Sakteligen börjar jag fundera över förändringar i medicineringen. Såvitt jag vet är jag idag en av de svenskar som har prövat vortioxetin (Brintellix) under längst tid och generellt brukar man ju kunna avfärda ett antidepressivt läkemedels effektivitet om det inte visat sig hjälpsamt efter 6 månader. Det har som sagt passerat 8 månader nu. Jag överväger därför att antingen byta ut modafinilet mot lisdexamfetamin, addera ett tyroidhormon, pröva veckovis administrering av esketaminnässpray, ketamininjektioner alternativt CERC-301 eller testa något mer radikalt så som att avbryta vortioxetinbehandlingen och efter två veckor övergå till fenelzin.




Vi får se hur det blir.

Angående forskningen om vortioxetin (Brintellix) ska jag dock se till att också detta inlägg ges ett intressant innehåll med en presentation av analysresultaten från mätningar av halterna av genotoxiska orenheter i Brintellixtabletter från dess tillverkningsprocess samt något om vortioxetinets påverkan på genuttryck relaterade till ökad neuroplasticitet.


Genotoxiska orenheter i vortioxetin

Vid läkemedelstillverkning framställs inte helt rena verksamma molekyler utan mediciner innehåller i regel små mängder orenheter av vilka somliga kan ha genotoxiska effekter: de kan orsaka mutationer och främja cancer. För att skydda medborgarnas hälsa har man inom EU beslutat om ett maxvärde för hur stor mängd av dessa genotoxiska kemikalier som ska tillåtas ingå i läkemedel som saluförs inom EU.

Maxvärdet är satt utifrån kemikalier av genomsnittlig farlighetsgrad och ligger på ≤1.5 μg/dag. Det är inte satt utifrån vilka mättekniker som används utan istället är det satt utifrån vad studier har visat att människor bör tåla utan att risken att drabbas av cancer blir ansenligt förhöjd.

I en nyligen publicerad studie mättes andelen genotoxiska orenheter i vortioxetin (Brintellix) genom att batcher från fabriken i Tjeckien analyserades med hydrofil interaktionsvätskekromotografi kombinerat med masspektrometri (HILIC-MS). Detta är en modernare och mer exakt mätmetod och de uppmätta värdena blir med denna teknik högre än med äldre tekniker.

I studien framkom att vortioxetin innehåller 75 p.p.m. 2-chloro-N-(2-chloroethyl)ethanamine
hydrochloride (BCEA) vilket används som ett byggblock i konstruktionen av piperazindelar av vortioxetinmolekyler. BCEA är emellertid genotoxiskt så ett alltför högt dagligt intag av vortioxetin kan, eftersom studien påvisat att BCEA följer med igenom tillverkningsprocessen och ingår som en orenhet i de tabletter vi konsumerar, vara skadligt.



För att finna vilken daglig dos som är skadlig får man därför utgå ifrån gränsvärdet på ≤1.5 μg/dag. Det är visserligen inte satt med hänsyn till just BCEA utan är en genomsnittlig maximidos baserat på medelfarligheten av många, i läkemedel vanligt förekommande, genotoxiska substanser. Enkel matematik ger alltså vid handen att en tablett på 20 mg vortioxetin innehåller 1.5 μg BCEA. Det är ett argument att ha med i bakhuvudet innan man väljer att överskrida den rekommenderade maxdygnsdosen för vortioxetin (Brintellix) som är just 20 mg/dygn.


Vortioxetinets påverkan på genuttryck relaterade till ökad neuroplasticitet

Enligt en inte längre dagsfärsk men ändå ny studie gav kronisk behandling med vortioxetin förbättrat visuospatialt minne samt minskat depressionsanhängigt beteende. Vidare förhöjde vortioxetin flera geners uttryck i hippocampus av ett antal neuroplasticitetsrelaterade gener så som Nfkb1, Fos, Fmr1, Camk2a, Arc, Shank1, Nlgn2 och Rab3a. Denna effekt kan förklara vortioxetinets kognitionsförbättrande effekter samt den mildring av depressionssymptom vortioxetinbehandling kan medföra.


(I studien användes fluoxetin som kontroll mot vortioxetin. Fluoxetinet presterade långt sämre på alla punkter.)

De gener vilkas uttryck enligt studien förstärkts av kronisk vortioxetinbehandling är alltså: A transkriptions- och translationsfaktorer, B genetiska markörer för synaptisk plasticitet, C gener för signaltransduktion samt D proteiner involverade i neurotransmission. Att dessa gener kan komma till ökat uttryck innebär bl.a. att synaptisk plasticitet och minnesformation främjas vilket ofta är välkommet bland patienter med depression vilka ofta drabbats av följdproblem med kognition och minne.

Till nästa inlägg har jag förhoppningsvis hunnit sätta mig in i den här studien vilken bygger vidare på vad jag skrivit om tidigare angående vortioxetinets multimodala och multinodala effekter. Denna nya artikel beskriver ingående hur serotonin interagerar med GABA- och glutamatneuroner i olika nedströms system i olika områden av hjärnan - och, kanske mest intressant, hur just vortioxetin påverkar dessa system. Nedan kommer en teaserbild.


Jag återkommer med en uppdatering om hur behandlingen fortskrider. Skriv gärna här i tråden om även du använder eller har funderat över att använda vortioxetin (Brintellix).

Så var det dags för en till uppdatering här, kanske en av de sista.

Nu har jag använt vortioxetin (Brintellix) i:

05 mg: 21 dygn
10 mg: 12 dygn
15 mg: 45 dygn
20 mg: 249 dygn

Dessutom augmenterade jag vortioxetinbehandlingen i somras med modafinil, men jag märkte inte av tillräcklig effekt och eftersom dagligt modafinilbruk kan leda till beroende satte jag ut det för ungefär en månad sedan.

Totalt har jag använt vortioxetin i 327 dygn: i nästan ett års tid.

Gripandekylig skrev:Till nästa inlägg har jag förhoppningsvis hunnit sätta mig in i den här studien vilken bygger vidare på vad jag skrivit om tidigare angående vortioxetinets multimodala och multinodala effekter.

Det har jag dessvärre ännu inte hunnit göra och mitt intresse för vortioxetin har sjunkit något den senaste tiden så vi får se om det inlägget blir av. I annat fall finns ju länken till källtexten här.

En av anledningarna till att min fascination av vortioxetin har svalnat är att jag nu, efter att ha givit det här antidepressiva läkemedlet ovanligt lång tid att visa resultat, ännu inte har märkt av någon förbättring av depressionen. De senaste månaderna har besvären snarare förvärrats. Jag har ju varit deprimerad under lång tid nu; diagnosen egentlig depression har jag haft sedan 18 oktober 2011 så jag har behandlats farmakologiskt i fyra år.

Normalt brukar jag ge antidepressiva läkemedel 6 månader att visa ifall de fungerar eller ej, men eftersom vortioxetin var såpass nytt gav jag det något längre tid för att hinna utvärdera läkemedlet mer grundligt och för att verkligen ge det en chans. Dessvärre har det inte varit verksamt så det är dags nu att sätta ut läkemedlet och gå vidare till att testa andra behandlingsalternativ: ECT, fenelzin (Nardil), ketamininfusion m.m.

Det känns befogat att skriva något kort om min subjektiva upplevelse av Brintellixbehandlingen: mycket därför att den här tråden saknar motstycke bland tillgängliga beskrivningar på svenska av läkemedlet. Såvitt jag vet har ingen annan svensk beskrivit sin upplevelse av ett års vortioxetinbehandling och det är kanske därför den här tråden hittills har över 16 000 visningar vilket är ganska mycket för det här forumet. Jag ska försöka att formulera mig lite mer informellt i det här inlägget - och beskriva hur just jag har påverkats av Brintellix.

Jag upplevde inga besvärliga biverkningar vid insättandet av Brintellix, och inte heller smög sig några nämnvärda otrevliga följdverkningar på efter längre tids behandling. Den strikt antidepressiva effekten uteblev men jag har märkt av en ångestreglerande verkan, möjligtvis till följd av medicinens delvis buspironliknande farmakodynamiska verkningsmekanism genom 5HT1A-receptoragonism. Den eventuellt därtill hänförliga effekt jag observerat är att jag har kunnat reducera frekvensen av alimemazin- och av nitrazepamanvändande mot sömnbesvär: så att jag idag knappt använder de sömnmedicinerna något alls.

Depressionen har som sagt dessvärre bestått och, troligtvis på grund av att ytterligare tid med ett nedstämt känsloläge fortlöpt, snarast förvärrats under det gångna året. Håglöshet, likgiltighet, självförakt, ångest och en ökande känsla av hopplöshet är ord som beskriver hur depressionssjukdomen gestaltat sig under behandlingstiden med vortioxetin. Tillägget av modafinil till behandlingen uttrycker explicit den påtagligt växande desperation jag upplever efter att ha försökt komma ur depressionen under så lång tid och med så många metoder. Kort sagt har Brintellix inte hjälpt.

Så, vad tycker jag om vortioxetinbehandling mer generellt för andra deprimerade människor?

Jag kan se hur serotoninmodulerare och -stimulerare (SMS) kan komma att ersätta dagens SSRI-preparat som förstahandsalternativ: eftersom dessa har samma verkningsmekanism men att läkemedlen därutöver ger specifikare funktion genom serotoninreceptoraffiniteterna. Därför är Brintellix biverkningsmildare än SSRI-läkemedel samtidigt som det bör vara effektivare.

De som redan testat SSRI mot sin depression bör dock inte ha alltför höga förväntningar på eventuell vortioxetinbehandling: eftersom läkemedlet trots allt ändå verkar enligt nästan samma princip. Det rimliga är istället då att testa exempelvis bupropion, venlafaxin, agomelatin och sådana ganska moderna antidepressiva läkemedel med verkningsmekanismer som skiljer sig mer från serotoninåterupptagshämmarnas.

Jag skulle dock rekommendera en nyligen diagnostiserat deprimerad patient med en tillräckligt tam läkare att testa vortioxetin som ett förstahandsalternativ istället för t.ex. sertralin. Det vore farmakologiskt mest rationellt, även om de äldre SSRI-läkemedlen har studerats närmare och lär ha en statistiskt starkare fastställd effektivitetsevidens.

Är en deprimerad patient varken tidigare omedicinerad eller inte heller i övrigt tidigare obehandlad med serotonerga läkemedel utan har denne snarare, som jag själv hade, testat en uppsjö olika antidepressiva preparat med många olika verkningsmekanismer skulle jag dock inte förespråka ett försök med Brintellix. Med andra ord anser jag medicinen vara dugligare som ett förstahandsalternativ än som ett sistahandsalternativ.

Nu får jag som sagt gå vidare till andra "skarpare" behandlingsmetoder så som ECT, vilket lär bli vad jag kommer att prova härnäst. Det har varit intressant att lära mig mer om bl.a. psykofarmakodynamik och molekylär neurobiologi genom författandet av inläggsuppdateringar i den här tråden, men nu lär jag inte skriva så mycket mer - annat än att kanske svara på frågor och så.

Brintellix har ju under det här året hunnit bli ett populärt antidepressivum; psykiatriker skriver ut det allt oftare och man behöver inte längre beställa det på apoteken, så jag väntar mig att fler och fler forumister kommer att börja använda den här medicintråden så småningom, och berätta om sina egna erfarenheter. Jag hoppas att medicinen kan ge en mer påtaglig förbättring av sinnesstämningen för er andra.

Allt är tyvärr skit i dagens utbud av psykofarmaka förutom MAO-hämmare.
Funkar bara till viss del hos vissa patienter på kort sikt.
Blir spännande vad TRI:s har att erbjuda i framtiden. Flera SNDRI-preparat är i testning i nuläget, även med modifierade bindningsaffinitet för andra HT samt alfa receptorer.

Förändringar i genen SLC 6A4 hos vissa människor kan generera extra dåligt resultat av serotonerga preparat som hämmar SERT. Kanske är fallet detta för dig? I så fall lär du få bra respons på MAOI som nardil och parnate.

Skulle även rekommendera fysisk träning med fokus på muskelbyggande. Studier har bekräftat att det är effektivt mot depression. Även varierad kosthållning. Men jag antar att du redan vet att aminosyror vi stoppar i oss tillverkar signalsubstanser. Kolhydratrik kost kan öka syntetiseringen av 5-HT och ge mer serotonin. Enligt Odd Lingjaerde i sin bok "psykofarmaka".
Skulle även slå ett slag för avslappning och självhypnos då jag själv blivit hjälpt av det. Likaså arbete på dina underliggande problem såklart.

Tack för denna mycket intressanta tråd, jag har läst den med stor behållning.

Jag kan instämma i problemet med otillräcklig effekt av antidepressiva. Fenelzin har jag inte provat, däremot selegilin i doser om 15 mg, där det börjar tappa sin monoamidoxidas-B-specifika hämmande effekt, och istället blir en ospecifik hämmare av monoamidoxidas (MAO), likt Fenelzin.

En skillnad där är dock att selegilin metaboliseras i viss mån till levo-amfetamin och levometamfetamin. Till skillnad från dextro-amfetamin och dextro-metamfetamin har dess levo-kirala varianter ingen dopaminåterupptagshämmande effekt, vilket kraftigt hämmar dess missbrukspotential.

Ett problem med icke-reversibla hämmare är att de kan orsaka obehagliga och potentiellt livsfarliga reaktioner vid intag av tyraminrik föda såsom lagrad ost. Av den anledningen finns selegilin som transdermalt plåster, där selegilinet Tack vare den alternativa administrationsvägen inte kommer att behöva passera gastrointestinalkanalen och det portala vensystemet, varpå de monoamidoxidas-enzymer som befinner sig där lämnas intakta och förmår bryta ner tyramin i kosten.

Detta selegilin-plåster kallas Emsam, och är mig veterligen enbart tillgängligt i USA. Vi har i Sverige goda förutsättningar att få det utskrivet på licens, men det är nog dyrt och kräver nog en specialintresserad psykiatriker för att få på recept.

Mina erfarenheter har varit med den perorala formen, och jag har därför fått beakta de särskilda förhållningsregler som krävs för att undvika tyraminreaktionen med extrem blodtrycksökning.

Det har för mig gett en påtaglig antidepressiv effekt, men har haft för mig oacceptabla biverkningar i form av ökad irritabilitet, insomnia och hypomani. Dock skalk tilläggas att jag diagnosticerades nyligen med bipolär typ 2, och en stor del av biverkningarna jag upplevde kan vara avhängigt min bipolärdiagnos. Med det förstämningsstabiliserande preparatet lamotrigin som jag fått mot mitt bipolära syndrom har jag också upplevt en meningsfull antidepressiv effekt, om än inte lika påtaglig som den av selegilin.

Eftersom du till skillnad från mig inte verkar ha någon predisposition för att utveckla hypomani eller mani kan jag instämma i att MAO-hämmande preparat kan vara ett bra alternativ.

Jag hoppas att du skriver och berättar om hur det går i fortsättningen, även när du överger din nuvarande medicinering.

Följer tråden.

Tantaly skrev:Förändringar i genen SLC 6A4 hos vissa människor kan generera extra dåligt resultat av serotonerga preparat som hämmar SERT. Kanske är fallet detta för dig? I så fall lär du få bra respons på MAOI som nardil och parnate.

Okej ja jag läste en artikel om den genen efter att ha läst ditt inlägg. Ja nu har jag börjat med fenelzin (Nardil) så snart får vi väl se om monoaminerga läkemedel är rätt angreppssätt för min depression.

Offwhitest skrev:Jag hoppas att du skriver och berättar om hur det går i fortsättningen, även när du överger din nuvarande medicinering.

Ja, jag har som sagt satt in fenelzin nu, och ligger f.n. på 60 mg/dygn. Jag har designat ett upptitreringsschema som är personligt anpassat efter vissa specifika farmakokinetiska faktorer så som resultat av DNA-sekvensering som visat hur jag kodar för vissa enzymer m.m. Om ungefär en månad bör jag ha uppnått steady state vid 90 mg och därefter får vi se ifall jag går högre än så eller ej samt om jag exempelvis kanske kompletterar med en lågdos buprenorfin. I övrigt fortsätter jag att utöva påtryckningar på de läkare och forskare i min närhet som skulle kunna ansöka om att behandla mig med ketamin.

Angående Emsam har jag med det läkemedlet i bakhuvudet som en möjlig kandidat att substituera lisdexamfetamin med i kombinationsbehandling med Opipramol. Ytterligare ett äldre tricykliskt alternativ är Tianeptin, kanske också det då potentiellt augmenterat med en κ-Opioid receptor-antagonist så som buprenorfin. Jag står dock fast vid att CERC-301 sannolikt tycks ha den vettigaste verkningsmekanismen av de icke-monoaminerga antidepressiva läkemedlen.

För att säga något kort om Brintellix dock, för att inte slarva bort inlägget helt off-topic, så skulle jag rekommendera läkare som idag ordinerar ett förmodat biverkningsmildare SSRI-läkemedel, till patienter som redan testat men inte tålt ett annat SSRI-preparat, att istället välja ett SMS-preparat så som vortioxetin (Brintellix). Det är genuint dumsnålt att fortsätta att ordinera de gamla trubbiga serotoninåterupptagshämmarna bara för att de är billigare att tillverka när serotoninreceptorspecifika modulerare existerar.

Det bör redan idag kunna visa sig vara även ekonomiskt försvarbart att ordinera dyrare Brintellix eftersom patienter som slipper exempelvis de närmast oundvikliga sexuella biverkningarna, och därutöver ges evidensbaserat bättre möjligheter till återhämtning av nedsatt kognitiv förmåga, bör tillfriskna snabbare.

Jag talade nyligen med en tjej som under ett par decennier behandlats med citalopram men som behövt byta då hon nyligen utvecklat en annan ångestproblematik. Läkaren hade då låtit henne testa paroxetin under några månader och nu satt in fluoxetin. Det krävs ingen doktorsexamen i farmakologi för att inse det medicinskt okloka i att välja fluoxetin nu när vortioxetin står tillbuds.

Patienten oroade sig dessvärre för att indikationsbeskrivningen i FASS var så begränsad för Brintellix, men till henne - och till övriga som läser detta - bör poängteras att FASS på intet sätt är någon uttömmande regelbok utan snarast ska användas för vägledning vid farmakologisk behandling. Brintellix kan enligt min mening tryggt ordineras såväl mot depression med ångestproblematik, social fobi som för behandling av exempelvis depressionsutlöst kognitionsnedsättning.

Tack för en fantastisk tråd! Jag har inte varit aktiv här på forumet på väldigt länge men hittade tråden genom google. Jag har precis börjat med Brintellix. Eftersom jag svarar löjligt bra på SSRI hoppas jag att även Brintellix kan ha god effekt på mig men utan SSRI:s trista biverkningar. Jag har nu bytt tvärt från 10 mg Cipralex till samma dos av Brintellix. Jag började med Cipralex som en akut utväg efter att plötsligt ha rasat ner i en ny depression efter ett halvårs medicinfrihet. Redan första dosen (!) tog bort ångesten och gav mig hoppet åter. Att byta tvärt till Brintellix (vilket jag gjorde igår) har hittills inte givit några allvarliga ut- eller insättningssymptom. Då tar jag iofs samtidigt 100mg 5-htp som är förstadiet till serotonin. Att kombinera på det sättet är lite risky business, men min kropp är väldigt övertydlig och talar om för mig vad som funkar och inte.

Tintomara Ariadne skrev:Tack för en fantastisk tråd! Jag har inte varit aktiv här på forumet på väldigt länge men hittade tråden genom google. Jag har precis börjat med Brintellix. Eftersom jag svarar löjligt bra på SSRI hoppas jag att även Brintellix kan ha god effekt på mig men utan SSRI:s trista biverkningar. Jag har nu bytt tvärt från 10 mg Cipralex till samma dos av Brintellix. Jag började med Cipralex som en akut utväg efter att plötsligt ha rasat ner i en ny depression efter ett halvårs medicinfrihet. Redan första dosen (!) tog bort ångesten och gav mig hoppet åter. Att byta tvärt till Brintellix (vilket jag gjorde igår) har hittills inte givit några allvarliga ut- eller insättningssymptom. Då tar jag iofs samtidigt 100mg 5-htp som är förstadiet till serotonin. Att kombinera på det sättet är lite risky business, men min kropp är väldigt övertydlig och talar om för mig vad som funkar och inte.

Medicinen är ett SSRI även om dynamiken skiljer sig något från de klassiska preparaten. Får hoppas att du får mildare biverkningar jämfört med Escitalopram/cipralex.
Bra att du är uppmärksam angående 5-HTP. Du bör inte dosera över 100 mg i alla fall!
Du kommer att få skyhöga nivåer av serotonin vilket kommer att nedreglera dopamin efter hand. Var uppmärksam på symtom på serotonergt syndrom. Hjärtklappning, svettningar, ryckningar mfl.

Tycker att Brintellix har floppat lite om man får tolka de kliniska resultaten. Cipralex är ett renare antidepressivt med väldigt snäll biverkningsprofil.
Hade hellre adderat buspiron på denna om det är sexuella biverkningar du tycker är jobbiga. Här kan även 5-HTP förstärka biverkningsrisken beroende på när du tar dosen/doserna.

H2SO4 skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Tack för en fantastisk tråd! Jag har inte varit aktiv här på forumet på väldigt länge men hittade tråden genom google. Jag har precis börjat med Brintellix. Eftersom jag svarar löjligt bra på SSRI hoppas jag att även Brintellix kan ha god effekt på mig men utan SSRI:s trista biverkningar. Jag har nu bytt tvärt från 10 mg Cipralex till samma dos av Brintellix. Jag började med Cipralex som en akut utväg efter att plötsligt ha rasat ner i en ny depression efter ett halvårs medicinfrihet. Redan första dosen (!) tog bort ångesten och gav mig hoppet åter. Att byta tvärt till Brintellix (vilket jag gjorde igår) har hittills inte givit några allvarliga ut- eller insättningssymptom. Då tar jag iofs samtidigt 100mg 5-htp som är förstadiet till serotonin. Att kombinera på det sättet är lite risky business, men min kropp är väldigt övertydlig och talar om för mig vad som funkar och inte.

Medicinen är ett SSRI även om dynamiken skiljer sig något från de klassiska preparaten. Får hoppas att du får mildare biverkningar jämfört med Escitalopram/cipralex.
Bra att du är uppmärksam angående 5-HTP. Du bör inte dosera över 100 mg i alla fall!
Du kommer att få skyhöga nivåer av serotonin vilket kommer att nedreglera dopamin efter hand. Var uppmärksam på symtom på serotonergt syndrom. Hjärtklappning, svettningar, ryckningar mfl.

Tycker att Brintellix har floppat lite om man får tolka de kliniska resultaten. Cipralex är ett renare antidepressivt med väldigt snäll biverkningsprofil.
Hade hellre adderat buspiron på denna om det är sexuella biverkningar du tycker är jobbiga. Här kan även 5-HTP förstärka biverkningsrisken beroende på när du tar dosen/doserna.

Men vilken är den bästa då på marknaden.?
fontex är väl en bra sådan.
käkar i dag paroxetin och har inte upplevt några problem med denna ännu.

manne skrev:

H2SO4 skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Tack för en fantastisk tråd! Jag har inte varit aktiv här på forumet på väldigt länge men hittade tråden genom google. Jag har precis börjat med Brintellix. Eftersom jag svarar löjligt bra på SSRI hoppas jag att även Brintellix kan ha god effekt på mig men utan SSRI:s trista biverkningar. Jag har nu bytt tvärt från 10 mg Cipralex till samma dos av Brintellix. Jag började med Cipralex som en akut utväg efter att plötsligt ha rasat ner i en ny depression efter ett halvårs medicinfrihet. Redan första dosen (!) tog bort ångesten och gav mig hoppet åter. Att byta tvärt till Brintellix (vilket jag gjorde igår) har hittills inte givit några allvarliga ut- eller insättningssymptom. Då tar jag iofs samtidigt 100mg 5-htp som är förstadiet till serotonin. Att kombinera på det sättet är lite risky business, men min kropp är väldigt övertydlig och talar om för mig vad som funkar och inte.

Medicinen är ett SSRI även om dynamiken skiljer sig något från de klassiska preparaten. Får hoppas att du får mildare biverkningar jämfört med Escitalopram/cipralex.
Bra att du är uppmärksam angående 5-HTP. Du bör inte dosera över 100 mg i alla fall!
Du kommer att få skyhöga nivåer av serotonin vilket kommer att nedreglera dopamin efter hand. Var uppmärksam på symtom på serotonergt syndrom. Hjärtklappning, svettningar, ryckningar mfl.

Tycker att Brintellix har floppat lite om man får tolka de kliniska resultaten. Cipralex är ett renare antidepressivt med väldigt snäll biverkningsprofil.
Hade hellre adderat buspiron på denna om det är sexuella biverkningar du tycker är jobbiga. Här kan även 5-HTP förstärka biverkningsrisken beroende på när du tar dosen/doserna.

Men vilken är den bästa då på marknaden.?
fontex är väl en bra sådan.
käkar i dag paroxetin och har inte upplevt några problem med denna ännu.

Det går inte att generalisera vilket som är bäst utan det är väldigt individuell hur man svarar. Dessa fungerar i det stora hela likadant med vissa små skillnader i den farmakologiska profilen. Man får testa sig fram lite.
Paroxetin kan vara något mer sederande än övriga och funkar i regel bäst mot GAD och sömnstörning. Stor tendens till biverkningar dock.
Fontex/fluoxetin är lite uppiggande pga stimulering av noraderenalin och dopamin.

Tricykliska antidepressiva är snäppet mer effektivt men ökad tendens till biverkningar. SNRI:s hamnar där emellan.
Man får se till individens problem och medicinska historia när man väljer medicin sedan ha tålamod och pröva sig fram.
Ingen antidepressiv är tänkt som långtidsbehandling heller pga att man förr eller senare faktiskt får tolerans.

Vore kul med en uppdatering från Gripandekylig hur det går för han. Vet ju i alla fall att du gett upp brintellix?

Gick upp till 20mg brintellix i förrgår från 10mg.
Bortsett från att jag dricker mjölk för att motverka illamående, så ser jag ingen konkret verkan av preparatet.

Vet inte vad jag ska spana efter.

H2SO4 skrev:Medicinen är ett SSRI även om dynamiken skiljer sig något från de klassiska preparaten. Får hoppas att du får mildare biverkningar jämfört med Escitalopram/cipralex.
Bra att du är uppmärksam angående 5-HTP. Du bör inte dosera över 100 mg i alla fall!
Du kommer att få skyhöga nivåer av serotonin vilket kommer att nedreglera dopamin efter hand. Var uppmärksam på symtom på serotonergt syndrom. Hjärtklappning, svettningar, ryckningar mfl.

Tycker att Brintellix har floppat lite om man får tolka de kliniska resultaten. Cipralex är ett renare antidepressivt med väldigt snäll biverkningsprofil.
Hade hellre adderat buspiron på denna om det är sexuella biverkningar du tycker är jobbiga. Här kan även 5-HTP förstärka biverkningsrisken beroende på när du tar dosen/doserna.

Jag har tagit 5-htp tillsammans med Cipralex förut, under lång tid. Det tillät mig att gå ner i dos och minska de sexuella biverkningarna. Jag har aldrig fått symptom på serotonergt syndrom. Långt innan det är aktuellt får jag en väldigt specifik huvudvärk som jag bara får av att dosen antidepp är för hög. Dock är jag beredd på att det kan fungera annorlunda i kombination med Brintellix, och jag har tänkt prova utan 5-htp. Jag vill dock inte göra alltför stora förändringar samtidigt, för då vet jag ju inte vad som är vad av effekterna. Min kropp är just nu van vid tillförsel av 5-htp. Jag har provat att ta L-tyrosin också, och då sjönk jag ner i depression väldigt fort då det trängde ut 5-htp (då tog jag ändå aminosyrorna med 12 timmars mellanrum för att motverka just en sådan effekt).

Jag förstod det som att Brintellix är ett SMS-preparat och ett så kallat "övrigt" preparat, inte ett SSRI.