P1 Kropp och Själv - Att bygga en hjärna

Hjärnan kallas vårt mest komplexa och mystiska organ. EU har nu satsat en miljard euro på ett stort forskningsprojekt som man hoppas ska leda till en datorsimulering av hjärnan. Det skulle kunna ge en fördjupad förståelse om sjukdomar som ADHD och depression. Projektet ställer många frågor på sin spets, kan en sådan här datorsimulering till exempel bli medveten? I veckans Kropp & Själ diskuterar vi "The human brain project" och djupdyker även i några upptäckter som förändrat vår syn på hjärnan.

ADHD "sjukdom"?

Programledaren är felprogrammerad

När någon börjar prata om medvetna hjärnor slutar jag läsa direkt. Sådant dravel betyder att de inte är värda att bry sig om.

rdos skrev:När någon börjar prata om medvetna hjärnor slutar jag läsa direkt. Sådant dravel betyder att de inte är värda att bry sig om.

Är benägen att hålla med. De kör nån sorts sagoberättelser. Genant.

Lennart Frimodig

Bump!

Det har stormat kring projektet The Human Brain project. Kritik mot projektet och interna bråk.

DN skrev:För två år sedan bestämde sig EU-kommissionen för att satsa en miljard euro – drygt nio miljarder kronor – på The human brain project (HBP). Ett par månader senare lanserade USA:s president Barack Obama The brain initiative, som enligt planerna ska bli ännu större. Båda projekten har jämförts med människans första månfärd.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stor ... nforskare/

Projektet har jämförts med rymdforskning. Och det finns minst lika god anledning att forska stort om hjärnan, mtp alla kostsamma sjukdomar som drabbar hjärnan som alzeheimers, parkinsons, depression.

Redan i dag slukar hjärnans sjukdomar uppåt en tiondel av världens samlade bruttonationalprodukt.

Men initiativtagaren är en forskare som tydligen är på en gång genial och socialt inkompetent el iaf synnerligen odiplomatisk.

Henry Markram har gjort banbrytande studier av nervceller. Dessutom har han, som en av kritikerna uttrycker saken, ”en unik förmåga att reta gallfeber på folk”. Dagens hjärnforskning ger han inte mycket för.

– Den befinner sig i medeltiden. Citera mig gärna på den punkten. Hjärnforskningen befinner sig i medeltiden på nästan alla plan, säger Henry Markram.

Som chef för HBP har han medverkat till att datorforskare vid hans eget universitet fått mycket pengar. Det har lett till kritik. En grupp kognitiva hjärnforskare – som bland annat använder hjärnkameror för att spåra tankar och känslor – krävde förra året att få en större del av kakan.

Henry Markram och hans två närmaste svarade genom att kapa all vidare finansiering till kognitiv hjärnforskning. Beslutet utlöste en revolt.

Många skrev under ett öppet brev med protester.

Närmare 800 hjärnforskare har skrivit under brevet. Bland dem finns de norska makarna May-Britt och Edvard Moser, som i höstas fick ett Nobelpris för sin kartläggning av lokalsinnet. De tvivlar på att hjärnforskningen är redo för big science. Den har varken ett tydligt mål eller en övergripande idé som motiverar ett megaprojekt, enligt dem. Därför anser de att pengarna skulle göra mer nytta i småskalig forskning.

Den dåliga stämningen ledde till att en medlare kallades in, och i slutet av februari avsattes Henry Markram som chef.

Är det någon som studerar varför den mänskliga hjärnan har så svårt att samarbete med andra hjärnor?

Den mänskliga hjärnan innehåller ungefär 86 miljarder nervceller, som var och en bildar tusentals kontakter till andra celler. Inuti varje cell pågår hela tiden ett kemiskt samspel mellan miljontals molekyler som på olika vis påverkar hjärnans funktion. Det kommer inte bli möjligt att simulera allt detta i en dator så att den efterliknar en hel hjärna inom tio år, enligt Sten Grillner.

– Det är helt enkelt inte trovärdigt, säger han.

Däremot anser han att datorer är viktiga för att förstå enklare system.

Som lekman är det svårt att bedöma vilken hjärnforskning som är mest värd att satsa på. Är inte säker på att ens Europakommissionen vet det heller. Men flera olika slags projekt istf ett enda stort låter bättre, typ "Låt hundra blommor blomma".

Det är lite som när flygplan skall ta sig upp i luften det räcker inte med att köra snabbt. Man behöver köra tillräckligt snabbt annars får man ingen vinst alls. Så här KAN det faktiskt vara värt att ge sig på ett såpass ambitiöst projekt. Det finns ny teknik inom både neurochip och optoteknik som dessutom kan öka chanserna för framgång.

Och även om man misslyckas så kommer man säkerligen att lära sig otroligt mycket som man t.ex kan använda för att styra system, teknik, bota sjukdomar och hjälpa förlamade.

Däremot skall man ha solklart för sig att artificiell intelligens (AI) innebär en existentiell säkerhetsrisk som alla kanske inte inser vidderna av.

Livescience.com: Don't Let Artificial Intelligence Take Over, Top Scientists Warn

Fossbytes.com: Hawking And Musk Lead 1,000 Scientists To Call For AI Warfare Ban

FutureOfLife: Research Priorities for Robust and Beneficial Artificial Intelligence: an Open Letter

Stephen Hawking, Director of research at the Department of Applied Mathematics and Theoretical Physics at Cambridge, 2012 Fundamental Physics Prize
Elon Musk, SpaceX, Tesla Motors
Steve Wozniak, co-founder of Apple
Frank Wilczek, MIT, Professor of Physics, Nobel Laureate for his work on the strong nuclear force

+ 67 professorer.

Tidigare varningar av liknande sort har utdelats för t.ex atombomben.

Jag läste en uppmuntrande sak (för oss med förstörd hjärna): Man har på en artificiell hjärna provat att ta bort 40 %, och den fungerar ändå! Klurigt säger datarkitekten...