Zima33 skrev:

Firkraag skrev:Mirtazapin är ju helt underbar för både depressionen och sömnproblemen. Lätt att somna in, lätt att somna om ifall man vaknar och man känner sig helt återställd på morgonen alltså inga zombie-symptom som tex propavan ger en.

Jag var glad och mådde ovanligt bra innan jag började med mirtazapin, inom ett par dagar på 15 mg blev jag deprimerad. Visst, blev lite bättre sömn i början men det planade ut. Ångrar att jag provade den.

Då vet du ju att mirtazapin inte var något för dig eller i den specifika eventuella kombinationen. Några permanenta konsekvenser får man inte av den. Receptorer återställer sig fort. Speciellt av en kort tids behandling.

Tantaly skrev:Jag personligen kan få precis allt utskrivet av min läkare. Benzo, inga problem. Beror helt på pantientens inställning till medicinering och vilken historik det finns bakom. Tidigare missbruk eller "lathet" måendemässigt sett sätter käppar i hjulet direkt. Försök att vara neutral bara.

Jaha, så det är alltså mitt fel... jag är alltid vänlig mot läkaren, jag är bra på att resonera, har aldrig missbrukat. Problemet är i din första mening när du säger "min läkare". Det var inte heller problem när jag hade en läkare. Men min klinik har numera ingen fast anställd läkare. Dvs för varje årskoll jag går på så är det en inhyrd ny.

Hur jag mår och vad jag gör i min vardag hinner vi aldrig diskutera. Det har jag inte pratat om på 6-7 år.

Vissa har varit lite gränslösa med vad de skrivit ut, vissa är så bensofobiska att de nästan gör i brallan när de måste skriva ut det jag haft innan. Jag vet helt enkelt inte vilken typ av läkare jag kommer få nästa gång.

Min senaste läkare hade helst tagit bort benso, men hon valde den enkla vägen. Dock kände jag att det var på vippen att hon strukit dem. Vilket ledde till att jag inte vågade säga pip. Eftersom jag är helt utlämnad åt någon som jag inte vet ett skit om varje gång så vågar jag helt enkelt inte ta upp ämnet. Tar jag det med fel person ryker mina meds. Inte för att JAG gjort ngt fel utan för att de är bensomotståndare och LETAR saker som de kan stryka medsen för.

Räckte bra att jag blev av med mina ritalin pga förra läkaren.

Tantaly skrev:

kiddie skrev:Skulle vilja ha en ny sömnmedicin. Men hur tar man upp det utan att låta som en missbrukare? Utan att de tar bort sömnmedicinen helt? Och om man får testa ngt annat, hur får man tbx sin gamla om den nya inte funkar bra?

Det känns inte rättvist att man inte får det optimala bara för att man blir rädd att göra det värre för sig.

Jag personligen kan få precis allt utskrivet av min läkare. Benzo, inga problem. Beror helt på pantientens inställning till medicinering och vilken historik det finns bakom. Tidigare missbruk eller "lathet" måendemässigt sett sätter käppar i hjulet direkt. Försök att vara neutral bara.

Tycker dock att rena sömnmedel bara bör användas i akuta kortsiktiga skeden. Man bör behandla orsaken till sömnproblemen istället. Något som nästan alltid är möjligt.

Undrar lite vad du menar med "lathet" måendemässigt, menar du att man själv ej anstränger sig för att försöka må bättre? Annars har jag också fått veta att mycket handlar om huruvida personen som ska ha en viss medicin som kan vara beroendeframkallande eller är narkotikaklassad anses ha en missbrukspersonlighet, läkare är uppmärksamma på detta och är givetvis restriktiva med att skriva ut läkemedel i så fall.

Jag är dokumenterad att helt sakna missbrukarpersonlighet. Det står i min journal.

Jag skulle vilja att roten till mina sömnsvårigheter försvann. I vissa skeden är det oro, men för det mesta handlar det om att jag har ett inre dygn som inte stämmer med det yttre. Detta tror man ganska så bestämt nu är brist på en "klockkemikalie" som kanske kan ersättas i framtiden, men just nu så finns det inte mkt hjälp. Sk kronoterapi har testats grundligt nu och man har insett att det mer är tortyr än behandling och att det istortsett aldrig hjälper. Ljusterapi kan ge en viss lindring men är ingen lösning.

NPF är VÄLDIGT överrepresenterat vad gäller problem med sömnfas. Och det handlar inte om lättja och dåliga vanor.

Wine skrev:Undrar lite vad du menar med "lathet" måendemässigt, menar du att man själv ej anstränger sig för att försöka må bättre? Annars har jag också fått veta att mycket handlar om huruvida personen som ska ha en viss medicin som kan vara beroendeframkallande eller är narkotikaklassad anses ha en missbrukspersonlighet, läkare är uppmärksamma på detta och är givetvis restriktiva med att skriva ut läkemedel i så fall.

Hehe jag flummade till det lite kanske. Menar personer som lite har gett upp och tror att pillrena blir en räddning. Det går att göra mycket för sömnens skull genom kbt-tänk, aktiv vardag och grundmedicinering. Skiter man i allt detta och har inställningen att man behöver benzo på stående recept t.ex. så kan det bli lite problem.

Har man istället en sund inställning, visar att man försöker och utstrålar att man är anti mediciner har jag märkt att man kan få det mesta utskrivet. Om man nu inte har en missbrukarbakgrund.

kiddie skrev:Jag är dokumenterad att helt sakna missbrukarpersonlighet. Det står i min journal.

Jag skulle vilja att roten till mina sömnsvårigheter försvann. I vissa skeden är det oro, men för det mesta handlar det om att jag har ett inre dygn som inte stämmer med det yttre. Detta tror man ganska så bestämt nu är brist på en "klockkemikalie" som kanske kan ersättas i framtiden, men just nu så finns det inte mkt hjälp. Sk kronoterapi har testats grundligt nu och man har insett att det mer är tortyr än behandling och att det istortsett aldrig hjälper. Ljusterapi kan ge en viss lindring men är ingen lösning.

NPF är VÄLDIGT överrepresenterat vad gäller problem med sömnfas. Och det handlar inte om lättja och dåliga vanor.

Vad står du på för medicinering nu och vad vill du försöka få att testa?
Jag tror inte att du skulle ha några problem att få något nytt utskrivet för sömnen. Att bli misstrodd är nog svårt om du tydligt beskriver vad svårt du har det. Risken finns bara att din läkare föreslår antidepressiv/ångestbehandling istället för rena sömnmedel.

Man bör faktiskt hålla sig ifrån rena sömnmedel för att behandla sömnsvårigheter i det långa loppet. Benzodiazepiner, benzoderivat (z-medicinerna), och neuroleptika, (theralen, propavan, lergigan, atypisk neuroleptika).

Benzo rubbar det normala sömnmönstret t.ex. och har hormonrubbande effekt. Sänker bl.a. testosteron hos män. Även vanebildande.
Neuroleptika kan även det ha hormonrubbande effekt, likaså negativ effekt på nervsystem och hjärnsubstans i längden.

En alldeles ypperlig medicin för oss inom spektrat är valdoxan (agomelatin) som effektivt återställer sömnfas. Den höjer kroppens egna melatoninnivåer genom agonism på dessa receptorer. Synergisk effekt tillsammans med exogent melatonin. 1+1 = 3.

Dess aktiverande och uppiggande (antidepressiva) effekt kommer från ökad dopamin och noradrenalinsignalering några timmar efter intag. Jag tar den själv och blir mer genuint trött på kvällarna.

Tror jag kanske haft galnare läkare än du. Så nej, jag vågar inte utmana ödet.

Har två olika benzo i låga doser, xanor och triazolam. Försöker skita i triazolamet men ibland måste jag ta den om jag vet att jag måste upp nästa dag, jag funkar inte på noll sömn eller 1-2 timmar.

Jag har tidigare testat stilnoct (funkade bra men utvecklade allergi), imovane (funkar OK men kan inte ta pga leder till trängningar och akuta toabesök), propavan (usch, seg hela dagarna efter med ångest), nitrazepam (funkar inte), flunitrazepam (funkar sådär), remeron (totalt utslagen på ett väldigt obehagligt sätt, förbjuden att testa den igen), melatonin (funkar rätt OK men får inte ta pga sjukdom), en massa olika antihistaminer (en del gjorde ingenting, andra knockade ut mig väldigt länge med ett dygns återhämtningstid efter, så inget alternativ).

Tar redan en antidepressiv medicin, fluvoxamin, som jag är nöjd med.

Anledningen till att jag vill ha ngt annat är att triazolamet påverkar minnet, alltså vad som hänt dagen innan, jag får tänka efter för att minnas om du fattar vad jag menar, jag minns inte allt spontant ca 24 timmar innan medicinen. Det är en obehaglig effekt, särskilt som jag har ett stort kontrollbehov.

Valdoxan har jag inte hört så mycket om.

Tantaly skrev:Har man istället en sund inställning, visar att man försöker och utstrålar att man är anti mediciner har jag märkt att man kan få det mesta utskrivet.

Alltså ren manipulation.

Kollade upp Valdoxan och man får inte ta det tillsammans med fluvoxamin. Fluvoxaminet klarar jag mig inte utan. Så var det med den saken då.

kiddie skrev:

Tantaly skrev:Har man istället en sund inställning, visar att man försöker och utstrålar att man är anti mediciner har jag märkt att man kan få det mesta utskrivet.

Alltså ren manipulation.

Beror på, jag själv är anti genuint . Men du har en lång historia av olika benzopreparat så jag förstår om du kan få lite problem. Men trots allt så verkar det ju som om du har testat det mesta. Det är något som skulle kunna vara fördelaktigt för dig om du vill få benzopreparat utskrivet.

kiddie skrev:Tror jag kanske haft galnare läkare än du. Så nej, jag vågar inte utmana ödet.

Har två olika benzo i låga doser, xanor och triazolam. Försöker skita i triazolamet men ibland måste jag ta den om jag vet att jag måste upp nästa dag, jag funkar inte på noll sömn eller 1-2 timmar.

Jag har tidigare testat stilnoct (funkade bra men utvecklade allergi), imovane (funkar OK men kan inte ta pga leder till trängningar och akuta toabesök), propavan (usch, seg hela dagarna efter med ångest), nitrazepam (funkar inte), flunitrazepam (funkar sådär), remeron (totalt utslagen på ett väldigt obehagligt sätt, förbjuden att testa den igen), melatonin (funkar rätt OK men får inte ta pga sjukdom), en massa olika antihistaminer (en del gjorde ingenting, andra knockade ut mig väldigt länge med ett dygns återhämtningstid efter, så inget alternativ).

Tar redan en antidepressiv medicin, fluvoxamin, som jag är nöjd med.

Anledningen till att jag vill ha ngt annat är att triazolamet påverkar minnet, alltså vad som hänt dagen innan, jag får tänka efter för att minnas om du fattar vad jag menar, jag minns inte allt spontant ca 24 timmar innan medicinen. Det är en obehaglig effekt, särskilt som jag har ett stort kontrollbehov.
Valdoxan har jag inte hört så mycket om.

Tyvärr har många benzodiazepiner negativ effekt på det kognitiva. Man vet heller inte effekter vid kroniskt bruk.
Fluvoxamine alltså. Ganska ovanligt preparat nu för tiden. Gjorde den något för sömnen?
SSRI:et paroxetin är annars ett annat potent äldre preparat som har visats vara det bästa för generaliserad ångest och sömnsvårigheter. Besitter antikolinergisk effekt och är därför lugnande och sederande. Speciellt i högre doser som 40-50 mg. Jag har själv paroxetin och har hjälpt min sömn otroligt mycket.

kiddie skrev:

Kollade upp Valdoxan och man får inte ta det tillsammans med fluvoxamin. Fluvoxaminet klarar jag mig inte utan. Så var det med den saken då.

Nej precis. Fluvoxamin inhiberar starkt det enzym som bryter ned agomelatin.

Fluvoxamin är det enda som hjälpt ordentligt mot depression plus hjälpt rejält mot tvång. Det var vare sig dåligt eller bra för sömnen. Har testat Seroxat men fick såpass mycket tvång av det att jag inte kunde göra något alls. Allt kom upp på en medveten nivå så att jag tappade all autopilot, kunde inte ens lägga att gå på ett omedvetet plan. Varenda liten rörelse var jag tvungen att tänka ut i förväg och jag kunde inte bestämma om jag skulle göra si eller så. Det var oerhört ångestskapande och jag klarade inte mer är 2 veckor. Min doktor då tyckte jag skulle pröva att härda ut men jag insåg att det skulle kosta mig livet. Kändes som om jag valde fel skulle jag hamna i helvetet och jag gjorde många tusen val om dagen.

En upplevelse jag inte ens vill tänka på ens, den är t o m väldigt svår att förklara.

kiddie skrev:Fluvoxamin är det enda som hjälpt ordentligt mot depression plus hjälpt rejält mot tvång. Det var vare sig dåligt eller bra för sömnen. Har testat Seroxat men fick såpass mycket tvång av det att jag inte kunde göra något alls. Allt kom upp på en medveten nivå så att jag tappade all autopilot, kunde inte ens lägga att gå på ett omedvetet plan. Varenda liten rörelse var jag tvungen att tänka ut i förväg och jag kunde inte bestämma om jag skulle göra si eller så. Det var oerhört ångestskapande och jag klarade inte mer är 2 veckor. Min doktor då tyckte jag skulle pröva att härda ut men jag insåg att det skulle kosta mig livet. Kändes som om jag valde fel skulle jag hamna i helvetet och jag gjorde många tusen val om dagen.

En upplevelse jag inte ens vill tänka på ens, den är t o m väldigt svår att förklara.

I see. Märklig reaktion på paroxetin. Låter som om fluvoxamin funkar för dig. Det är ett SSRI som är effektivt mot OCD. TCA-preparat brukar även vara effektiva mot OCD och insomnia. Tyvärr ger dem fler biverkningar i regel.

Anafranil som första medicin. Hjälpte noll mot tvång på maxdos. Men då fanns det nästan inga SSRI. Biverkningar japp! Somnade mitt på dagen pang! Men vaknade tidigt på morgonen vilket var skumt, kunde inte somna om då. Men det kunde jag leva med. Det jobbiga var att jag blev så seg att det kändes som jag gick i lera hela tiden. Och kissa kunde jag inte, det tog 10 minuter varje gång för strålen att komma igång. Bajseriet gick det trögt med oxo. Minsta alkoholintag gjorde att hela min kropp blev rödfläckig. Mina ögon blev så torra att jag utvecklade skador på hornhinnorna. Muntorrhet var underdrift. Dessutom fick jag problem med koncentrationen och korttidsminnet.

Det hade kanske funkat bättre på lägre dos med biverkningarna eftersom de är beroende starkt av dos på den medicinen. Men de tog dem 10 år att inse att jag var medicinkänslig, innan trodde de att alla behövde precis samma dos och man avfärdades som hysterika om man påstod att medicinerna var för starka för en. Numera är det väl rätt accepterat att vissa med aspergers är väldigt känsliga mot medicin och kan reagera "fel" på den med. Jag tog den medicinen i 6-7 månader.

kiddie skrev:Anafranil som första medicin. Hjälpte noll mot tvång på maxdos. Men då fanns det nästan inga SSRI. Biverkningar japp! Somnade mitt på dagen pang! Men vaknade tidigt på morgonen vilket var skumt, kunde inte somna om då. Men det kunde jag leva med. Det jobbiga var att jag blev så seg att det kändes som jag gick i lera hela tiden. Och kissa kunde jag inte, det tog 10 minuter varje gång för strålen att komma igång. Bajseriet gick det trögt med oxo. Minsta alkoholintag gjorde att hela min kropp blev rödfläckig. Mina ögon blev så torra att jag utvecklade skador på hornhinnorna. Muntorrhet var underdrift. Dessutom fick jag problem med koncentrationen och korttidsminnet.

Det hade kanske funkat bättre på lägre dos med biverkningarna eftersom de är beroende starkt av dos på den medicinen. Men de tog dem 10 år att inse att jag var medicinkänslig, innan trodde de att alla behövde precis samma dos och man avfärdades som hysterika om man påstod att medicinerna var för starka för en. Numera är det väl rätt accepterat att vissa med aspergers är väldigt känsliga mot medicin och kan reagera "fel" på den med. Jag tog den medicinen i 6-7 månader.

Fanns inga SSRI? Du är upp i åren då antar jag. Klomipramin brukar inte vara förstahandsval annars. Läskiga sensationer. Det är ju dock tyvärr ganska vanligt med TCA. Personer inom autismspektrat är lite svårmedicinerade och kan svara lite annorlunda på medicinering. Därför kan man vara tvungen att testa runt lite. Skönt att du lyckades finna ett SSRI som fungerar. Ganska milda alternativ till skillnad från TCA och SNRI.

Vid extremfall av OCD och ångest kan man ibland gå in med en lågdos neuroleptika, typ risperidon 0,25-1 mg. Pga stark antihistaminerg effekt lär man även sova gott på det.
Inga preparat man tar i onödan dock pga neuroleptikas biverkningsprofil.

Har testat risperdal. På låg dos iofs. Den hade den goda effekten att det blev mer ordning i skallen. Men mot tvång och ångest hjälpte den inte. Jag blev mer pigg än trött av den. Fick sluta med den eftersom jag samlade så mycket vätska på den. Drack massa men det stannade lixom i kroppen och kissade bara ut en liten mängd.

En annan schizomedicin jag testat var Ziprasidon. Det finns många positiva rapporter om den. Men för mig var den helvetet. Den är min värsta medicin och så hemsk att jag inte ens vill skriva om det.

Jag testade meds först i början av 90-talet. Då fanns det några SSRI men läkarna ville helst inte dona med dem, de ville först testa det beprövade. Min nummer 2 medicin var dock Cipramil men den fick jag bara för att jag blåvägrade Anafranil.

På Cipramil tappade jag spärrar, rädslor och blev hypoman. Det var egentligen ganska roligt men det tyckte inte min läkare eftersom det slutade med att jag hamnade på psyket i 5 dar.

Och ja, jag är gammal som berget, var lite över 20 då jag började mecka med mediciner. Så varit med ett tag. Jag har tappat räkningen men skulle gissa att jag testat kanske 33 olika psykmediciner, inte alla under lång tid dock, några testade jag bara 1 tablett av typ.

Tantaly skrev:

Wine skrev:Undrar lite vad du menar med "lathet" måendemässigt, menar du att man själv ej anstränger sig för att försöka må bättre? Annars har jag också fått veta att mycket handlar om huruvida personen som ska ha en viss medicin som kan vara beroendeframkallande eller är narkotikaklassad anses ha en missbrukspersonlighet, läkare är uppmärksamma på detta och är givetvis restriktiva med att skriva ut läkemedel i så fall.

Hehe jag flummade till det lite kanske. Menar personer som lite har gett upp och tror att pillrena blir en räddning. Det går att göra mycket för sömnens skull genom kbt-tänk, aktiv vardag och grundmedicinering. Skiter man i allt detta och har inställningen att man behöver benzo på stående recept t.ex. så kan det bli lite problem.

Har man istället en sund inställning, visar att man försöker och utstrålar att man är anti mediciner har jag märkt att man kan få det mesta utskrivet. Om man nu inte har en missbrukarbakgrund.

Ok, ja då förstår jag hur du menar och jag instämmmer i vad du skrivit ovan. Många är ju bekväma och det är klart att det kan vara en enklare lösning för en del att ta emot recept på läkemedel för alternativet är ju annars att man själv kan behöva ta sig själv lite i kragen och göra vissa förändringar i sitt liv eller sin livsstil för att må bättre och det är det många som inte har vare sig lust till eller intresse för. Missbrukare vill ju också självklart gärna ha enkel tillgång till substanser som de kan bruka.

Ingen medicin alls, jag mediterar och dricker inget te (bara örtte) efter ca kl 18 på kvällen.
Tidigare hade jag kedjetäcke men nu nr jag samsover med dottern ligger den i garderoben och väntar på bättre tider.

Jag har testat div olika mediciner men ingen har varit bra, kedjetäcket är flera gånger bättre

Tantaly skrev:Intressant. Det är faktiskt fler än väntat som svarar "inget alls". Ni som inte tar något sömnspecifikt. Är ni helt medicinfria i övrigt? Ingen antidepressiv behandling som indirekt verkar positivt mot sömnen, t.ex. SSRI-preparat.

Varför är det fler än väntat? Jag tycker det är enormt många som tar någon sömnmedicin. Jag vet inte hur det ser ut i befolkningen i stort, men jag hade tyckt att det vore rimligt om 80-90% inte tog något alls och resterande procent var utspridda på resten av alternativen.

Koldioxid, täcker näsa och mun med en snusnäsduk och andas in och ut djupt. Funkar varje gång!

Liljan skrev:

Tantaly skrev:Intressant. Det är faktiskt fler än väntat som svarar "inget alls". Ni som inte tar något sömnspecifikt. Är ni helt medicinfria i övrigt? Ingen antidepressiv behandling som indirekt verkar positivt mot sömnen, t.ex. SSRI-preparat.

Varför är det fler än väntat? Jag tycker det är enormt många som tar någon sömnmedicin. Jag vet inte hur det ser ut i befolkningen i stort, men jag hade tyckt att det vore rimligt om 80-90% inte tog något alls och resterande procent var utspridda på resten av alternativen.

Eftersom autismspektrumstörningar väldigt ofta leder till sömnproblem eller medför andra psykiska åkommor som kan ge sömnrubbning.
Ok om man frågar på familjeliv.se men detta är ett samlingsplats för folk med problem.

När jag hamnade på psyk och inte kunde sova på 2 dygn fick jag några sömntabletter.
Har för mig att det var Benzo / Imovane.

Men det är väl inte så vanligt att de ger sömntabletter / knark till minderåriga (15år)?

har sjukt bra tips! Lyssna på podden "sinnessjukt" via acast.Han som leder podden har en underbar mjuk rlst tycker jag...jag brukar somna till den...