Kay Pollack och kristendomen

av **Alien** » 2015-09-12 18:27:10

Kay Pollack hade stor framgång med filmen Så som i himmelen. Nu kommer uppföljaren Så ock på jorden.

Det verkar som han kritserar kyrkan och kristendomen.

DN Kultur skrev:Det är dags att avskaffa föreställningen att kärleken går genom lidandet, menar Kay Pollak. I sin nya film vill han ge större plats för det kvinnliga och göra upp med idén om skuld.
---
Vi ville att det kvinnliga, kraftfulla och intuitiva skulle komma in mer. Det var det första embryot i manusarbetet. Längst upp på väggen i arbetsrummet hade vi också skrivit: det finns ingen skuld.

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/je ... an-korset/

Nähä, det finns ingen skuld? Så ingen gör någon något orätt mot någon annan, allt är tillåtet och allt är bra? Flum, tycker jag. Men det här tar priset:

– Kyrkan är en symbol för ett gammalt, manligt system, där kvinnliga präster och samkönade äktenskap har fått pressa sig in, alldeles för långsamt. Sedan har jag ett stort problem med lidandet. Jag blir lika illa berörd varje gång jag kommer in i en kyrka och ser Jesus längst fram på ett tortyrredskap. Man lär ut i kyrkan: kärleken går genom lidandet. Jesus dog för våra synders skull. Vad är det för konstiga påhitt? Jesus bör klättra ner från korset.

Vad är det för jävla positivt tänkande! Lidandet finns och kan inte tänkas bort.

Och kristendomen går ut på att Jesus lät sig korsfästas för våra synder. Det är ju fullkomligt idiotiskt att kräva att det tas bort ur kristendomen, då blir det inget kvar.

Kay Pollack kan grunda sin egen kyrka, förslagsvis kan den kallas Positiva kyrkan.

Sedan kan man väl hålla med om en del av kritiken mot Jante, men den känns lite att slå in öppna dörrar.

Har Jante fortfarande så stor makt i Sverige?

– Kanske inte lika stark som förr. En del unga människor har aldrig hört talas om Jante, men jag möter också många unga kvinnor som har fått höra att de inte duger som de är: mitt ansikte duger inte, det är fel på mig, I’m not good enough. Jag har själv vuxit upp med den tanken som min djupaste, personliga självuppfattning. Det är förödande, och om du kan göra dig av med den tanken har du en större chans att bli lycklig.

Nej, Pollacks filosofi ger jag inte mycket för. Men jag älskar Gabriellas sång med Helen Sjöholm ur den första filmen.

av **Alien** » 2015-09-14 3:26:03

Kay Pollak tycks slåss mot en kyrka som fanns i hans barndom men som inte finns idag. Luthersk och skuldtyngd. Gå vidare, Sverige har förändrats, enligt recensenten i Dagen:

Dagen skrev:Visst är det positivt att kyrkan trots all kritik får vara mitt i byn. Men bara så länge hon tonar ner det dystra budskapet. I stället ska man bjuda in till frigörande dans och uppsluppet fika. Bänkar och krucifix ska bort. Folk ska sitta i ring, prata känslor och sjunga högljutt. Suck!
---
Många kyrkor fylls i dag just av gospelkörer som varvas med tunga sakrala verk. Har Pollak besökt någon kyrka de senaste 25 åren?

http://www.dagen.se/kultur/g%C3%A5-vida ... s-1.392994

Och sedan är det Pollaks teologi el vad man ska kalla det:

Det finns ingen synd, bara avsaknad av glädje. Hur kan man resonera så i tider av IS, flyktingströmmar och främlingsfientlighet? Behovet är större än någonsin att påtala synd men också radikal förlåtelse och uppgörelse med ondskan. Filmen präglas av en djup kritik där försoningstanken, hjärtat i den kristna tron, tas bort – något som säkert många sekulariserade biobesökare inte uppfattar.

http://www.dagen.se/kultur/g%C3%A5-vida ... s-1.392994

Ja, visst kan man kritisera kyrkan. Men rätt poänglöst att kritisera den för att den är kristen. Eller kritisera dagens präster för hur prästerna var förr i tiden.

Kanske kommer många att se Så ock på jorden för att de tyckte om Så som i himmelen. Men det låter inte som något för mig.

av **plåtmonster** » 2015-09-14 3:42:45

Tror det handlar om att bejaka livet och inse att livet inte per automatik är lidande utan kan vara väldigt bra. Framförallt om man tänker självständigt och inte ägnar sig åt psykiskt självplågeri påkallat av andra i form av skam. Som framförallt tjejer skall känna om de har för mycket sex osv.

Det är inte i formen av att känna skam för att begå uppenbara orätter mot andra varelser eller människor. Lidandet finns men behöver inte utgöra normen.

Även om kyrkan försvinner ur tankarna så finns de mänskliga egenskaper som format den kvar i människor. Så detta med att tänka fritt och duga åt sig själv är fortfarande tämligen giltiga förmågor.

av **Alien** » 2015-09-14 4:18:17

Man ska känna skuld och skam om man brutit mot budorden. Det handlar inte alls om bara sjätte budordet. Jag kan öht inte tänka mig moral utan samvete och samvetskval, skuld och skam.

Om man bara ska bejaka alla sina impulser och instinkter, då tycker jag det är rena hedonismen. Och då är det snarare satanism än kristendom.

Är man emot kristendom och all slags religion, då får man ta upp det. Jag tycker det är löjligt att kritisera kristendomen för att den utgår från evangelierna. Jesus säger inte att man ska strunta i budorden och bara roa sig, "välja glädje". Han säger att man ska älska sin nästa, vilket är svårare än att lyda budorden. Och att Jesus offrar sig för att människan ska bli frälst är centralt i kristendomen. Det kan man avvisa, men inte ta bort det och påstå att det ändå är kristendom.

Livet är lidande, har man inte upptäckt det har man levt ett väldigt skyddat liv. Alltså det är inte bara lidande, men inte heller bara glädje. Det är bara superpositiva amerikaner som tror att man kan eliminera lidandet.

av **plåtmonster** » 2015-09-14 5:08:26

Livet är glädje och ibland får man genomgå lidande. Men det finns alltför lite poäng i lidandet som en målsättning.

Så om man inte tror på gud, är slarvig med religiösa namn, jobbar på helgdagar, tillämpar meritokrati istället för senioritet eller har ovanligt sex så skall man känna skam?

Att svika förtroende, stjäla, ljuga, göra anspråk på annans innehav osv. Det kan man gott skämmas för men det är en annan sak.

av **geocache** » 2015-09-14 5:31:43

Alien skrev:Man ska känna skuld och skam om man brutit mot budorden. Det handlar inte alls om bara sjätte budordet. Jag kan öht inte tänka mig moral utan samvete och samvetskval, skuld och skam.

Om man bara ska bejaka alla sina impulser och instinkter, då tycker jag det är rena hedonismen. Och då är det snarare satanism än kristendom.

Är man emot kristendom och all slags religion, då får man ta upp det. Jag tycker det är löjligt att kritisera kristendomen för att den utgår från evangelierna. Jesus säger inte att man ska strunta i budorden och bara roa sig, "välja glädje". Han säger att man ska älska sin nästa, vilket är svårare än att lyda budorden. Och att Jesus offrar sig för att människan ska bli frälst är centralt i kristendomen. Det kan man avvisa, men inte ta bort det och påstå att det ändå är kristendom.

Livet är lidande, har man inte upptäckt det har man levt ett väldigt skyddat liv. Alltså det är inte bara lidande, men inte heller bara glädje. Det är bara superpositiva amerikaner som tror att man kan eliminera lidandet.

av **caracara** » 2015-09-14 7:18:31

Pollak är ogenomtänkt. Det är klart att det finns skuld. Det upplever man ju, om man inte är väldigt konstig. --- Men jag vill påpeka att hedonismen inte alls utesluter sådant som skuld. Hedonism är den åskådning som hävdar att njutning är det högsta goda. En starkt dominerande riktningen inom den västerländska filosofiska etiken kallas hedonistisk utilitarism (Bentham, Mill). Denna hävdar att man bör "sträva efter största möjliga lycka till största möjliga antal (människor)". Den är då förenlig med ett empatiskt och ansvarsfullt liv.