Hur har ni det med kärleken?
Hur har ni det med kärleken?
Surkatt skrev:Är det fler än jag som upptäckt att den kärlek en själv känner till någon är beroende av hur mycket kärlek personen visar en.
Jag har märkt att jag skiljer mig från mina NT-vänner där. Jag skulle aldrig kunna bli kär i någon som inte vill ha mig. Vilket faktiskt är ganska skönt. Jag har förvisso omöjligt att hitta någon att vara tillsammans med eftersom de aldrig uppfyller mina krav på hur man visar kärlek. Men det gör mig egentligen inget, jag har mina älskade katter och barn ^.^
Känner igen mig rejält i det där!
Tappar i princip direkt intresset så fort jag uppmärksammar saker som tyder på att personen ifråga inte verkar intresserad av mig.
Sedan att jag kan fantisera rätt rejält om och kära ner mig i kvinnor innan jag vet vad de tycker om mig är ju en helt annan sak. Då blir man ju väldigt besviken och ledsen när personen inte är intresserad tillbaks trots att man tappar allt intresse för en relation i samma stund.
Hur har ni det med kärleken?
Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor. Det är inte kärlek utan mer ren besatthet. Är väl bland det mest avtändande som finns att bli avhyst.
Fast är det inte mer vanligt bland aspies än NT:s att gå och kära ner sig i folk? P.ga. att man inte förstår att den andra inte är intresserad.
Fast är det inte mer vanligt bland aspies än NT:s att gå och kära ner sig i folk? P.ga. att man inte förstår att den andra inte är intresserad.
Hur har ni det med kärleken?
Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor.
du har aldrig läst något om psykologi, eller hur?
- jesusiscool
- Inlägg: 916
- Anslöt: 2013-04-25
- Ort: Online
Hur har ni det med kärleken?
Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor. Det är inte kärlek utan mer ren besatthet. Är väl bland det mest avtändande som finns att bli avhyst.
Fast är det inte mer vanligt bland aspies än NT:s att gå och kära ner sig i folk? P.ga. att man inte förstår att den andra inte är intresserad.
Det är väl väldigt vanligt att personer blir mer intresserade av de som visar ointresse för dem? Annars skulle väl inte personer ägna sig åt sådant som att "spela svårfångad" för att locka till sig sin partner.
För egen del tycker jag att sådant beteende är extremt avtändande oavsett om jag upptäcker det för vad det är eller inte. Förstår jag inte vad personen gör tolkar jag det som ointresse och blir ointresserad på grund av det och kan jag tolka beteendet rätt uppfattar jag personen som manipulativ och tappar intresset av den anledningen istället.
Hur har ni det med kärleken?
jesusiscool skrev:Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor.
du har aldrig läst något om psykologi, eller hur?
Finner psykologi ointressant eftersom det speglar ett "rätt sätt att tänka". Inget är rätt imo.
Visar en person ointresse tycker jag på axlarna och går vidare. Fuck you liksom. Enkelt och konkret.
Hur har ni det med kärleken?
Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor.
Kan du styra vem du ska bli förälskad i ?
Hur har ni det med kärleken?
Det speglar nog mer spelteori dvs i stort sett egenintresse som kolliderar med andras egenintresse.Tantaly skrev:Finner psykologi ointressant eftersom det speglar ett "rätt sätt att tänka".
Samt irrationellt beteende.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
plåtmonster skrev:Det speglar nog mer spelteori dvs i stort sett egenintresse som kolliderar med andras egenintresse.Tantaly skrev:Finner psykologi ointressant eftersom det speglar ett "rätt sätt att tänka".
Samt irrationellt beteende.
Nollsummespel, livet ö.h.t. d.v.s. fast m.a.o.
Hur många bergare garvar inte åt den här då?
Hur har ni det med kärleken?
Den där kurvan håller jag dock inte med om.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
elle skrev:Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor.
Kan du styra vem du ska bli förälskad i ?
Det kan jag uppenbarligen och har hänt en gång. Det föll sig naturligt eftersom vi hade känslor för varandra och visade det.
Jag går inte och kärar ner mig i någon jag inte får ett känslomässigt utbyte av. Annars handlar det som sagt mer om en inbillad kärlek och besatthet av en person imo. Man är inte kär för att man finner någons ögon fina liksom.
Hur har ni det med kärleken?
Ja, det går väl...inte så bra. Kan nog varken erinra mig alla namn eller ens antalet partners jag haft senaste åren. Mitt längsta förhållande har varat bara några månader. Tror jag har en ganska omogen syn på förhållande, plus att min problematik kanske blir mer märkbar när "smekmånaden" är över. Frågan är hur det skulle bli om man dejtar nån annan som inte heller är neurotypisk.
Hur har ni det med kärleken?
plåtmonster skrev:Den där kurvan håller jag dock inte med om.
Jag gissar att du förväxlar utbildning med formell utbildning, eller så demonstrerar du förutnämnda irrationella beteende. Eller, så fantiserar du faktiskt om läderpiskor etc. trots ditt vida intellekt. Jag bara gissar, som skrivet.
Här är den mest kvalificerade gissningen: Du finner "coola" sexfantasier icke-coola, och vice versa.
Hur har ni det med kärleken?
Tantaly skrev:jesusiscool skrev:Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor.
du har aldrig läst något om psykologi, eller hur?
Finner psykologi ointressant eftersom det speglar ett "rätt sätt att tänka". Inget är rätt imo.
Visar en person ointresse tycker jag på axlarna och går vidare. Fuck you liksom. Enkelt och konkret.
Jaha, så du kör på den stilen? "Fuck you" när någon inte finner dig intressant?
- Du måste få många beundrare.
Hur har ni det med kärleken?
Definiera "cool" i den aktuella kontexten först på ett icke subjektivt sätt. Angående utbildning så tenderar de i den lite högre skalan att vara mer öppensinnade.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
JaneLane skrev:Tantaly skrev:jesusiscool skrev:du har aldrig läst något om psykologi, eller hur?
Finner psykologi ointressant eftersom det speglar ett "rätt sätt att tänka". Inget är rätt imo.
Visar en person ointresse tycker jag på axlarna och går vidare. Fuck you liksom. Enkelt och konkret.
Jaha, så du kör på den stilen? "Fuck you" när någon inte finner dig intressant?
- Du måste få många beundrare.
Jösses. Jag säger inte bokstavligen "fuck you". Jag skiter i det och går vidare. Socicalt samspel ska vara ömsesidigt annars spenderar jag inte tid på det.
Nja det vill jag inte påstå. Jag ogillar de flesta och visar det nog med mitt kroppsspråk.
Hur har ni det med kärleken?
plåtmonster skrev:Definiera "cool" i den aktuella kontexten först på ett icke subjektivt sätt. Angående utbildning så tenderar de i den lite högre skalan att vara mer öppensinnade.
Språk är dessvärre högst godtyckliga, men:
'cool': Engelska för kall, används som en metafor för dom som är hippa.
'hippa': Se 'cool'.
Jag hänvisar till dagens gängse intersubjektivitet om saken i fråga, och så låter jag ditt påstående om "de i den lite högre skalan" att glida förbi; på så sätt har vi bägge gjort rimliga antaganden utan något synnerligen konkret att styrka dom med. (Eller något konkret ö.h.t., vad gäller mitt påstående.)
Förresten så håller jag nog med ditt påstående ungefär lika mycket som med mitt egna, men finns det ett substantiellt antal förstahandskällor på det här, månntro?
Helvete! Nu har jag skrivit över mitt 666:e inlägg. /slit
Hur har ni det med kärleken?
Hadraniel skrev:Tantaly skrev:Förstår inte ens hur man kan bli kär i någon som inte besvarar känslor. Det är inte kärlek utan mer ren besatthet. Är väl bland det mest avtändande som finns att bli avhyst.
Fast är det inte mer vanligt bland aspies än NT:s att gå och kära ner sig i folk? P.ga. att man inte förstår att den andra inte är intresserad.
Det är väl väldigt vanligt att personer blir mer intresserade av de som visar ointresse för dem? Annars skulle väl inte personer ägna sig åt sådant som att "spela svårfångad" för att locka till sig sin partner.
För egen del tycker jag att sådant beteende är extremt avtändande oavsett om jag upptäcker det för vad det är eller inte. Förstår jag inte vad personen gör tolkar jag det som ointresse och blir ointresserad på grund av det och kan jag tolka beteendet rätt uppfattar jag personen som manipulativ och tappar intresset av den anledningen istället.
Nä men precis! Det där spelet är ju helt vansinnigt. Tänk om andra djur skulle göra så. Två blåmesar har sjungit sig fram till varandra, men så börjar den ena spela svårfångad varpå en pilgrimsfalk hinner äta upp den.
Men hur ser ni på hur kärlek byggs upp då? Kan det finnas relationer där våra hormoner säger åt oss att det ska "klicka" direkt eller är kärlek snarare något som byggs upp ömsesidigt?
Hur har ni det med kärleken?
Har inte haft några problem att få killar om jag velat. Nu...är det annat.Men jag orkar inte med det längre. Dragit till mig oseriösa män och bara blivit besviken sedan jag blev singel efter ett 7 år långt förhållande med NT (tog slut juni-2010).Ska det vara något nu så ska det vara nån som kan ta mig för den jag är som person samt att det är seriöst.Tvivlar dock på att den mannen finns (vill ha ett intellektuellt utbyte också av mannen i fråga,så det faller ofta där).
Hur har ni det med kärleken?
Vad slags intellektuellt utbyte är det du avser då?
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
Jag har haft jättesvårt att både hitta kärlek och kunna klara av en relation, kroppsligt och mentalt. Jag hade faktiskt gett upp hoppet. Vid 42 års ålder, förra året, fick jag min första riktiga pojkvän som det funkar med. En jättefin NT-kille. Och detta utan att leta. Under kan ske. Men jag är inte alltid så lätt att leva med, så man är hela tiden rädd att det skall ta slut.
Hur har ni det med kärleken?
Heliora skrev:jag är inte alltid så lätt att leva med
Precis samma insikt har jag kommit till om mig själv. När jag var yngre var jag mer desperat över min ensamhet och letade alla möjliga fel i mig som skulle kunna vara orsaker till att jag inte får ett förhållande. Med åren lärde jag mig att jag har ännu svårare att kunna leva i, behålla, ett förhållande. I princip har jag gett upp tanken på att kunna leva med en annan människa men jag vill inte uttala mig med absolut säkerhet.
Hur har ni det med kärleken?
Så är det. Det kanske verkar svårt att få en partner men det blir ännu svårare sedan. Kanske om man kan hitta någon som också har aspergers och fungerar på samma sätt.Kristofer skrev:Heliora skrev:jag är inte alltid så lätt att leva med
Precis samma insikt har jag kommit till om mig själv. När jag var yngre var jag mer desperat över min ensamhet och letade alla möjliga fel i mig som skulle kunna vara orsaker till att jag inte får ett förhållande. Med åren lärde jag mig att jag har ännu svårare att kunna leva i, behålla, ett förhållande. I princip har jag gett upp tanken på att kunna leva med en annan människa men jag vill inte uttala mig med absolut säkerhet.
Hur har ni det med kärleken?
Och hur hittar man det ? Alla tips mottages tacksamt
- Ruffsetuss
- Inlägg: 449
- Anslöt: 2015-09-04
- Ort: Sundsvall
Återgå till Övriga Aspergerfrågor