Vad ska man göra?

Vet det finns nån lag som säger man kan få ett andra utlåtande från en läkare, går på affektiv mottagning och dom vägrar tro att det är add efter min utredning även efter jag erkänt att jag ljög på screeningformulären för att slå ut högre på Asperger.

Kan habiliteringen vara till hjälp? Någon med liknande erfarenhet?

.

Om du ljög får du nog stå ditt kast. Dom kan tycka att det är meningslöst att bekosta en ny utredning till i och med att du har ljugit, i och med det blir resultatet ytterst osäkert. Men man har väl rätt till en second opinion men om den garanterar en ny utredning har jag inte den blekaste om.

ADD finns inte längre, sa en gammal Tant på en föreläsning. Och ärlighet varar längst.

Ja, man är väll sin egens värsta fiende.

majvor skrev:ADD finns inte längre, sa en gammal Tant på en föreläsning. Och ärlighet varar längst.

ADD finns vist, jag har den diagnosen enligt ICD-10 som måste användas inom EU på intyg och journalföring.

Zkall skrev:Vet det finns nån lag som säger man kan få ett andra utlåtande från en läkare

Den rätt till en ny medicinsk bedömning, som tidigare kallades för second opinion, gäller enbart i de fall då en läkare diagnosticerat en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) skrev:3a § 2 st.
Landstinget ska ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk
bedömning enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen. Lag (2014:822).

Patientlag (2014:821) skrev:8 kap. 1 § 1 st.
En patient med livshotande eller särskilt allvarlig
sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det
egna landstinget få en ny medicinsk bedömning.

Från och med den 1 januari 2015 trädde en ny regel i patientsäkerhetslagen i kraft vilken förtydligar läkares ansvar att erbjuda patienter en ny medicinsk bedömning.

Patientsäkerhetslag (2010:659) skrev:6 kap. 7 § 2 st.
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient
ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning
enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen.

Det är vad som står i lagtext. Frågan blir alltså hur lagstiftaren har definierat begreppet särskilt allvarlig sjukdom.

Specialmotivering (författningskommentar) till 8 kap. 1 § Patientlag skrev:Uttrycket "förnyad medicinsk bedömning" ersätts av "ny medicinsk bedömning" i syfte att förtydliga att avsikten inte är att exempelvis samma läkare ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning begränsas i de ovannämnda bestämmelserna i HSL och patientsäkerhetslagen till att gälla endast om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Denna begränsning finns inte i den aktuella paragrafen. Syftet är att göra det lättare för patienter att få en ny medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.
[...]
patienter som är aktuella för en ny medicinsk bedömning, dvs. patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, bör toleransen för kostnadsökningar vara betydligt större än om det rör sig om mindre allvarliga tillstånd.

Liksom i dag gäller att patienten kan få en ny medicinsk bedömning såväl inom som utom det egna landstinget. Med "det egna landstinget" avses det landsting som primärt ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård till personen i fråga.

I regeringens proposition till införandet av 8 kap. 1 § patientlagen i dess nuvarande lydelse underströk man att meningen bakom de förändringar som företogs var att vidga möjligheten för patienterna att erhålla en andra medicinsk bedömning. Angående frågan hur begreppet särskilt allvarlig sjukdom skulle tolkas valde regeringen att ge Socialstyrelsen och läkarna tolkningsföreträde.

Prop. 2013/14:106 skrev:Sida 80
[...]
Regeringen anser att en utökning av möjligheterna att använda sig av en ny medicinsk bedömning kan stärka patientens ställning ytterligare och instämmer således i utredningens bedömning att rekvisitet att "det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet" bör tas bort. Förslaget innebär att fler patienter kan få tillgång till en ny konsultation utan att denna i sig är kopplad till möjligheten att få en annan behandling. I själva verket kan det vara så att en konsultation bekräftar att inga ytterligare behandlingsmöjligheter finns att tillgå i patientens situation.
[...]
Enligt utredningens bedömning är det rimligt att här ställa krav på att det ska handla om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Det torde också vara för dessa patienter som en ny medicinsk bedömning har störst värde. Regeringen delar utredningens bedömning men vill samtidigt tydliggöra att det i lagstiftningen inte finns något hinder för att i vissa fall medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning trots att villkoren för landstingens skyldighet att medverka till detta inte är uppfyllda.
[...]
Sida 81
[...]
Flera av remissinstanserna har påtalat att begreppet "livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada" behöver klarläggas, t.ex. vilka tillstånd som omfattas. I tidigare förarbeten konstaterar regeringen att vilka tillstånd som kan betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga får avgöras från fall till fall.
[...]
Socialstyrelsen har dessutom möjlighet att meddela föreskrifter inom området med stöd av förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen vid behov använder sig av denna möjlighet eller på annat sätt ger vägledning till hälso- och sjukvården när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om ny medicinsk bedömning.

Socialstyrelsen skriver, enligt sitt bemyndigande från regeringen att utdela föreskrifter inom området ny medicinsk bedömning följande på sin hemsida.

Socialstyrelsen - Dina rättigheter i vård och omsorg skrev:Ny medicinsk bedömning
Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller har stor betydelse för din framtida livskvalitet kan du få ytterligare en medicinsk bedömning.

Läser man igenom Socialstyrelsens föreskrifter finner man inte några definitiva riktlinjer för hur just neuropsykiatriska utredningar ska kvalificera som utredningar av särskilt allvarliga sjukdomar. Det, i och med formuleringen eller har stor betydelse för din framtida livskvalitet, vidgade tillämpningsområdet kan visserligen öppna upp för att din nuvarande läkare enligt lag därmed ska tvingas att remittera dig till den läkare du valt ut att genomföra din nya medicinska bedömning, men tolkningen av vad som utgör stor betydelse för din framtida livskvalitet görs av den läkare du kontaktar, och denne kanske hävdar att en NPF-utredning i ditt fall inte skulle kunna innebära det. Jag ser vidare att du är bosatt i Örebro och följande regler gäller inom Örebro läns landsting:

Valfrihet och vårdgaranti i Region Örebro län skrev:Möjlighet till ny medicinsk bedömning
Om patientens tillstånd är livshotande eller allvarligt finns möjlighet att i samråd med den behandlande läkaren bli remitterad enligt reglerna för ny medicinsk bedömning (8 kap Patientlagen). I dessa fall utfärdas en betalningsförbindelse för remitterad vård där beslutet fattats av den behandlande läkaren i specialistsjukvård. Om det är befogat ska patienten erbjudas den behandling som den nya bedömningen leder till om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. För att tillämpningen inte ska bli godtycklig ska ”ny medicinsk bedömning” i patientlagens mening avse enbart livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.

Det är ju nära nog totalt intetsägande så det blir därför upp till den läkare du kontaktar att besluta om denne vill skriva en remiss till en andra neuropsykiatrisk undersökning. Läkare är inte juridiskt regelbundna robotar utan tenderar att resonera mer godtyckligt utifrån praktiska hänsyn. Att du medvetet har vilselett och korrumperat den tidigare genomförda NPF-utredningen kan därför komma att vägas till din nackdel.

Så angående det du skrev om att du "vet det finns nån lag som säger man kan få ett andra utlåtande från en läkare" så gäller den möjligheten alltså endast om den läkare du vänder dig till för att få en remiss till en ny läkare bedömer eventuellt av dig tidigare dolda neuropsykiatriska problem som att dessa kan utgöra en stor betydelse för din framtida livskvalitet.

Zkall skrev:Vad ska man göra?

Jag skulle, om jag bortser från min dom av att du har ljugit, rekommendera dig att kontakta en helt ny vårdinrättning som helst inte delar journalsystem med den specialistmottagning varpå du genomgått din första utredning. På så vis undviker du att information om att du redan har utretts nödvändigtvis måste komma fram och du kan säkerligen om du är lite kreativ, beroende på din grad av förslagenhet, finna svarsalternativ, på eventuella frågeställningar om du redan har utretts för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som inte avslöjar att du tidigare genomgått en samtidigt som du slipper att ljuga.

Zkall skrev:Kan habiliteringen vara till hjälp?

Habiliteringen kan kanske hjälpa dig att ta fram en lista på vilka vårdinrättningar som inom din kommun/ditt landsting bedriver neuropsykiatriska utredningar.

Angående din lögn kan ju den delvis bortses ifrån eftersom vad man svarar på de frågeformulär som ska utgöra en grund för hur man uppfattar sina egna problem endast utgör en del av utredningen. Om dina utredare inte funnit tillräckligt med ADD-relaterade resultat i de tester som är utformade för att mer objektivt försöka att mäta graden av uppmärksamhetsstörning kan det ju innebära att du inte har diagnosen. Det är ju ändå alltid bra att kunna få sådant här ordentligt utrett så jag får önska dig lycka till med att ordna med en second opinion.

#autistjurist

@Gripandekylig tack för ditt klargörande.

Tack Gripandelycklig.

I mitt fall så screena jag 37 på WURS utan att fylla i sanningsenliga symtom, det är enda anledningen att jag ens överväger det.

På IQ-testet fick jag 56 på snabbhet om det har någon inverkan. Det är väll tämligen vanligt att man är lite långsammare pga lätt distraherad osv om man har symtom på ADD?

Zkall skrev:På IQ-testet fick jag 56 på snabbhet om det har någon inverkan. Det är väll tämligen vanligt att man är lite långsammare pga lätt distraherad osv om man har symtom på ADD?

Enligt en finsk studie vari man jämförde ADD-patienters resultat i IQ-testet WAIS-III med normalpopulationens resultat fick ADD-patienter resultat motsvarande IQ-värden om 102 jämfört med normalen om 110 på snabbhetstestet performance, så visst kan långsamhet indikera ADD men det finns en stor mängd andra möjliga orsaker till varför man skulle ta längre tid på sig än genomsnittet.

slackern skrev:

majvor skrev:ADD finns inte längre, sa en gammal Tant på en föreläsning. Och ärlighet varar längst.

ADD finns vist, jag har den diagnosen enligt ICD-10 som måste användas inom EU på intyg och journalföring.

Jag har också F90.0C ADD men efter utredningen hade de skrivit fel diagnoskod: F98.8: (Andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid)

Fast de hade skrivit DSM-IV-koderna också.

Zima33 skrev:

slackern skrev:

majvor skrev:ADD finns inte längre, sa en gammal Tant på en föreläsning. Och ärlighet varar längst.

ADD finns vist, jag har den diagnosen enligt ICD-10 som måste användas inom EU på intyg och journalföring.

Jag har också F90.0C ADD men efter utredningen hade de skrivit fel diagnoskod: F98.8: (Andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid)

Fast de hade skrivit DSM-IV-koderna också.

OK skönt att det löste sig för dig att du fick rätt koder till slut.

Problematiken med second opinion kommer faktiskt att påverka mig på tisdag när jag ska gå på ett neurologbesök med anledning av mina vibrationer. Det blir egentligen det första återbesöket hos en neurolog i den frågan på första gången på 3,5 år. Jag kommer nog vilja att läkaren genomför en ny neurologisk undersökning av mig och att han gör en ny bedömning av vilken typ av tremor (skakningar) jag lider utav. Enligt den gällande rätten ovan har jag kanske ändå inte en självklar rätt till en dylik bedömning. Jag hoppas att det går bra.

Zima33 skrev:Jag har också F90.0C ADD men efter utredningen hade de skrivit fel diagnoskod

Jag märkte av samma sak i det läkarintyg min läkare skickade in till försäkringskassan i förra veckan. Där hade han skrivit något annat än F84.5 som kanske var F48.5 eller liknande. Jag hoppas att de ändå förstår att det handlar om asperger/högfungerande autism och inte tror att det är någon helt annan diagnos. Det kan ju bli lite vad som helst när man blandar ihop siffror på det viset.

varför ljuga för att slå högre på AS test? eller ADD test, jag hänger inte riktigt med... vill du vara diagnosticerad och i så fall varför? varför skulle man vilja ha en sjukdom?

Kan det här vara användbart?

Grundformulär | DSM-5
Gratis!

http://www.pilgrimpress.se/produkt/grundformular_dsm-5/

ArgeAnkan skrev:varför ljuga för att slå högre på AS test? eller ADD test, jag hänger inte riktigt med... vill du vara diagnosticerad och i så fall varför? varför skulle man vilja ha en sjukdom?

Jag hade ett spelmissbruk och fyllde i lägre på allt som inte had med Asperger att göra för jag ville slå ut högre på Asperger än något annat.
Asperger diagnosen passade in lite på mina besvär och jag behövde en diagnos som var tillräckligt för en aktivitetsersättning.

Jag fick diagnosen och jag betvivlar den inte, men vad jag sett av andra som har Asperger dom gånger jag varit inlagd i sluten vård på senaste åren så har jag mer drag av det än aktuella arbetsnedsättande symtom som jag framstod det att vara.

Ni behöver inte påpekar hur urfängt korkat det var, tro mig jag vet.

Zkall skrev:

ArgeAnkan skrev:varför ljuga för att slå högre på AS test? eller ADD test, jag hänger inte riktigt med... vill du vara diagnosticerad och i så fall varför? varför skulle man vilja ha en sjukdom?

Jag hade ett spelmissbruk och fyllde i lägre på allt som inte had med Asperger att göra för jag ville slå ut högre på Asperger än något annat.
Asperger diagnosen passade in lite på mina besvär och jag behövde en diagnos som var tillräckligt för en aktivitetsersättning.

Jag fick diagnosen och jag betvivlar den inte, men vad jag sett av andra som har Asperger dom gånger jag varit inlagd i sluten vård på senaste åren så har jag mer drag av det än aktuella arbetsnedsättande symtom som jag framstod det att vara.

Ni behöver inte påpekar hur urfängt korkat det var, tro mig jag vet.

Jag kan tänka mig att många människor betvivlar den och vården, skulle jag vara dig skulle jag be om en helt ny utredning och vara så sanningsenlig jag kan för att få ett så rättvist resultat som möjligt för att få rätt diagnos och behandling.

Det är ju det jag försöker men läkarna blockar mig

Zkall skrev:Det är ju det jag försöker men läkarna blockar mig

Jag menade en AS utredning för att bekräfta den diagnosen.

Gripandekylig skrev:Jag märkte av samma sak i det läkarintyg min läkare skickade in till försäkringskassan i förra veckan. Där hade han skrivit något annat än F84.5 som kanske var F48.5 eller liknande. Jag hoppas att de ändå förstår att det handlar om asperger/högfungerande autism och inte tror att det är någon helt annan diagnos. Det kan ju bli lite vad som helst när man blandar ihop siffror på det viset.

Koden F48.5 finns inte, så de lär kontakta läkaren som skrivit intyget och begära komplettering. F85.4 finns inte heller, tror kodsystemet är utformat så man inte kan slänga om siffrorna och få fel diagnos. Dessutom brukar läkarna skriva diagnosnamnet med text också så står det "F48.5 Aspergers syndrom" så förstår nog FK att koden är fel.
F45.8 finns däremot.

Vad hoppas du uppnå med en ADD-utredning? Handlar det om att du vill få visshet eller är det någon specifik hjälp du vill ha? Något som du inte kan få med enbart en aspergerdiagnos?

majvor skrev:Kan det här vara användbart?

Grundformulär | DSM-5
Gratis!

http://www.pilgrimpress.se/produkt/grundformular_dsm-5/

”DSM-5 Självskattning av aktuella symtom” är ett instrument som ger ett själv- eller informantskattat mått på förekomst av symtom inom 13 domäner för psykisk ohälsa som har betydelse vid psykiatrisk diagnostik.”

I DSM 5 har ASD tre kategorier: 1,2 och 3 och så lite till om man orkar läsa ...

Eeira skrev:Vad hoppas du uppnå med en ADD-utredning? Handlar det om att du vill få visshet eller är det någon specifik hjälp du vill ha? Något som du inte kan få med enbart en aspergerdiagnos?

Jag hoppas uppnå medicinering som gör att jag kan jobba.

Läkarna skriver inte ut centralstimulanta utan diagnos och utredning. Ända sättet för mig att medicinera min ADHD i dagsläget är att googla offlabel ADHD mediciner och försöka övertala läkaren att sätta in dom.

Har tjatat till mig Voxra som hjälpt mig lite men det är mer lindring än borttagning av dom aktuella symtomen.
Enda anledningen jag ens kom på tanken på att jag kunde ha ADHD är att jag fick en positiv reaktion på en tricyclic antidepressant, närmare sagt Anafranil. (dessa har rapporterad off label använding för ADHD i USA)
Jag gick från att inte kunna göra mer än att sitta hemma och spela datorspel till att kunna programmera och praktisera på en stor IT avdelning, kort sagt jag kunde jobba.

Skulle behållt Anafranilen om det inte vore för den förbannade vilopulsen på 125 bpm.
Efter Anafranilen togs bort har jag inte riktigt kunna återgå till arbete pga impulsivitet/rastlöshet/koncentrationssvårigheter. Jag kunde sitta och koda 12 timmar i sträck förut nu klarar jag inte ens av 30 minuter utan att bli för rastlös.

Zkall skrev:Jag hoppas uppnå medicinering som gör att jag kan jobba.

Säger du det så tror jag läkarna kommar att försöka uppnå just precis det med eller utan utredning.