Jag försökte skriva något, men det blev för klyschigt

Men visst är det väl ganska ofta så att tankarna ofta fastnar i vad en inte gjort istället för tvärtom?

Jag fick barn tidigt och tänker ofta på vad jag inte gjort, till exempel varit ute i världen eller lagt mer tid på att lära mig nya saker etcetera.

Men att ha kommit långt borde handla om att ha kommit långt med sig själv, har du det?

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Fast ska man vara riktigt elak.. vill man sitta fast med amorteringar på en villa som sitter fast i EN stad. Det är mest en bra affär för banken.

Det stämmer inte om du bor i STHLM här är det en investering som bara ökar och ökar i Värde.

Jo, men det är ändå banken som tjänar mest.

Surkatt skrev:

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Fast ska man vara riktigt elak.. vill man sitta fast med amorteringar på en villa som sitter fast i EN stad. Det är mest en bra affär för banken.

Det stämmer inte om du bor i STHLM här är det en investering som bara ökar och ökar i Värde.

Jo, men det är ändå banken som tjänar mest.

I det långa loppet gör dom nog det, i och med att folk köper och säljer hus helatiden, Men när en villa säljs i Stockholm så går det för mångmiljon belopp. Men ponera att du köpte en vila i början utav 2000-talet och nu har du fått en drömlägenhet via bostadsförmedlingen och säljer villan för kanske det dubbla priset du köpte den för. Vem har då tjänat mest pengar du eller banken?

Banken, om du inte köpte villan med kontanter och sålde den utan mäklare som är kopplad till en bank och avser en bank som inte fått statligt stöd (det vill säga dina skattepengar som du måste betala på reavinsten. Eller, det kan nog vara hårfint. Beroende på olika faktorer.

Men det intressanta är väl vad vi gör med vinsten. Om vi konsumerar upp den hamnar den ändå hos bankerna till slut.

slackern skrev:Det stämmer inte om du bor i STHLM här är det en investering som bara ökar och ökar i Värde.

Där finns en klar poäng. Men under tiden du har bostaden måste du jobba hela tiden och aldrig råka ut för problem med jobb, skatter, ränteinbetalning, sjukdom, skilsmässa, föreningskonkurs osv så att du blir av med bostaden på t.ex exekutiv auktion. Men den riktigt stora risken är att bostaden tappar i värde i en fastighetskrasch. Så du betala genom att sätta din livsinkomst i pant på att marknaden håller tills DU säljer den och att någon annan tar smällen för den kommer.

Bostadsmarknaden i storstäderna har lite andra naturlagar om man så vill

Det luriga är att riktigt välbetalda jobb i stort sett kräver en bostad där du sätter din livsinkomst i pant på att fastighetsmarknaden håller i sig så länge du är exponerad.

plåtmonster skrev:

slackern skrev:Det stämmer inte om du bor i STHLM här är det en investering som bara ökar och ökar i Värde.

Där finns en klar poäng. Men under tiden du har bostaden måste du jobba hela tiden och aldrig råka ut för problem med jobb, skatter, ränteinbetalning, sjukdom, skilsmässa, föreningskonkurs osv så att du blir av med bostaden på t.ex exekutiv auktion. Men den riktigt stora risken är att bostaden tappar i värde i en fastighetskrasch. Så du betala genom att sätta din livsinkomst i pant på att marknaden håller tills DU säljer den och att någon annan tar smällen för den kommer.

Bostadsmarknaden i storstäderna har lite andra naturlagar om man så vill

Det luriga är att riktigt välbetalda jobb i stort sett kräver en bostad där du sätter din livsinkomst i pant på att fastighetsmarknaden håller i sig så länge du är exponerad.

Jag förstår hur du menar och håller med dig i ditt resonemang. Men vi hade en fastighetskrasch här i STHLM i början utav 90-talet under krisen, men dom som inte sålde då och hade köpt under högkonjukturen under 80-talet har ändå tjänat storkovan och dom som köpte efter eller under kraschen. Så dom som förlorade var dom som var tvungna att sälja under kraschen. Även några bostadsrättsföreningar gick i konkurs och folk blev lidande med stora bolån, men det var bara nybyggda bostäder som drabbades tror jag.

Det är en ära att få åldras, alla har inte den turen.

Surkatt skrev:Jag försökte skriva något, men det blev för klyschigt

Men visst är det väl ganska ofta så att tankarna ofta fastnar i vad en inte gjort istället för tvärtom?

Jag fick barn tidigt och tänker ofta på vad jag inte gjort, till exempel varit ute i världen eller lagt mer tid på att lära mig nya saker etcetera.

Men att ha kommit långt borde handla om att ha kommit långt med sig själv, har du det?

Grattis! trettio är det nya arton...

slackern skrev:

Surkatt skrev:

slackern skrev:
Det stämmer inte om du bor i STHLM här är det en investering som bara ökar och ökar i Värde.

Jo, men det är ändå banken som tjänar mest.

I det långa loppet gör dom nog det, i och med att folk köper och säljer hus helatiden, Men när en villa säljs i Stockholm så går det för mångmiljon belopp. Men ponera att du köpte en vila i början utav 2000-talet och nu har du fått en drömlägenhet via bostadsförmedlingen och säljer villan för kanske det dubbla priset du köpte den för. Vem har då tjänat mest pengar du eller banken?

Staten.

22% på vinsten. 30 på bankens vinst och allt detta betalas med skattade pengar (55%).

Grundplågan - check
Utbildning - check
Jobb - check
Villa - check
Partner - check
Volvo - check
Vovve - check

Se det positivt. Bara 35 år kvar till pensionen med ritualiserade skvallermiddagar på lördagar och missionären på söndag. Men helt genomnormal på 65 årsdagen och en duktig medborgare

Gör absolut inte som Elon Musk!

Vad är "Grundplågan" för något?

Den brukar vara i 9 år och påtvingas små stackare till barn samt innehålla ligister, onödiga ämnen, inbillade lärare och exotiska växter i form av mögel. Allt kan dock inte garanteras till alla. Endast utvalda får t.ex beskåda eller lukta dessa exotiska växter medan andra kan få veta att isländska mordsagor är det viktigaste att lära sig..

När alla dessa punkter blivit avbockade blir man automatiskt en normal och därmed lycklig människa. Så där alldeles lagom så att ingen har något ont eller gott att säga. Helt intetsägande människa helt enkelt

Aha, "grundskolan".

Ursäkta för lite mer OT. Nu har man kommit på att om man sänker lönen och befogenheterna så får man mindre kompetenta lärare så genidraget är att utöka tiden istället och att testa att man inte kommit någonvart, gärna flera gånger. För tids nog går det in i skallen även om det råder inbördeskrig i klassrummet

Jobbigt att fylla år. Av nån anledning ( som syns mer uppenbar än den är ) så har jag alltid sökt mig till vatten när jag fyllt år. När jag fyllde 20 gick jag ner till fiskhamnen i Göteborg och satt där och dinglade med benen på en träkaj, skolkandes. Livet syntes passé. När jag fyllde 30 stod jag mitt i natten på Kämpebron och lät en hundring cirkla den mot det mörka vattnet. Nu var det bara nån högre makt som kunde rädda mig. Sen blev det som det blev. Man levde vidare med hoppet i behåll. Fortfarande gillar jag att gå till havet ( det finns ju ett sånt nära Göteborg ) vid kris. Att gå från havet är inte roligt.


Not end of story.

caracara skrev:Att gå från havet är inte roligt.

Flytta till havet?

Skulle ju vara en idé ja. Men jag är inte stadd vid kassa, om man säger, - så jag får nöja mig med hamnpromenaderna vart tionde år......