För några år sedan publicerade The Guardian en intervju med en sjuksköterska som arbetade med vård av människor i livets slutskede. Hennes svar på vad människor ångrar när de ligger på dödsbädden spreds snabbt. Mest av allt ångrar människor att de inte haft modet att leva enligt sin egen vilja. Många människor upplever uppenbart att de levt enligt omvärldens förväntningar snarare än i enlighet med sin egen önskan.

Vidare ångrar döende människor att de arbetat för mycket, att de tappat kontakten med sina vänner, att de inte tillbringat tillräckligt mycket tid med sina barn och att de inte unnat sig att vara lyckliga. Inte ett ord om ånger över att de bestigit för få berg eller aldrig simmat med delfiner alltså.

Huggorm skrev:samhällets förväntningar är blytunga

KrigarSjäl skrev:Det man själv vill är det som är viktigt här i livet.

Vad andra kan tänkas tycka är skitsamma...

Vill man bygga sin egen timmerstuga och bosätta sig högt upp i norska fjällen ska man göra det.
Vill man bli ostronodlare i Frankrike ska man bli det.
Vill man bli krokimodell ska man bli det.
Vill man bli eremit ska man bli det.

Vi är friare än vad vi tror i våra livsval.

RainBowChild skrev:

KrigarSjäl skrev:Det man själv vill är det som är viktigt här i livet.

Vad andra kan tänkas tycka är skitsamma...

Vill man bygga sin egen timmerstuga och bosätta sig högt upp i norska fjällen ska man göra det.
Vill man bli ostronodlare i Frankrike ska man bli det.
Vill man bli krokimodell ska man bli det.
Vill man bli eremit ska man bli det.

Vi är friare än vad vi tror i våra livsval.

Bullshit! Vad är det för skit du skyfflar egentligen?

Du har ständigt ifrågasatt andras livsval på grund av rädsla för vad andra kommer tycka, att vi ger en negativ bild av oss för våra val???

Helt otroligt.

KrigarSjäl skrev:Det man själv vill är det som är viktigt här i livet

plåtmonster skrev:Och goda vänner är värda att tas till vara.

Winterblues skrev:Jag har en ganska osund och ångestframkallande inställning. Det jag bryr mig mest om är att överprestera i det jag företar mig. Som i en slags jakt på upprättelse och kompensation för mitt självförakt. Hur mycket jag än försöker så kan jag inte slå undan de känslorna Det blir ett stressigt liv där små gupp reser sig som skyhöga väggar.

Vaniljflickan skrev:Att uppta så stor yta som möjligt av jorden så man bestämmer mest.. antingen genom att bli fetare än vad som är mänskligt möjligt eller att tjäna pengar så en kan köpa mkt mark eller fastigheter eller saker som folk är beroende av.. Men roligare att vara av vikt eller dubbelvikt av skratt kanske åt hur folk gör sig till åtlöje?