Blandade språkfel, stavfel och liknande.

av **Dagobert** » 2015-07-24 0:46:48

Talbok igen: Gästgivare brukar uttalas gäschivare, men uppläsaren säger gäst-skivare.
Undrar vad som händer med de skivade gästerna.

av **ajemen** » 2015-07-24 1:06:45

Jättevanligt nuförtiden verkar vara att skriva tillslut, när vederbörande uppenbarligen menat till slut. Medan är fortfarande ett ord som folk i bred utsträckning stavar med ett s i slutet. (Medans.) Sen flänger ju folk runt med semikolon som om dom visste vad dom höll på med, men dom vill väl verka akademiskt sexiga eller så. Generellt sett så reflekterar väl folk över sitt språkbruk lika lite som över sig själva.

av **Kahlokatt** » 2015-07-26 21:35:20

I en bok jag nyligen läste stod det "ett stygn av oro".

av **nallen** » 2015-07-26 22:42:05

Dagobert skrev:Undrar vad som händer med de skivade gästerna.

Jag antar att det var de som stod på tur när man skurit ner på personalen.

av **HGJ** » 2015-07-27 0:03:14

Kahlokatt skrev:I en bok jag nyligen läste stod det "ett stygn av oro".

Egentligen är styng och stygn samma ord:

http://runeberg.org/svetym/0981.html

1. styng, stick o. d. [...] Formen s ty g n beror på falsk Ijudsub-stitution efter mönstret vagn: värd. o. dial. vangen o. d.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/33/86.html

STYNG styŋ⁴, sbst.², äv. (numera föga br.) STYGN styŋ⁴n, sbst.², förr äv. STIUNG, sbst.¹, n. (2Sam. 20: 10 (Bib. 1541) osv.) ( (†) r. l. m. Apg. 2: 37 (NT 1526), KEMPE Graanen 48 (1675)); best. -et (resp. -en); pl. = (GIRS E14 93 (1630) osv.) ((†) -er UpplDomb. 7: 19 (1547)). (stiung(h) 1548–1706. stungn 1712. stygn 1638 (: Stygnörtt)–1955. styng(h) 1526 osv. styngn 1787–1835)
[fsv. styng, stiung, n., stynger, stiunger, m.; jfr fd. styng, nor. dial. styng, m.; gm konsonantiskt u-omljud uppkommen form av STING, sbst.¹; beträffande formen stygn se (det etymologiskt identiska) STYGN, sbst.¹]

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/33/27.html

STYGN sty⁴n, sbst.¹, l. STYNG sty⁴n, sbst.¹, n.; best. -et; pl. =. ( stygn 1745 osv. styng 1657 osv. styngn 1915)
[etymologiskt identiskt med STYNG, sbst.², o. STYGN, sbst.²; formen stygn är en hypersvecistisk uppsnyggning efter mönstret reng: regn, vang: vagn]

Numera har de båda formerna har vanligen skilda betydelser. Ännu SAOL 12 (från år 1998) anger dock att styng kan betyda 'stygn' och att stygn kan betyda 'stick':

http://spraakdata.gu.se/saolhist/detalj_en.php?mode=SAOLprod&lemma=stygn&med=SAOL12&finns=SAOL12

av **Flinta** » 2015-08-16 21:33:41

Varför har vissa universitet och högskolor slutbokstaven s och varför har vissa inte det?

T ex:

Umeå universitet
Växjö universitet
Malmö högskola
Luleå (tekniska) högskola

Stockholms universitet
Lunds universitet
Linköpings universitet

Vidare. Det samma gäller ortsnamn, t ex om det heter Köpings affär, Köpings skola, Eslöv bageri, Trosa bibliotek (påhittade namnförslag). När ska vi använda ändelsen -s i ortsnamn?

av **HGJ** » 2015-08-16 21:50:47

Flinta skrev:Varför har vissa universitet och högskolor slutbokstaven s och varför har vissa inte det?

T ex:

Umeå universitet
Växjö universitet
Malmö högskola
Luleå (tekniska) högskola

Stockholms universitet
Lunds universitet
Linköpings universitet

Vidare. Det samma gäller ortsnamn, t ex om det heter Köpings affär, Köpings skola, Eslöv bageri, Trosa bibliotek (påhittade namnförslag). När ska vi använda ändelsen -s i ortsnamn?

Det beror framför allt på om ortnamnet slutar på konsonant eller vokal. (Tio av dina elva exempel följer den regeln.)

av **Flinta** » 2015-08-16 21:55:56

HGJ skrev:
Flinta skrev:Varför har vissa universitet och högskolor slutbokstaven s och varför har vissa inte det?

T ex:

Umeå universitet
Växjö universitet
Malmö högskola
Luleå (tekniska) högskola

Stockholms universitet
Lunds universitet
Linköpings universitet

Vidare. Det samma gäller ortsnamn, t ex om det heter Köpings affär, Köpings skola, Eslöv bageri, Trosa bibliotek (påhittade namnförslag). När ska vi använda ändelsen -s i ortsnamn?

Det beror framför allt på om ortnamnet slutar på konsonant eller vokal. (Tio av dina elva exempel följer den regeln.)

låter bekant på ngt sätt. Tack.

av **Dagobert** » 2015-08-16 22:07:21

s eller inte - i en del fall blir det fel pga okunskap, internationella drömmar e.d.
På en jätteskylt härstädes står det "Norrköping flygplats".
Tidningen ska ha påpekat att det borde stå "Norrköpings" men flygplatschefen svarade att det inte var Norrköping som ägde flygplatsen. :roll:

(Berättat ur minnet)

av **Dagobert** » 2015-08-24 23:35:51

Jag tycker ordet "extremt" blir allt vanligare. Varför
a) tycker jag det?
b) blir det det?

av **Flinta** » 2015-08-25 17:07:40

Vad betyder: flera? Är två personer flera personer eller måste vi vara tre personer eller mer för att vara flera? När man gjort något flera gånger, hur många gånger har man gjort något då?

Och så detta: ibland. Jag känner ofta inte på mig vad ibland kan innebära när andra använder det. Vissa går till stranden ibland, cyklar en runda ibland och besöker sin mamma ibland. Hur tänker ni?

av **Flinta** » 2015-08-25 19:31:33

Är några=flera? Hur många några/flera nu är.

av **Dagobert** » 2015-08-25 20:17:49

Flinta skrev:Vad betyder: flera? Är två personer flera personer eller måste vi vara tre personer eller mer för att vara flera? När man gjort något flera gånger, hur många gånger har man gjort något då?

Så här säger saol:

P217_M.jpg

Står inget på saob.
Mer än en borde räknas som flera, tycker jag, men det beror väl på sammanhanget.

av **antonius** » 2015-08-25 20:30:22

Flinta skrev:Vad betyder: flera? Är två personer flera personer eller måste vi vara tre personer eller mer för att vara flera? När man gjort något flera gånger, hur många gånger har man gjort något då?

Och så detta: ibland. Jag känner ofta inte på mig vad ibland kan innebära när andra använder det. Vissa går till stranden ibland, cyklar en runda ibland och besöker sin mamma ibland. Hur tänker ni?

Dagobert skrev:Står inget på saob.
Mer än en borde räknas som flera, tycker jag, men det beror väl på sammanhanget.

Beror nog på känsloläget, man säger att man har "flera vänner" när det egentligen bara är två för att det ska verka som att man har en gedigen bekantskapskrets.

Samma är det med "ibland" fast tvärt om. Det är när man vill att det ska låta som något pinsamt händer sällan, typ om man säger "jag dricker ibland", fast det egentligen sker jämnt... :-)063

av **HGJ** » 2015-08-25 21:28:20

Dagobert skrev:Står inget på saob.

Sök på flere!

av **Kanin** » 2015-08-25 22:19:17

Från Svenska Akademiens informationsblad Nr. 32 Oktober 2005 (http://www.svenskaakademien.se/BinaryLo ... 2_2005.pdf):

Återkommande frågor är: Hur många är några? Är många fler än flera? Man kan väl inte säga ett par stycken – hur många är det, egentligen?

Frågorna om några och flera balanserar alltså på den där gränsen mellan två och mer än två (men inte så mycket mer än två). Det är jämförelsevis lätt att godta att några används när det gäller ’ett lågt antal, ganska opreciserat’, liksom att flera normalt sett avser ’minst två och helst ytterligare någon eller några’.

Ett par/ett par stycken – ja, rentav ett par tre stycken är ett ’antal av några få, vanligen två eller tre’. Många är fler än några, men vem kan ange en övre gräns för många? Är hur många som helst över huvud taget räknebara? Om man anger flera skäl till något, väntar sig mottagaren en viss precisering i det följande. Uppmanas man att ta med några vänner till kalaset, får de inte vara särskilt många. Om flera av gästerna dröjer sig kvar, är deras antal obestämt men de utgör inte flertalet av dem som var med i början.

Andra mått – som ett fåtal, några stycken, en handfull, en rad – vill vi inte heller avvara. Och hur många ryms det mellan tummen och pekfingret? Det är tolkningen av den aktuella situationen som ger rimlig mening.

av **Flinta** » 2015-08-25 22:37:21

Tack för era sökningar efter information :-)Happy

av **kiddie** » 2015-08-27 7:34:29

Dagobert skrev:På en jätteskylt härstädes står det "Norrköping flygplats".
Tidningen ska ha påpekat att det borde stå "Norrköpings" men flygplatschefen svarade att det inte var Norrköping som ägde flygplatsen.

Mmm.. och man borde frågat om Sverige ägde Sveriges bästa fotbollsspelare och Sveriges längste man.

av **Mats** » 2015-08-27 7:55:43

kiddie skrev:
Dagobert skrev:På en jätteskylt härstädes står det "Norrköping flygplats".
Tidningen ska ha påpekat att det borde stå "Norrköpings" men flygplatschefen svarade att det inte var Norrköping som ägde flygplatsen.

Mmm.. och man borde frågat om Sverige ägde Sveriges bästa fotbollsspelare och Sveriges längste man.

Man kan också fråga om han har läst någon av Jan Guillous böcker. (De står förmodligen hemma i hans (Guillous) bokhylla...)

Eller om han tycker att han äger sina föräldrar.

av **kiddie** » 2015-08-27 8:05:43

Det skulle kunna bli en rolig dialog av det.

"Jag har läst en av Jan Guillous böcker."
"Jaha, vilken?"
"Krig och fred."
"Men den har ju inte han skrivit."
"Har jag ens påstått det?"
"????"
"Alltså jag tog den ur hans bokhylla..."

av **Dagobert** » 2015-08-28 18:14:57

ajemen skrev:Sen flänger ju folk runt med semikolon som om dom visste vad dom höll på med, men dom vill väl verka akademiskt sexiga eller så.

Främst tycker jag att semikolon fyller en funktion och jag vill utnyttja den.

Lite "sexigt", men det får motsatt effekt ibland; jag kan avstå från semikolon för att inte framstå som posör... Har läst lite på https://sv.wikipedia.org/wiki/Semikolon och försöker gå efter det.

Kom gärna med tips; det är viktigt att göra rätt när man snitsar.

av **Dagobert** » 2015-09-22 11:15:29

En formulering i Fass:

"Utebliven viktökning kan förekomma."

Kan nåt uteblivet förekomma? :-)Happy

av **caracara** » 2015-09-22 11:31:20

Omvädningen då: "Negativa förekomster saknas."!

av **antonius** » 2015-09-22 13:52:20

Dagobert skrev:En formulering i Fass:

"Utebliven viktökning kan förekomma."

Kan nåt uteblivet förekomma?

Ja, om själva effekten av det föreskrivna uteblev, i detta fallet viktökning, t ex näringstillskott för cancerpatienter och anorektiker... :-)063