Tror inte jag vill tillhöra en grupp på det viset. Blir ju som rena fackindelningen men en liten kompisskara vore inte fel att vara en del utav.

Zirre skrev:Tror inte jag vill tillhöra en grupp på det viset. Blir ju som rena fackindelningen men en liten kompisskara vore inte fel att vara en del utav.

JaneLane skrev:Jag har alltid varit populär, konstigt nog.

för att du är den du är eller för att du råkar vara bra i djungeln? Att vara populär pga att man är den man är måste vara svårt om inte nästan omöjligt.

kullan skrev:Fast jag menade IRL utanför internet.

Jo men man träffas ju mestadels på nätet (detta forum)

kullan skrev:Fast jag menade IRL utanför internet.

Utanför internet, ja du är modig, vet en som provade det, han blev sig aldrig lik...

jesusiscool skrev:

JaneLane skrev:Jag har alltid varit populär, konstigt nog.

för att du är den du är eller för att du råkar vara bra i djungeln? Att vara populär pga att man är den man är måste vara svårt om inte nästan omöjligt.

Hon kanske är snygg?
Sedan kan man ha utstrålning.. eller vara superduktig på något som andra tycker är viktigt osv.

JaneLane skrev:Vet inte om jag får svara men jag har fått en mycket bra bild av dig. Du är mogen, djup, känslig, snäll och snygg med för den delen. Du känner mycket starkt för människorna runt dig. Kan tänka mig att du kanske är lite blyg med? Ibland känns det som att du är mycket sorgsen dock.. jag vet att jag hade gillat dig irl bara. (Ursäkta random kommentar)

Det var en rörande fin kommentar ^^
Tror du prickar rätt, vilket nästan är lite skrämmande, men häftigt

Jag har det nog ganska så lätt för att passa in i grupper däremot betyder det inte att jag nödvändigtvis känner att jag passar in utan det är ofta "round peg in a square hole"
I gruppsammanhang förväntar jag mig alltid ett visst obehag och formar mig därefter för att undvika så mycket friktion som möjligt så jag passar in men känner mig alltid en aning falsk då man ofta får lägga an med skådespelet för att det skall funka.
Så det något tvetydiga svaret på frågan blir ett starkt "nja"

Zirre skrev:Tror inte jag vill tillhöra en grupp på det viset. Blir ju som rena fackindelningen men en liten kompisskara vore inte fel att vara en del utav.

Om någon nu skulle vilja träffas.

Hamnar jag i en grupp så hamnar jag liksom sist på hierarkin, den personen som folk helst inte vill närma sig/prata med. Jag blir alltid outsidern var jag än befinner mig. Fast allt detta kan också vara en illusion i min hjärna, för mår man dåligt så tänker man alltid på det absolut sämsta tänkbara och sen blir det som man tänker sig. Kanske skulle man lyckas med det sociala om man inte vore så deprimerad? men det har gått så lång tid så svårt o ändra på saker. Tror det gäller att ta för sig saker, vara socialt aktiv och inte tänka så negativt.

Var länge sedan jag ens hade möjlighet att komma in i någon grupp.

Folk brukar vilja vara med mig en och en är tendensen genom årens lopp dock. Gruppen brukar delvis acceptera mig men bli missnöjd med mig efter ett tag, då jag har för mycket egna åsikter och inte grupprunkar tillräckligt.

Tenderar även att få rollen som beskyddare om nån är mobbad i en grupp, sådana personer söker sig till mig. Kanske för de ser att jag inte grupprunkar. Talar nu om från när jag var ~20 och framåt till dags dato.

jesusiscool skrev:

JaneLane skrev:Jag har alltid varit populär, konstigt nog.

för att du är den du är eller för att du råkar vara bra i djungeln? Att vara populär pga att man är den man är måste vara svårt om inte nästan omöjligt.

plåtmonster skrev:

jesusiscool skrev:för att du är den du är eller för att du råkar vara bra i djungeln? Att vara populär pga att man är den man är måste vara svårt om inte nästan omöjligt.

Hon kanske är snygg?

Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

I skolan var det påtvingat. Nu ser jag till att aldrig hamna i grupper. Det gör mig såklart begränsad men jag väljer det framför att må dåligt pga den sociala interaktion som ofta krävs/förväntas. Undantag kan jag dock göra för vissa begravningar och t ex en liten familjemiddag. Jag tränade mig färdig på universitetet..fast gymnasiet var värre. Rädd för grupper med aspiesar också.

Ingen längtan efter grupptillhörighet men har aldrig känt det så då kan jag ju inte heller sakna det, något jag aldrig upplevt iofs.

colaflaska skrev:Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

Jo, men är man tjej och snygg är det bra konstigt om man inte blir populär. Finns det ens? en del blir säkert utnyttjade vilket inte är så kul, men jag tror inte det finns ensamma snygga tjejr? aldrig, inte en chans.

InfiniteDream skrev:

colaflaska skrev:Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

Jo, men är man tjej och snygg är det bra konstigt om man inte blir populär. Finns det ens? en del blir säkert utnyttjade vilket inte är så kul, men jag tror inte det finns ensamma snygga tjejr? aldrig, inte en chans.

Jodå, sådana som har grav asperger. Men de har antagligen missat ett antal inviter på vägen dit.

InfiniteDream skrev:

colaflaska skrev:Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

Jo, men är man tjej och snygg är det bra konstigt om man inte blir populär. Finns det ens? en del blir säkert utnyttjade vilket inte är så kul, men jag tror inte det finns ensamma snygga tjejr? aldrig, inte en chans.

och som kille skall man vara mr hunk?!

Att uppfatta "autistiskt" skulle kunna innebära en formlös känsla mellan jaget och dess omgivning. En reaktion eller en respons på denna formlöshet skulle kunna vara att försöka stänga ute omgivning på alla möjliga vis, för att istället söka sig "in i jaget".
Möjligen är även en mindre definierad självkänsla eller iaf en mindre stelbent identifikation med jaget den primära delen av det autistiska perceptuella läget.
Det är även ofta naturligt för en autist att uppfatta utanför det kollektiva sinnet.
Sociala hierkier, normer och annat trams är även ofta inte speciellt tilltalande för autister, utan snarare väldigt motbjudande, då dom i praktiken faktiskt nästan alltid också är motbjudande för dom som har en snäppet högre medvetande grad än den mediokra massan.
Grupptillhörighet kan således möjligen bli något "problematiskt" eller oattraktivt.

Men snälla, inte kan ni väl vara så utseendefixerade att ni tror man kan komma undan med vad som helst bara för det? Ett tydligt exempel kan väl vara bortskämda bitchiga rikemansbarn, visst kan man ha utseendet men är personligheten helt åt helvete så lär man knappast bli populär på men möjligtvis ha ett gäng hyenor i hasorna som är beredd att hugga ner en så snart man gör det minsta snedsteg.

Dessutom känns utseendeidealet som ett rätt uttjatat ämne så det vore synd om det tog över den här tråden också.

InfiniteDream skrev:

colaflaska skrev:Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

Jo, men är man tjej och snygg är det bra konstigt om man inte blir populär. Finns det ens? en del blir säkert utnyttjade vilket inte är så kul, men jag tror inte det finns ensamma snygga tjejr? aldrig, inte en chans.

Bullshit. Du kan inte ha varit ute mycket i världen. Snygga människor som får allt serverat på ett silverfat tenderar att inte utveckla en ordentlig personlighet, vilket slår tillbaka på dem när de kommer upp i gymnasieåldern och måste hitta nytt umgänge.

Om vi återgår till grupptillhörighet så var det tydligast under skolåren när man hade grupparbete. Två eller tre i gruppen dominerade helt, bestämde upplägg och utförande, medan jag och några till inte fick en syl i vädret och höll oss i bakgrunden. Resultatet blev bedrövligt för de som hörs mest är ofta de som gör sämst ifrån sig. Grupparbetet blev fiasko och nådde knappt gränsen för godkänt, men de dominanta var nöjda för det var deras normala nivå eller till och med över.

Nån vän hade man väl i skolan och de hade vänner så jag hamnade i deras grupp. Var väl inget fel med det, man hade alltid någonstans att sitta på lunchen och alltid något att göra grupparbeten med. Men annars såg jag inte så mycket poäng med det hela, träffade dem aldrig utanför skolan. En kompis räcker, eller om man har flera så ska dom helst inte blandas.

colaflaska skrev:Bullshit. Du kan inte ha varit ute mycket i världen. Snygga människor som får allt serverat på ett silverfat tenderar att inte utveckla en ordentlig personlighet, vilket slår tillbaka på dem när de kommer upp i gymnasieåldern och måste hitta nytt umgänge.

Joo, jag har varit ute i världen. jag har till och med sett med egna ögon snygga tjejer som fått jobb/uppdrag just pga dom är snygga. Det är rätt bra för företag att ha ett fint ansikte utåt.

Huggorm skrev:Om vi återgår till grupptillhörighet så var det tydligast under skolåren när man hade grupparbete. Två eller tre i gruppen dominerade helt, bestämde upplägg och utförande, medan jag och några till inte fick en syl i vädret och höll oss i bakgrunden. Resultatet blev bedrövligt för de som hörs mest är ofta de som gör sämst ifrån sig. Grupparbetet blev fiasko och nådde knappt gränsen för godkänt, men de dominanta var nöjda för det var deras normala nivå eller till och med över.

Haha, känner igen det där. När vi haft grupparbeten och gjort lite var så har jag fått göra om andras arbeten helt för deras arbeten hade inte blivit godkända och då hade ju hela gruppen fått U. Tänkte på din situation, kunde ni inte säga ifrån? om ni sitter där tysta är det ju samma sak som att ni tyckte deras grej var ok.

colaflaska skrev:

jesusiscool skrev:

JaneLane skrev:Jag har alltid varit populär, konstigt nog.

för att du är den du är eller för att du råkar vara bra i djungeln? Att vara populär pga att man är den man är måste vara svårt om inte nästan omöjligt.

plåtmonster skrev:Hon kanske är snygg?

Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

+1

Precis! Kunde verkligen inte sagt det bättre själv. Är fan jävligt irriterande när folk alltid ska köra på ursäkten att någon är bra på något eller har lyckats med något för att han/hon är snygg. Jävligt tröttande är det.

Huggorm skrev:

InfiniteDream skrev:

colaflaska skrev:Jävlar, det verkar vara skitsvårt att acceptera att JaneLane kanske helt enkelt är en bra människa som folk gillar att umgås med? Nä, är man poppis måste man antingen vara skitsnygg, bra på att spela teater eller vara duktig på något folk kan utnyttja.

Jo, men är man tjej och snygg är det bra konstigt om man inte blir populär. Finns det ens? en del blir säkert utnyttjade vilket inte är så kul, men jag tror inte det finns ensamma snygga tjejr? aldrig, inte en chans.

Jodå, sådana som har grav asperger. Men de har antagligen missat ett antal inviter på vägen dit.

Eller tackat nej

InfiniteDream skrev:

colaflaska skrev:Bullshit. Du kan inte ha varit ute mycket i världen. Snygga människor som får allt serverat på ett silverfat tenderar att inte utveckla en ordentlig personlighet, vilket slår tillbaka på dem när de kommer upp i gymnasieåldern och måste hitta nytt umgänge.

Joo, jag har varit ute i världen. jag har till och med sett med egna ögon snygga tjejer som fått jobb/uppdrag just pga dom är snygga. Det är rätt bra för företag att ha ett fint ansikte utåt..

Men skärp dig förfan. Det finns säkert män och kvinnor som livnär sig på sitt utseende men jag är då fan inte en av dom. Människor som bara ser mig som snygg fimpar jag snabbare än mina cigaretter.

En populär person är inte en snygg blåst bimbo med rosa naglar och oddmolly västar. Gudarna vet att jag inte är den kvinnan. Jag är rak på sak och vass som en kökskniv.

Sen är inte en människa vacker bara för han/hon har ett fint yttre. Ytliga människor är något utav det vidrigaste jag vet.