Hur känner du dig?
Rösta och kommentera.

Svarsalternativen får duga. Saknas något, välj annat och kommentera.

Man. Känner mig manlig.

Inga konstigheter.

KrigarSjäl skrev:Man. Känner mig manlig.

Inga konstigheter.

Samma här.

Jag känner mig som en riktig karlakarl.

Otroligt manlig.
Sitter i soffan och
1. dricker min öl i T-shirt och river mig på mitt håriga bröst.
2. filar naglarna, puffar upp kuddarna och lutar mig mot dem och sippar lite på ett glas vin.

Gissa vilket som stämmer.

Hahaha, kunde bara inte låta bli.

Rätt svar.
Inget av dem.....,
kunde också varit båda.

Jag får väl bryta trenden som första kvinna då.
Jag känner mig kvinnlig, även de gånger jag sitter framför datorn med mjukisbyxor och en stor "Powerwolf"-bandhuvtröja (manliga modellen, många metalband saknar tyvärr kvinnokläder). Funderade sisådär en millisekund vart gränsen mellan "kvinnlig" och "tjejig" var då jag åldersmässigt fortfarande går under ungdom många gånger men jag känner mig ändå mer som vuxen än barn (även om det inte alltid syns ).

Tämligen kvinnlig för att vara man. Men då menar jag kanske snarare en mindre manlig man.

Kvinnlig.

Vet inte riktigt. Gillar en del saker som det är vanligare att kvinnor eller kanske homosexualla gillar. I tanke och resonemang är jag manlig och jag föredrar klassiska manliga synsätt.

Kvinnlig om jag måste välja. Men jag är pojkflicka och trivdes som fisken i vattnet på lumpen.

Jag är 24 år och befinner mig väl objektivt sett i gränslandet mellan att vara kille och man och jag känner mig som en kille.

Anledningen till att jag känner mig som en kille är därför att jag har manliga genitalier, adamsäpple, skäggväxt och sådant som objektivt sett är manliga fysiologiska karaktäristika. Jag väljer dock att rösta på kille eftersom jag fortfarande är någorlunda ung. Att däremot börja räkna in beteenden, intressen och sådant är enligt mig helt irrelevant. Man föds med vissa väldigt synliga fysiologiska könskaraktäristika; beteenden är däremot i högre grad inlärt och varierar stort beroende på inom vilken sociokulturell miljö man vuxit upp.

Jag har svårt att förstå varför somliga som påstår sig känna sig som det motsatta könet förklarar sina därtill relaterade besvär med argument så som: "Jag är född man men jag älskar att använda smink.", "Jag är född kvinna men jag älskar att mecka med bilar." eller "Jag är född man men jag har under hela livet dragits till dockor, rosa, balett och mode så jag känner mig som en kvinna.". De argumenten är inte bara absurda utan de underminerar dessutom det samhällets arbete med att bekämpa ojämställdhet och fördomar om att aktiviteter kan vara könsbetingade.

Det hade varit betydligt klokare att istället säga något i stil med: "Jag föddes som kvinna men jag har alltid velat ha ett rejält helskägg så jag känner mig som en man.". Då hade man inte på samma sätt motverkat fortsatt avköningen av flera kulturella företeelser vilka under de senaste århundraden kommit att förknippas med endera det ena eller det andra könet. Smink exempelvis, ska inte behöva ses som något typiskt kvinnligt, men om man säger att man som född man på grund av sitt intresse för smink känner sig mer som en kvinna cementerar man aktivt de föråldrade normerna och verkar därmed för fortsatt ojämlikhet i samhället.

Det gäller, som sagt, att se skillnad på vad som biologiskt är typiskt manligt eller kvinnligt och vad som bara av några årtionden med vissa sociala normer utformat kulturella regler för vad som bör anses typiskt manligt eller kvinnligt. För att sammanfatta allt med en förenkling: om en kille trivs med att använda bindor så kan han mycket väl identifiera sig med - och känna sig som - en tjej, men om en kille trivs med att sminka sig så ska han inte behöva känna att han identifierar sig med - och heller inte känna sig som - en tjej.

Bestående biologiska skillnader vs. tillfälliga kulturella skillnader liksom.

-Menar du att vi ska vara normkritiska och se skägg som nånting könsneutralt?

Känner mig totalgenomkvinnlig, men använder inte alla traditionellt kvinnliga attribut. Bara sånt som är bekvämt, okrångligt och som jag gillar. Det är ganska viktigt för mig att ändå bli fullt berättigad till att identifiera mig som kvinna/tjej.

KrigarSjäl skrev:-Menar du att vi ska vara normkritiska och se skägg som nånting könsneutralt?

Tekniskt sett så har de flesta kroppar mer eller mindre hår i ansiktet. Frågan är var gränsen går. Jag rakar min mustash

Kvinniska skrev:

KrigarSjäl skrev:-Menar du att vi ska vara normkritiska och se skägg som nånting könsneutralt?

Tekniskt sett så har de flesta kroppar mer eller mindre hår i ansiktet. Frågan är var gränsen går. Jag rakar min mustash

-Att vilja göra precis allting könsneutralt är vare sig klokt eller gagnfullt.

KrigarSjäl skrev:-Att vilja göra precis allting könsneutralt är vare sig klokt eller gagnfullt.

Motivera!

Man,kan knappast bli mer manligt än att bli pappa till sin avkomma.

I'm a man!!no, i'm a cissy...nä, jag e en man och känner mig som en sådan

Kvinniska skrev:

KrigarSjäl skrev:-Att vilja göra precis allting könsneutralt är vare sig klokt eller gagnfullt.

Motivera!

Allting är inte könsneutralt.
Att vilja ha precis allting könsneutralt...är bara fanatism.

Jag var pojkflicka som liten, klär mig främst i könsneutrala kläder men känner mig i allra högsta grad som en kvinna. Är inte speciellt feminin dock.

Jag identifierar mig, utan tvekan, med könet kvinna. Däremot har jag aldrig känt mig kvinnlig och just begreppet "känna sig kvinnlig" har alltid varit lite av ett mysterie för mig. Fraser som "han fick mig att känna mig kvinnlig" eller "jag kände mig verkligen kvinnlig i whatever utstyrsel eller situation" begriper jag mig inte på alls - den känslan är främmande.

KrigarSjäl skrev:

Kvinniska skrev:

KrigarSjäl skrev:-Att vilja göra precis allting könsneutralt är vare sig klokt eller gagnfullt.

Motivera!

Allting är inte könsneutralt.
Att vilja ha precis allting könsneutralt...är bara fanatism.

Har du nån motivering eller ska vi bara gå efter ditt påstående?

Det var inte nåt vidare diskussionsunderlag i det.

KrigarSjäl skrev:-Menar du att vi ska vara normkritiska och se skägg som nånting könsneutralt?

Nej jag menar att de som ifrågasätter sitt födelsekön bör uppmärksamma distinktionen mellan genuina biologiska könsskillnader så som skäggväxt gentemot tillfälliga populärkulturella påhitt så som att smink vore någonting kvinnligt.