Hur har ni det med kärleken?
Hur har ni det med kärleken?
Huggorm skrev:Jag tror inte det var mer kärlek förr i tiden, snarare mindre. Skillnaden låg i att man var tvungen att hitta någon från sin egen samhällsklass och på nära håll, det var svårt att förflytta sig innan cyklarna kom. Resultatet blev att man hade ett väldigt litet urval, som dräng kanske man hade ett tiotal pigor i lämplig ålder på de kringliggande gårdarna. Idag har man nästan ett obegränsat urval och då blir det lätt överväldigande, folk blir aldrig nöjd eftersom det ständigt finns någon som är lite bättre.habiti skrev:Kärlek fanns förr i tiden.
Numera handlar det om social status, utseende, personlighet, sex. Allt måste vara perfekt. Först då kan man få någon. Iaf om man är en kille.
För ett antal generationer sedan möjligtvis och sedan den där religiösa delen där det var en synd att skiljas men jag tror även det kan ligga något i det här;
(Även om historien möjligtvis är falsk).
Alltså en blandning av att vi är för perfektions sökande numera och att vi har lättare för den där "slit och släng"-trenden istället för att stanna och kämpa för relationerna.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Hur har ni det med kärleken?
colaflaska skrev:Jonmpa skrev:Oerhört intressant, Ja jag tycker då för att finna den rätta ska man satsa på säkra kort de som höjer kvinnorna åt skyarna och är beredd att göra allt för deras skull och har ett gott hjärta och är trogna som guld då slipper kvinnor bli besvikna att de gått på nitlotter
Nej, det är sådana killar man ska fly från. I bästa fall är de tråkiga tofflar, i värsta fall är de stalkers som inte fattar när man är ointresserad.
Varför ska min sambo höja mig till skyarna? Jag är långt ifrån perfekt. Ärligt talat är jag rätt elak. Och jag är lat, har sjukt dåligt tålamod och blir superirriterad om han pratar med mig när jag är upptagen, trots att jag inte sagt att jag vill vara ifred. Ska min sambo bara ta det eller? Nej, han säger till mig på skarpen att jag ska skärpa mig. Som det ska vara.
Jag förstår hur du tänker där, Men ändå borde du inte bli glad om du får höra att du visserligen har dessa egenskaper, Men att det även finns bra saker med dig, Det stärker ju självförtroendet att man tror på sig själv, Ska man ändå inte försöka tacka och ta emot de små ögonblick man för höra att man är det bästa för någon annan om han känner så, Toffel och toffel, Ja nån stalker är jag iallafall inte utan för jag klara direktiv eller klara signaler att det är slut så nog backar jag ur så fort mitt hjärta fattat det och så, Gillar kvinnor av idag inte komplimanger? Har det gått så långt
Hur har ni det med kärleken?
Huggorm skrev:Jag tror inte det var mer kärlek förr i tiden, snarare mindre. Skillnaden låg i att man var tvungen att hitta någon från sin egen samhällsklass och på nära håll, det var svårt att förflytta sig innan cyklarna kom. Resultatet blev att man hade ett väldigt litet urval, som dräng kanske man hade ett tiotal pigor i lämplig ålder på de kringliggande gårdarna. Idag har man nästan ett obegränsat urval och då blir det lätt överväldigande, folk blir aldrig nöjd eftersom det ständigt finns någon som är lite bättre.habiti skrev:Kärlek fanns förr i tiden.
Numera handlar det om social status, utseende, personlighet, sex. Allt måste vara perfekt. Först då kan man få någon. Iaf om man är en kille.
Håller med om att kärlek fanns förr medan det nu bara är en massa socialt strunt. Det behövs inte ett enormt urval på 100,000 tals möjliga partners, snarare så fungerade det mycket bättre med ett mindre urval.
Hur har ni det med kärleken?
colaflaska skrev:Jonmpa skrev:Oerhört intressant, Ja jag tycker då för att finna den rätta ska man satsa på säkra kort de som höjer kvinnorna åt skyarna och är beredd att göra allt för deras skull och har ett gott hjärta och är trogna som guld då slipper kvinnor bli besvikna att de gått på nitlotter
Nej, det är sådana killar man ska fly från. I bästa fall är de tråkiga tofflar, i värsta fall är de stalkers som inte fattar när man är ointresserad.
Tja, om du måste ha en NT-partner och väljer bort de andra på sådana tramsigheter så är det ju ditt problem.
Hur har ni det med kärleken?
rdos skrev:colaflaska skrev:Jonmpa skrev:Oerhört intressant, Ja jag tycker då för att finna den rätta ska man satsa på säkra kort de som höjer kvinnorna åt skyarna och är beredd att göra allt för deras skull och har ett gott hjärta och är trogna som guld då slipper kvinnor bli besvikna att de gått på nitlotter
Nej, det är sådana killar man ska fly från. I bästa fall är de tråkiga tofflar, i värsta fall är de stalkers som inte fattar när man är ointresserad.
Tja, om du måste ha en NT-partner och väljer bort de andra på sådana tramsigheter så är det ju ditt problem.
Tack och lov finns det neurodiversa som inte är som Jonmpa.
- colaflaska
- Inlägg: 1869
- Anslöt: 2012-04-20
Re: Hur har ni det med kärleken?
Jonmpa skrev: Ja nån stalker är jag iallafall inte utan för jag klara direktiv eller klara signaler att det är slut så nog backar jag ur så fort mitt hjärta fattat det och så..
Nej, du bör backa ur sekunden som dina öron hör orden varvid intellektet förstår.
Törs man fråga hur lång tid det tar för ditt hjärta att förstå?
Hur har ni det med kärleken?
Har ett flertal personer jag tycker är söta. Men de är bara vänner som jag myser med. ^^
- tunga moln
- Inlägg: 166
- Anslöt: 2014-09-02
Hur har ni det med kärleken?
Det varierar med tanke på hur mycket fint och trevligt det har givits, Är det väldigt kort så glömmer nan det väldigt fort medans om allt eller mycket varit bra så tar det ju naturligtvis längre tid att smälta ett sånt bakslag, Helt naturligt, Jag fick ingen kärlek och dålig omtanke som barn, De känslorna har jag kvar till den som tar mig för den jag är och uppskattar fina ord och komplimanger ifrån hjärtat
Hur har ni det med kärleken?
Ja jo det är ju naturligtvis och så väldigt fint absoluttunga moln skrev:Har ett flertal personer jag tycker är söta. Men de är bara vänner som jag myser med. ^^
Hur har ni det med kärleken?
colaflaska skrev:rdos skrev:colaflaska skrev:Nej, det är sådana killar man ska fly från. I bästa fall är de tråkiga tofflar, i värsta fall är de stalkers som inte fattar när man är ointresserad.
Tja, om du måste ha en NT-partner och väljer bort de andra på sådana tramsigheter så är det ju ditt problem.
Tack och lov finns det neurodiversa som inte är som Jonmpa.
Av det jag hört om dig så är du bara otacksam och tycker illa om killar som har ett gott hjärta och vågar säga fina saker och vara stolta och känna att de vill göra dig glad en kille som jag menar vartenda ord, Allt bygger på känslan i kroppen och du tar det som larvigt, Det kanske det är men hellre larvig och barnslig än att vara känslokall och ge snytingar till snälla och känsliga killar, Fanns mer snällhet i världen skulle inte krig och våld finnas i samma utsträckning, Jag har ingenting emot stenhårda kvinnor, Men de behöver inte måla ut och skriva ner de som vill vara vänliga och trevliga och alltid menar väl
Hur har ni det med kärleken?
Jonmpa skrev:Det varierar med tanke på hur mycket fint och trevligt det har givits, Är det väldigt kort så glömmer nan det väldigt fort medans om allt eller mycket varit bra så tar det ju naturligtvis längre tid att smälta ett sånt bakslag, Helt naturligt, Jag fick ingen kärlek och dålig omtanke som barn, De känslorna har jag kvar till den som tar mig för den jag är och uppskattar fina ord och komplimanger ifrån hjärtat
Men då får man backa och smälta det för sig själv.
- colaflaska
- Inlägg: 1869
- Anslöt: 2012-04-20
Hur har ni det med kärleken?
Ja jo visst, Men det är inte så lätt, Men det underlättar ju då om man fått veta något i förväg, Man är ju två om att informera om viktiga händelser som påverkar båda parter så tydligt och bra man kan, Man har rätt att få reda på orsaken och så vidarecolaflaska skrev:Jonmpa skrev:Det varierar med tanke på hur mycket fint och trevligt det har givits, Är det väldigt kort så glömmer nan det väldigt fort medans om allt eller mycket varit bra så tar det ju naturligtvis längre tid att smälta ett sånt bakslag, Helt naturligt, Jag fick ingen kärlek och dålig omtanke som barn, De känslorna har jag kvar till den som tar mig för den jag är och uppskattar fina ord och komplimanger ifrån hjärtat
Men då får man backa och smälta det för sig själv.
Hur har ni det med kärleken?
tunga moln skrev:Har ett flertal personer jag tycker är söta. Men de är bara vänner som jag myser med. ^^
På vilket sätt går myseriet till?
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
plåtmonster skrev:tunga moln skrev:Har ett flertal personer jag tycker är söta. Men de är bara vänner som jag myser med. ^^
På vilket sätt går myseriet till?
Vi kan ibland ligga på varandra i soffan, sova tilsammans och skeda ^^
- tunga moln
- Inlägg: 166
- Anslöt: 2014-09-02
Hur har ni det med kärleken?
Sånt är skönt när man bara vill vara
Är det med NT-tjejer då?
Är det med NT-tjejer då?
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Hur har ni det med kärleken?
plåtmonster skrev:Sånt är skönt när man bara vill vara
Är det med NT-tjejer då?
Frågar du mig? Jo ibland. Har inte koll på vilka som är NT eller inte. Sen bryr jag mig inte mycket om folks kön. ^^
- tunga moln
- Inlägg: 166
- Anslöt: 2014-09-02
Hur har ni det med kärleken?
Ah lite gosekompisar, Har jag fått lära mig att denna form av umgänge kallastunga moln skrev:plåtmonster skrev:tunga moln skrev:Har ett flertal personer jag tycker är söta. Men de är bara vänner som jag myser med. ^^
På vilket sätt går myseriet till?
Vi kan ibland ligga på varandra i soffan, sova tilsammans och skeda ^^
Hur har ni det med kärleken?
colaflaska skrev:rdos skrev:colaflaska skrev:Nej, det är sådana killar man ska fly från. I bästa fall är de tråkiga tofflar, i värsta fall är de stalkers som inte fattar när man är ointresserad.
Tja, om du måste ha en NT-partner och väljer bort de andra på sådana tramsigheter så är det ju ditt problem.
Tack och lov finns det neurodiversa som inte är som Jonmpa.
Då borde du nog fundera på om du verkligen vill ha en neurodivers kille när du beskriver vanliga beteenden som neurodiversa killar har i så pass negativa ordalag. Enligt min uppfattning så är det till 90% tjejens eget fel om hon triggar stalkerdragen hos en neurodivers kille. Du kan liksom inte vara tillsammans med en sådan kille ena dagen och göra slut nästa. Det funkar liksom inte. Vill du ha det så bör du söka efter NTs som hanterar sådant bra.
Hur har ni det med kärleken?
rdos skrev:Huggorm skrev:Jag tror inte det var mer kärlek förr i tiden, snarare mindre.Skillnaden låg i att man var tvungen att hitta någon från sin egen samhällsklass och på nära håll, det var svårt att förflytta sig innan cyklarna kom. Resultatet blev att man hade ett väldigt litet urval, som dräng kanske man hade ett tiotal pigor i lämplig ålder på de kringliggande gårdarna. Idag har man nästan ett obegränsat urval och då blir det lätt överväldigande, folk blir aldrig nöjd eftersom det ständigt finns någon som är lite bättre.habiti skrev:Kärlek fanns förr i tiden.
Numera handlar det om social status, utseende, personlighet, sex. Allt måste vara perfekt. Först då kan man få någon. Iaf om man är en kille.
Håller med om att kärlek fanns förr medan det nu bara är en massa socialt strunt. Det behövs inte ett enormt urval på 100,000 tals möjliga partners, snarare så fungerade det mycket bättre med ett mindre urval.
Håller med, tror det många gånger är väldigt osäkra eller kanske självgoda och narcissistiskt lagda individer som anser att de behöver ha detta enorma urval av partners. Tror det blir värre och mer förvirrande ju större utbudet är men de som är ute efter många tillfälliga och korta förhållanden tycker nog att det är positivt med ett stort utbud.
Senast redigerad av Wine 2015-08-03 13:03:38, redigerad totalt 1 gång.
Hur har ni det med kärleken?
Oerhört intressant läsningWine skrev:rdos skrev:Håller med om att kärlek fanns förr medan det nu bara är en massa socialt strunt. Det behövs inte ett enormt urval på 100,000 tals möjliga partners, snarare så fungerade det mycket bättre med ett mindre urval.
Håller med, tror det många gånger är väldigt osäkra eller kanske självgoda och narcissistiskt lagda individer som anser att de behöver ha detta enorma urval av partners. Tror det blir värre och mer förvirrande ju större utbudet är men de som är ute efter många tillfälliga och korta förhållanden tycker nog att det är positivt med ett stort utbud.
Hur har ni det med kärleken?
Wine skrev:Håller med, tror det många gånger är väldigt osäkra eller kanske självgoda och narcissistiskt lagda individer som anser att de behöver ha detta enorma urval av partners. Tror det blir värre och mer förvirrande ju större utbudet är men de som är ute efter många tillfälliga och korta förhållanden tycker nog att det är positivt med ett stort utbud.
Precis. Man kan t.o.m. säga att en NT som inte kan hitta en lämplig partner i sin normala umgängeskrets har något allvarligt problem (typ narcisist). För neurodiversa så kan det vara bra med något större urval då det finns färre man passar med naturligt, men även då går det om man inte har orimliga krav.
För de krav som ställs på t.ex. dejtingsajter är bara urvalskriterier för att få en hanterlig mängd träffar på sajten. De är inga krav normala människor ställer i verkligheten. Om man inte har annat syfte än att skaffa partner.
Hur har ni det med kärleken?
rdos skrev:colaflaska skrev:rdos skrev:
Tja, om du måste ha en NT-partner och väljer bort de andra på sådana tramsigheter så är det ju ditt problem.
Tack och lov finns det neurodiversa som inte är som Jonmpa.
Då borde du nog fundera på om du verkligen vill ha en neurodivers kille när du beskriver vanliga beteenden som neurodiversa killar har i så pass negativa ordalag. Enligt min uppfattning så är det till 90% tjejens eget fel om hon triggar stalkerdragen hos en neurodivers kille. Du kan liksom inte vara tillsammans med en sådan kille ena dagen och göra slut nästa. Det funkar liksom inte. Vill du ha det så bör du söka efter NTs som hanterar sådant bra.
Vad är det för jävla bullshit? Du tycker det är okej med stalking alltså? För att de inte förstår bättre? Så fan heller, det är aspergare vi pratar om och inte utvecklingsstörda mongos. Jag vet inte vad du söker dig till för människor men jag föredrar att umgås med folk som har vett i skallen.
Och ärligt talat, vart har jag någonsin skrivit att jag söker efter en neurodivers kille? Hade nog inte haft något emot att ha en partner med asperger eller liknande förr i tiden, har ex med asperger/adhd/annat psykiskt jox men när man läser här blir man fan mörkrädd. Det är tydligen okej att dra fram kuken på bussen, stalka folk, kanske våldtäkt också? Varför, för att de är aspergare och inte förstår bättre?
- colaflaska
- Inlägg: 1869
- Anslöt: 2012-04-20
Hur har ni det med kärleken?
rdos skrev:Huggorm skrev:Jag tror inte det var mer kärlek förr i tiden, snarare mindre.Skillnaden låg i att man var tvungen att hitta någon från sin egen samhällsklass och på nära håll, det var svårt att förflytta sig innan cyklarna kom. Resultatet blev att man hade ett väldigt litet urval, som dräng kanske man hade ett tiotal pigor i lämplig ålder på de kringliggande gårdarna. Idag har man nästan ett obegränsat urval och då blir det lätt överväldigande, folk blir aldrig nöjd eftersom det ständigt finns någon som är lite bättre.habiti skrev:Kärlek fanns förr i tiden.
Numera handlar det om social status, utseende, personlighet, sex. Allt måste vara perfekt. Först då kan man få någon. Iaf om man är en kille.
Håller med om att kärlek fanns förr medan det nu bara är en massa socialt strunt. Det behövs inte ett enormt urval på 100,000 tals möjliga partners, snarare så fungerade det mycket bättre med ett mindre urval.
Skitsnack förr var det ännu viktigare med socialklass än vad det är nu i Sverige, kvinnor var omyndiga fram till 1922 först var det fadern som var hennes förmyndare och förvaltade henne och hennes tillgångar, sedan när hon blev bortgift var hon fortfarande omyndig men hennes man blev förmyndare över henne och hennes tillgångar, så om en kvinna ärvde pengar kunde hennes man supa upp dom.
Hur har ni det med kärleken?
slackern skrev:Skitsnack förr var det ännu viktigare med socialklass än vad det är nu i Sverige, kvinnor var omyndiga fram till 1922 först var det fadern som var hennes förmyndare och förvaltade henne och hennes tillgångar, sedan när hon blev bortgift var hon fortfarande omyndig men hennes man blev förmyndare över henne och hennes tillgångar, så om en kvinna ärvde pengar kunde hennes man supa upp dom.
Precis, det där ovan är bara skitsnack. Bra äktenskap har inte ett jota med lagar, förordningar och rättigheter att göra. Det är ju dessutom ett faktum att många av dagens äktenskap är högst dysfunktionella, och faller samman snabbt. Vi har aldrig haft så mycket skiljsmässor som nu. Vilket beror på att folk hellre letar efter en ny än löser de problem man har. Ren lathet, mao.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor