- Nej, du vet att någon gång måste man bestämma sig...
- Absolut.

- Det går ju inte att gå omkring hela livet...
- Nej, precis!

- Som dom håller på...
- Just det!

- Och bilen går bra?
- Joråsåatteeh...

- Men jag säger det...
- Jomenvisst!

- Å inge bra ä de på teve...

- MEN vad varmt och skönt vi har fått!
- Ja, man skall inte klaga!

??

Nu hänger jag inte med. Vad handlar tråden om?

- Ett sådant väder vi har fått!
Man kan bara svara ja; hon hade ju rätt, vädret var både ett och sådant.

/Cello (ur minnet)

Är det någon som kollat sporten, hur gick det i hockeyn?

Ja lysande, 5-2!!

-Det där gick ju inte så bra.
-Nej det gjorde inte det.

- Ja...så är det...
- Jo...

utanfoerskapt skrev:??

Nu hänger jag inte med. Vad handlar tråden om?

Vi härmar kallprat.

Kahlokatt skrev:Vi härmar kallprat.

- Och inte fasiken blir det varmare för det!
- Nä...

- vad molnigt det är.
- Ja verkligen.

-Inte fick vi någon sol idag heller..
-Nää, det är bedrövligt.
-Kanske den kommer imorgon.
-Jo, hoppet är det sista som dör sägs det.
-Jo. Så är det.

(Jag har haft ändlöst många sådana här konversationer i mitt liv.)

"Klassikern" är ju inte med än;

- Hej! Hur mår du?
- Ja, jag mår bra. Hur är det själv?
- Jo det är bra.

Suck, vad det är långtråkigt med denna "tvångshandling" till konversationsstartare.

- Hur är det med dig då?
- Jodå. Huvet upp och fötterna ner, som man säger!

- Och familjen mår bra?
- Jorå, dom lever och mår..

Jag tror att den viktigaste faktorn för att bli en framgångsrik småpratare är att växla mellan det allmängiltiga och det personliga. Typ "Men vilket väder vi har!" (allmängiltigt).... "Var det lika fint i Sölvesborg?" (personligt). Eller "Jaha, då var det tisdag igen" (allmängiltigt) "Vad tror du om matchen ikväll?" (Det låter allmängiltigt men är en personlig fråga: "vad tror DU?

De "allmängiltiga" uttalandena är som mentala känselspröt som man använder för att sondera läget.

Och ibland blir det inte mer än det allmängiltiga. "Ja då var man här igen då!" "Ja det ser inte bättre ut!"... och så fortsätter man åt var sitt håll. Jag tror att översatt till djupare mening betyder det ungefär: "Jag ser att du är här och jag visar min positiva inställning till dig genom att initiera ett samtal trots att jag inte egentligen har tid/lust/fantasi nog för att säga något intressant"."Vad trevligt att du uppmärksammar mig. Jag har inte heller något intressant att säga men genom att se glad och intresserad ut och svara på det du säger, visar jag att jag också är positivt inställd ".

En sak som är bra med att vara aspergare är att man inte småpratar "automatiskt" som jag tror att många andra gör. Därmed är man medveten om alla "tysta" processer och det kan faktiskt vara en fördel ibland. Själv tycker jag att jag är en rätt så bra småpratare, just eftersom jag faktiskt är uppmärksam på den som jag pratar med, och rätt så ofta inte fastnar i klicheerna utan får andra att känna sig sedda och uppskattade.

- annars då?
-jo föfan

kullan skrev:- annars då?
-jo föfan

Kort och kärnfullt, ibland behövs inte mera för att visa varandra att man ser och värdesätter varann.

- Men de har ju sagt att det ska bli sol.
- Ja, och då ska det ju bli det också!

stuck skrev:-Det där gick ju inte så bra.
-Nej det gjorde inte det.

Lakoniskt fantasieggande!