Boktips: Paulo Roberto: "Träningsbibeln". Övningar man kan göra hemma utan vikter eller andra redskap än en stol. Yogamatta eller träningsmatta är dock att rekommendera när man gör vissa övningar. Grymt bra om man inte vill gå till gymmet för att träna eller har tillgång till lösa vikter och dylikt hemma. Finns övningar för hela kroppen inklusive nacken samt stretching.

Det går segt, börjar känna av den där "jag är ju nästan nöjd"-latheten.
Förvisso skönt att kunna komma i större delen av min garderob igen.

Var ett tag sedan jag postade här. Jag har införskaffat mig en begagnad racer. Fungerade bra tills hjulet släppte... 900 spänn på verkstad eftersom jag inte fixade laga det själv. Meh.

Cykling... varför ska det alltid vara en jävla massa meck innan en kan dra ut på långturer?

dasunbedingte skrev:Cykling... varför ska det alltid vara en jävla massa meck innan en kan dra ut på långturer?

Det är lite materialsport, men hästhoppning, segling och rallycross är nog lite värre, men skonsamt för kroppen, finns de som är över 40 år och är på elitnivå, den äldsta på Girot i år är nästan förtiotvå...

Ni som är ute och springer, brukar ni ha musik i öronen? Jag hade alltid det innan men har märkt att har jag musik så kan jag inte fokusera lika bra på min löpning och andning. Så nuförtiden har jag aldrig musik och det är ganska skönt faktiskt, märker att jag presterar mycket bättre.

Kvällens cykelrunda, platt och blåsigt som alltid:

63,0km; 1:44:18 h:min:sec; medelfart: 36,25km/h: maxfart 51,99km/h

Dagens pass: 101km; 2:54:24h:min:sec; medelfart 35,00km/h; maxfart 55,51 km/h.

Blåsigt, ensamt, blött...

Hände en läskig grej när jag var ute och sprang tidigt på eftermiddagen i måndags. Efter 5 km började jag känna det som att det var spänt över hela bröstkorgen och upp i halsen. Kämpade mig hemåt de sista 2 kilometrarna och väl hemma trodde jag att jag skulle svimma. Lade mig ner och det blev lite bättre. Reste mig upp, stretchade och tänkte att det kanske blir bättre om jag äter en banan och dricker vatten (hade inte ätit sedan kvällen dagen innan). När jag duschade blev jag illamående, kallsvettig och yr så var tvungen att lägga mig ner igen. Låg sedan där i ett par minuter och trodde jag skulle spy, somnade nästan också för jag blev fruktansvärt sömnig på en gång. Dock blev allt bra efter detta. Jag blev orolig och hypokondriker som jag är tänkte jag att det var något fel på mig. Men så var jag ute och sprang igår nästan 9 km och det gick jättebra, sprang till och med det snabbaste jag någonsin sprungit enligt Runkeeper. Så jag antar att mina svimningskänningar var en kombination av näringsbrist och för lite sömn (hade de 3 nätterna innan endast fått ihop sammanlagt 12 timmars sömn)

JCSweden skrev:Hände en läskig grej när jag var ute och sprang tidigt på eftermiddagen i måndags. Efter 5 km började jag känna det som att det var spänt över hela bröstkorgen och upp i halsen. Kämpade mig hemåt de sista 2 kilometrarna och väl hemma trodde jag att jag skulle svimma. Lade mig ner och det blev lite bättre. Reste mig upp, stretchade och tänkte att det kanske blir bättre om jag äter en banan och dricker vatten (hade inte ätit sedan kvällen dagen innan). När jag duschade blev jag illamående, kallsvettig och yr så var tvungen att lägga mig ner igen. Låg sedan där i ett par minuter och trodde jag skulle spy, somnade nästan också för jag blev fruktansvärt sömnig på en gång. Dock blev allt bra efter detta. Jag blev orolig och hypokondriker som jag är tänkte jag att det var något fel på mig. Men så var jag ute och sprang igår nästan 9 km och det gick jättebra, sprang till och med det snabbaste jag någonsin sprungit enligt Runkeeper. Så jag antar att mina svimningskänningar var en kombination av näringsbrist och för lite sömn (hade de 3 nätterna innan endast fått ihop sammanlagt 12 timmars sömn)

Antagligen pga för lite sömn ja. Man kan få alla möjliga konstiga sensationer av sömnbrist speciellt i samband med fysisk belastning. Har varit med om samma sak som du beskriver ett antal ggr och jag lever än idag (tyvärr )

JCSweden skrev:Hände en läskig grej när jag var ute och sprang tidigt på eftermiddagen i måndags. Efter 5 km började jag känna det som att det var spänt över hela bröstkorgen och upp i halsen. Kämpade mig hemåt de sista 2 kilometrarna och väl hemma trodde jag att jag skulle svimma. Lade mig ner och det blev lite bättre. Reste mig upp, stretchade och tänkte att det kanske blir bättre om jag äter en banan och dricker vatten (hade inte ätit sedan kvällen dagen innan). När jag duschade blev jag illamående, kallsvettig och yr så var tvungen att lägga mig ner igen. Låg sedan där i ett par minuter och trodde jag skulle spy, somnade nästan också för jag blev fruktansvärt sömnig på en gång. Dock blev allt bra efter detta. Jag blev orolig och hypokondriker som jag är tänkte jag att det var något fel på mig. Men så var jag ute och sprang igår nästan 9 km och det gick jättebra, sprang till och med det snabbaste jag någonsin sprungit enligt Runkeeper. Så jag antar att mina svimningskänningar var en kombination av näringsbrist och för lite sömn (hade de 3 nätterna innan endast fått ihop sammanlagt 12 timmars sömn)

Är det inte det där som kallas på cykel-språk för "hammaren" eller "bonka" rätt och slätt, skidåkarna säger att gå in i "väggen", helt enkelt en kombination av närings och vätskebrist, det som skett är väl att du har gått tom på energi i musklerna, så då är det dom som börjar förbrännas istället, man brukar kunna kan känna att andedräkten börjar lukta nästan som aceton, obehagligt tillstånd men inget farligt för en ung och frisk människa...

Sömn är viktigt. Aldrig träna utan redig sömn, aldrig.

Cyklade vält häromdagen. Låg i 40km/h, missade ett litet, men djupt, hål i asfalten. Drog hela vänstersidan ned i asfalten, skrapat upp från tår till höft samt armbåge och överarm. Cykeln klara sig. Jädra smäll, gör ju inte ont, dock blir en rätt sned att svenska vägar generellt är i så uselt skick! Cykelvägar framför allt (detta var en farled för bilar och cyklar), höga kanter, omväxlande cykelspår efter korsningar... eh... skit.

Har dock aldrig varit med om den här spändheten/trycket över bröstet och halsen innan och det var det som skrämde mig, skönt dock att det bara var tillfälligt och berodde på de saker som nämnts. Undrar om det är samma typ av tryck som man upplever om man har angina/hjärtproblem fast ännu värre.

dasunbedingte skrev:Cyklade vält häromdagen. Låg i 40km/h, missade ett litet, men djupt, hål i asfalten. Drog hela vänstersidan ned i asfalten, skrapat upp från tår till höft samt armbåge och överarm. Cykeln klara sig.

Potthål är ett skit. Tur att du inte blev värre däran. Krya nu så är du snart tillbaka i sadeln

Har själv varit ute på en incidentfri 10-milarunda idag.

Har cyklat 34 km idag i både mot- och sidvind. Det var hur härligt som helst.

Zirre skrev:Har cyklat 34 km idag i både mot- och sidvind. Det var hur härligt som helst.

Fick du ingen medvind eller skulle du bara åt ett håll?

Jag lyckas alltid få motvind, även om jag cyklar åt motsatt håll på tillbakavägen

Kvällens pass: 60,3km; 1:37:32 h:min:sec; medelfart: 37,07km/h; maxfart 50,17km/h

Ja okej.. Jag måste inse att det är en vanlig stadscykel jag har..
Hade kanske lyckats bättre och kommit längre med en redig träningscykel.

Kevlarsoul skrev:Hade kanske lyckats bättre och kommit längre med en redig träningscykel.

Definitivt. Tycker bestämt du ska införskaffa en sådan snarast. Sedan kommer livet inte bli sig likt

Kristofer skrev:

Kevlarsoul skrev:Hade kanske lyckats bättre och kommit längre med en redig träningscykel.

Definitivt. Tycker bestämt du ska införskaffa en sådan snarast. Sedan kommer livet inte bli sig likt

Hehe, får väl se, ingen prioritering just nu dock.

Fast...hur mycket träning får man av en "100"-växlars cykel egentligen? Det är så mycket jobbigare att cykla med en tung och trög treväxlad vilket innebär styrketräning och kondition i ett från första trampet.
De där supercyklarna är ju bara fåniga ur träningssynpunkt.

LILITH_ skrev:Fast...hur mycket träning får man av en "100"-växlars cykel egentligen? Det är så mycket jobbigare att cykla med en tung och trög treväxlad vilket innebär styrketräning och kondition i ett från första trampet.
De där supercyklarna är ju bara fåniga ur träningssynpunkt.

Tyngsta växeln är bra mycket tyngre än tredje på en treväxlad.

Och hur ofta och länge kör folk på den?
Om man måste cykla milvis för att få ut något av träningen så är det för lätt...

Snarare ska man enligt mig se det som en kombination av cyklisten och cykeln. Det är ju roligare att komma längre och cykla fortare för samma mängd arbete. Så nej, supercyklarna är inte alls fåniga, tvärtom är de ofta underbara skapelser som ger dig möjligheter att utvecklas som cyklist. Kunna cykla fortare, längre osv. Givetvis förutsätter även det att du är villig att arbeta för det. Gratis går det inte, oavsett vilken cykel du har, men du kommer längre för samma arbete och har en utrustning garanterat gör det roligare att cykla och som ger dig möjligheter att utvecklas som cyklist.

Det är en i det närmaste svindlande frihetskänsla att känna hur kroppen svarar, pulsen slår, farten hålls uppe samtidigt som en underbar landsväg bereder ut sig framför. Kilometer blir, till mil, mil blir till flera mil. Man känner hur cykeln, lätt och rapp, svarar på dina minsta rörelser, man hör det karaktäristiska vindsuset... Det blir inte samma sak på en tung och trög treväxlad. Det blir inte lika roligt att hålla på länge. Givetvis finns det de som väljer att cykla på ett annat sätt och inget är här rätt eller fel. Vad jag försöker här är att beskriva min känsla och mina tankar kring hur jag vill cykla och varför jag gör som jag gör.