Vill här försöka ge en kortfattad beskrivning av de två typer som en person på ett amerikansk ADHD-forum jag var med i för länge sen identifierade som olika kommunikationstyper och som jag här ger förtydligande symboler och försöker beskriva med egna ord.

Convergent Thinkers kan symboliseras av ett tåg.
De är effektiva i sin kommunikation, slösar inte med ord i onödan, fokuserar på ett enda ämne, tar ut en riktning och sen följer de det utstakade spåret från A till B utan att ta några sidospår. Allt som är irrelevant för just det spåret lämnas därhän som om det ö h t inte existerade, och allt som hamnar i vägen blir då högst irriterande eftersom det försenar ankomsten till det väsentliga, nämligen B.

Divergent Thinkers kan symboliseras av en spindel.
De tänker i helheter och perspektiv och ser allting som ett spindelnät; drar man i en tråd så påverkas alla andra trådar också, och när man försöker beskriva något så vill man täcka alla tänkbara varianter, nyanser och eventualiteter för att ge en så korrekt bild som möjligt av sin multidimensionella uppfattning av ämnet (vilket naturligtvis är omöjligt i ord - mycket lätt att trassla in sig i sitt eget nät eller bli på tok för långrandig - men det hindrar inte DT från att ständigt göra tappra försök).

Pga att DT har en rätt bra överblick över hur allting hänger ihop och kan h*n tala/skriva om många till synes osammanhängande saker samtidigt utan att tappa tråden, eftersom man ju ser deras plats i spindelnätet för sitt inre öga och hur A hänger ihop med J, V, P, E, Y, T etc.

När dessa två typer försöker kommunicera brukar det bli problem...

Spindeln tycker att Tåget tänker för svartvitt och uttrycker sig i alldeles för nyansfattiga och absolutifierade termer om saker som är högst relativa till sin natur.

Tåget i sin tur fattar ingenting och tycker att Spindeln flummar ut och drar in hela universum i en diskussion som för Tåget bara handlar om en enda sak.

Nån som känner igen sig?

DT ÄR jag.. Tror jag. Kanske CT emellanåt eller samtidigt, men jag känner igen mig mycket mer i DT.

Hos psykoplågan pratade de om att ha svårigheter att hålla tråden vilket jag opponerade mig emot.. Jag hittar tillbaks till tråden, efter lite utflikningar och parenteser bara..

Jag tycker att jag är båda. I min inre tankevärld är det divergent, som förövrigt är ett väldigt bra ord att beskriva mitt sätt att tänka, alltid när man hör ADHD-beskrivningar så mumlas det om flipperspelskulor och gummibollar som studsar runt, jag tycker divergent är ett bättre ord. Det handlar ju om att tankar breder ut sig och divergerar, som en ständigt okontrollerbart växande mind-map.

Det konvergenta tänket är ju det man är tvungen att använda sig av i kommunikation med andra människor och lite annat. Släpper man på det konvergenta tankesättet när man ska kommunicera så är det ju omöjligt att veta var man ska sluta. Jag var väldigt divergent som mindre, nu har jag blivit bättre på att förenkla, fast det går inte tillräckligt fort när jag kommunicerar med människor ansikte mot ansikte, då hinner jag inte alltid med.

Jag är mest, eller oftast, CT men (ibland) försöker jag vara DT också. Men det går inget bra, varför vet jag inte riktigt... säkert har det med mitt Aspergers syndrom att göra. Kanske CT och DT inte går att kombinera alls?

Ja, det kallar jag en ledande fråga Inte lätt att svara på så här i hastigheten... aspekter och implikationer...
... nåja, för att möjligen skriva något vettigare än det här iallafall...

*obs. kort substansfattigt inlägg *

Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

alfapetsmamma skrev:

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

hmm... någon som inte gjorde det ?

Zombie skrev:

alfapetsmamma skrev:

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

hmm... någon som inte gjorde det ?

Och vem tror du vi tänkte på när det gällde spindeln?

Det värsta är att jag inte alls vet vilken sort jag själv är. Ingen självkännedom alls.

Jag är nog mest "Convergent Thinker", för jag tycker inte mitt sätt att uttrycka mig är osammanhängande eller flummigt. Samtidigt så har jag förmåga att se helheter och nyanser, och jag känner ofta att jag vill skriva "allt" om ett ämne, men på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Jag har även ett stort behov av att upprepa mig, men det kanske inte hör hit.

Känner igen mig lite där, Anastasia.

Jag tänker flummigt (dvs intuitivt, holistiskt och nyanserat) men försöker uttrycka mig tydligt; för andra kan det vara tvärtom.

Kombinationen DT och OCD-aktigt ordningssinne ger i mitt fall förkärlek för kommunikation i form av långa - och helst kompletta - listor.

Särskilt när det gäller att läsa så är jag mer Tåg än Spindel; jag vill komma till B så fort som möjligt, utan nyanserade förklaringar och utläggningar om ditten och datten, och vill helst få en hel bok sammafattad i några få rader - eller ännu hellre; punkter. Får jag bara själva grundbulten så kan jag ofta intuitivt uppfatta vad författaren menade och själv fylla i resten.

När jag skriver själv däremot så vill jag gärna ta med allt och har svårt att fatta mig kort trots att jag själv uppskattar det som är kort och koncist.

Zombie skrev:

alfapetsmamma skrev:

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

hmm... någon som inte gjorde det ?

Jag.

Nu kom jag på att det nog är en skala med de mest extrema tågen på ena sidan och extrema spindlarna på andra och sen många mittemellan som har drag av båda utan att det är kristallklart vilken.

Alien, t ex kan inte jag heller sådär på rak arm placera i någon av kategorierna.

Zombie skrev:

alfapetsmamma skrev:

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

hmm... någon som inte gjorde det ?

Hahaha...ni har helt rätt, jag är ett tåg så det stänker om det! Irl lär ni få höra ja, ja - men kom till saken!!

Var på en middag där en familjemedlem var extremt Tåg och annan extrem Spindel. Deras kommunikation sket sig totalt och det var då jag blev varse detta att tänka som ett tåg eller som en spindel och kunde förklara det så att de förstod hur den andre fungerade.

Zombie skrev:

alfapetsmamma skrev:

MsTibbs skrev:Jag är "Divergent" spindeln som vill täcka alla möjliga aspekter av något. Jag gissar Krigis är mer "Convergent" (tåg) än jag och att det är här det krockar ibland.

Hihi, jag tänkte också GENAST på Krigis när jag läste beskrivningen..

hmm... någon som inte gjorde det ?

Nej för fan, jag tänkte på Eddie the Man!. (Fast han är ju inte aktiv längre)

DT, fast jag kan snurra in mig själv rejält ibland och inte riktigt alltid hitta tillbaka (men det beror oftast på att jag blir avbruten eller på att dagen tar slut eller någonting sådant).

Jag tänker på allt. Oftast har jag fyra-fem tankar på gång samtidigt, allt hänger ihop, särskilt när det gäller hur en person uppför sej eller hur vår miljö fungerar.

Däremot TROR jag att jag har ganska lätt att kompilera ihop allt detta för att sedan kommunicera det på ett rakt och enkelt sätt och som en ganska enkel lösning. Jag HOPPAS att det är så iaf.

Jag är både och i kombination. Kan lätt se helheter och ta oändliga steg bakåt för att studera men också sylvass i att vara rakt på. Hur det går till vet jag inte har bara blivit så i mitt huvud.

Jag brukar vara något slags blandning när jag har något jag finner intressant och vill berätta. Det är lite spindeltänket över alla olika sammanhang som hänger ihop i bakgrunden till det jag vill komma fram till, och så en tågresa Stockholm-Göteborg för att berätta bakgrunden och så den komiska knorren.

Hunnen till Hallsberg skjuter sedan någon annan in en kommentar om någon detalj i det jag berättar och så utmynnar det i ett helt annat samtal och sedan spelar det ingen roll om det är över på knappt en minut. Man vet att alla har komplett glömt bort det jag pratade om och inte kommer att vara det ringaste intresserade av att lyssna på fortsättningen, typ "meh... var han inte klar med det där än...?!?"

Det är NT:s kapacitet att hålla tidigare trådar i ett nötskal. Är man några aspies som pratar så klarar man av otaliga sidospår och hittar tillbaka till det tidigare direkt efter en utvikning från ämnet. Matte och jag kunde vara mästare på sådant när vi surrade i telefon förr om åren, så småningom kom det nya meta-ämnet "Hur kom vi in på det här egentligen?" och så resonerade vi oss sakta men säkert fram till hur vi hade kommit in på det senaste ämnet.

Och i lördags när det var en aspie-vän jag hade hemma på besök var flera saker hon berättade just sådana saker, med utvikningar här och där, men inga som helst problem att hitta tillbaka till ursprungstråden när utvikningarna var färdiga. Det blev riktigt underhållande att beskåda när jag hade blivit medveten om det...

Haha, sådär är det för mig och min Spindel-väninna också. Vi kan verkligen dra in hela universum i diskussionen men vi hittar alltid tillbaka till originalspåret igen och brukar inte känna oss nöjda förrän vi knutit ihop påsen och fått med alla lösa trådändar.

Inger skrev:Haha, sådär är det för mig och min Spindel-väninna också. Vi kan verkligen dra in hela universum i diskussionen men vi hittar alltid tillbaka till originalspåret igen och brukar inte känna oss nöjda förrän vi knutit ihop påsen och fått med alla lösa trådändar.

Ja, alltså, har man fyra-fem tågspår på gång samtidigt är det lätt att snubbla från det ena till det andra för att slutligen hamna där man började igen.

Inger skrev:Var på en middag där en familjemedlem var extremt Tåg och annan extrem Spindel. Deras kommunikation sket sig totalt och det var då jag blev varse detta att tänka som ett tåg eller som en spindel och kunde förklara det så att de förstod hur den andre fungerade.

Ja, det var ett klargörande begreppspar för mig också!

Nu med nyanseringen och problematiseringen på sidan 2 börjar jag känna igen mig.
En kombination.
För nog fasiken tycker jag saker. Starkt.
Och folk som inte kan hålla en tråd vet jag ju vad det är. (Tredje kategori? Husflugor (alltid någon annanstans, aldrig tillbaka där de var) eller vad?) Sådan är inte jag, på den nivån brukar jag ha överblick - bara vävmedveten och trasslig när jag ska försöka få med allt som hänger samman med den tråd jag vill följa. Ofta går det inte alls. Massor med högintressanta trådar jag nästan har spruckit av att inte kunna skriva i (och förvärrat av att jag inte har ord - inte alltid begrepp ens: "ser" intuitivt, detaljerat på något holistiskt sätt, för att nu säga "gröt" i smickrande ordalag...).

Vet inte, jag - om jag möjligen framstår som en ensidig spindel här på forumet, så kanske det också litet är för att jag så ofta känner hur det drar kallt från nyans- och problemsynshållet: ofta stora hål i väggtimret som behöver täppas igen för att verklighetens ömtåliga mångfald alls ska kunna få någonstans att värma sig. Kanske ännu värre på andra fora, men hemska tanke säger jag då.
Fast visst ser jag att det här blir en spindlig utläggning av saken - visst kan man vara tåg utan att vara blind eller intolerant. Det var inte det jag menade...
*... mummelimummelhmhmm, få se nu här, huru vadenu riktit... *

Detta var svårt att bestämma.

Jag vet inte vilket jag är.
Kanske tåg från början.
Mer spindel när jag vet mer om ett ämne.
Kanske både och eller antingen eller i olika situationer och inför olika typer av problem.

Fast jag tycker också att jag är en spindel som inte kan se helheten.
Jag kan tänka "men å ena sidan, och å andra sidan, men om man tar med detta så... och det här då...". Sådant slutar med att jag antingen inte fattar någonting till slut, ger upp eller att det blir något riktigt bra.

Jag tror jag bestämmer mig för att Ingers fråga är för svår att svara på.