Pikachu skrev:Kort sagt vad är det med oss aspergare som gör att vi tror att vi kan springa emot en noshörning och vinna?

Jag tycker mig även se motsatsen till ovan aspergianska stereotyp ungefär lika frekvent, men vad gäller den illusoriskt högaktade aspergaren så tänker jag spontant att henoms beteenden bl.a. kan analyseras utifrån t.ex. -- och kanske främst -- Dunning-Kruger-effekten och narcissism, vilket föreslår att det inte nödvändigtvis exklusivt handlar om ett AS-fenomen.

Men, om vi ska försöka att dra en parallell till AS, och dessutom vara aningen reduktionistiska, så kanske den typiske aspergarens oförmåga till adekvat introspektion brister till följd av att aspergare tydligen -- generellt sett -- ska ha svårare för helhetsperspektiv, och följaktligen då kanske främst uppmärksammar dom väl genomförda, ingående delarna i en viss aktivitet, för att sedan i en Dunning-Kruger-anda extrapolera ett visst värde till sin förmåga X.

Jag vet inte varför jag ens avslutade den förgående paragrafen, men pergerianer verkar ju ha nå'n detaljfetisch lixom. Sen kan man ju försöka att förklara skiten på andra sätt, eller så kanske det ursprungliga påståendet inte ens stämmer särskilt väl från första början. Som anekdotisk bevisföring bidrar jag med en hänvisning till mitt självs "egna" tankar om "mitt" alter ego: Dom é ganska låga, t.o.m. när jag é en odåga. (Läs: rökt på aluminium ovan en låga.)

Man kan motverka Dunning-Kruger-effekten genom att kontinuerligt stämma av sin förmåga.

Det här är egentligen en soppa utan dess like. Att ha höga tankar om sig själv kan innebära så mycket och utesluter samtidigt inte dåligt självförtroende.
Det kan gälla att ha en större tilltro till sin förmåga än vad som motsvaras av realiteten - handlar det då om dålig självinsikt eller uppblåst ego?
Det kan handla om att frekvent ha mött människor som inte tycks förstå eller en brist på anknytning som resulterar i de höga tankarna om sig själv som en ren försvarsmekanism.
Det kan handla om narcissism. Det kan handla om vanföreställningar och det kan handla om maskering av ett uselt självförtroende. Det kan också handla om att faktiskt vara bekräftat skicklig inom ett visst område och därför ha höga tankar om sig själv gällande just det varvid det kan finnas ett normalt eller uselt självförtroende i andra läger.

Det är en jäkla massa att spekulera i helt enkelt.

Dessutom den som försöker kan ju misslyckas. Den som aldrig försöker kommer garanterat att begränsas av sina egna tankar om förmåga.

tahlia skrev:Det här är egentligen en soppa utan dess like. Att ha höga tankar om sig själv kan innebära så mycket och utesluter samtidigt inte dåligt självförtroende.
Det kan gälla att ha en större tilltro till sin förmåga än vad som motsvaras av realiteten - handlar det då om dålig självinsikt eller uppblåst ego?
Det kan handla om att frekvent ha mött människor som inte tycks förstå eller en brist på anknytning som resulterar i de höga tankarna om sig själv som en ren försvarsmekanism.
Det kan handla om narcissism. Det kan handla om vanföreställningar och det kan handla om maskering av ett uselt självförtroende. Det kan också handla om att faktiskt vara bekräftat skicklig inom ett visst område och därför ha höga tankar om sig själv gällande just det varvid det kan finnas ett normalt eller uselt självförtroende i andra läger.

Det är en jäkla massa att spekulera i helt enkelt.

Precis, därför jag emfaserade "bl.a." i den första paragrafen. (Vilket dock inte gjorde sig särskilt tydligt i kursiverad text, haha.) Men det är alltid en jäkla massa att spekulera kring när man studerar den typen av kvalitativa eller normativa "hermeneutiska vetenskaper": Det ska metatolkas, och redan där har vi torskat.

Man skulle sluta försöka att kommunicera egentligen... bosätta sig i Thoreaus stuga, typ som han Kaczynski. Fast stirra på tid o sånt.

tahlia skrev:Det här är egentligen en soppa utan dess like.

Eller också bara att ha normalt bra självförtroende.

Det får man tydligen inte ha som aspergare.

kiddie skrev:

tahlia skrev:Det här är egentligen en soppa utan dess like.

Eller också bara att ha normalt bra självförtroende.

Det får man tydligen inte ha som aspergare.

Naturligtvis får man det, men exemplen jag tog upp är ju allt annat än smickrande.

Lite konstigt blir det när det är en grupp på mer än två, och samtalen alltid glider in på samma person gång efter gång. När en person talar om sina bedrifter och det låter som om denne tagit nobelpris när denne i själva verket lyckats lösa ett 500-bitars pussel. Eller när personen ifråga fastnar vid spegeln när vi ska ut och leka och står och ler mot sin egen spegelbild osv.

Jag tycker mig nog snarare ha träffat på den andra typen av aspergare som snarare förminskar sig själva. Som har dåligt självförtroende och får gå i terapi för att lära sig att det man gör är bra nog. Däremot så hör det väl lite till att man som aspergare lätt blir självcentrerad men inte så ofta med den grandiosa självbilden som jag uppfattar det, utan snarare att man lätt snöar in på sitt eget och pratar på om det utan att mena något illa.

Var placerar man folk som alltid vill prata om sig men som hatar sig själva?

nallen skrev:

triggerhappyD skrev:Tanken med att samlas så här och dela erfarenheter och diskutera måste väl vara att vi ska göra det bättre för oss som autister?

Var står det?

I dom små små delar i ditt hjärta, som du vet sanningen av.

triggerhappyD skrev:I dom små små delar i ditt hjärta, som du vet sanningen av.

...ännu en lustigkurre

Alla vet väl vid det här laget att det är tänkt att vi ska ha låga tankar om oss själva. Det har vi fått lära oss från vi var små, och det har vi fått höra hela livet där efter.

Så tänk nu inte högt om dig själv, du är enbart en empatilös sexuellt avvikande våldsbrottsling. Följ nu dom riktlinjer över hur du ska vara som aspie, vi är ju trots allt inga individer, bejaka nu varenda fördom, och inse att ni är sjuka...

triggerhappyD skrev:Alla vet väl vid det här laget att det är tänkt att vi ska ha låga tankar om oss själva. Det har vi fått lära oss från vi var små, och det har vi fått höra hela livet där efter.
...

Inget jag känner igen mig i och jag tycker inte heller att jag kan hålla med om uppfattningen att det skulle föras ett "krig" mot individer med autism eller AS diagnos.

Mina tankar om mig själv är så höga att jag inte ens vågar leva ut dem. Då jag antagligen skulle fallera halvvägs och krossa självbilden.

Wine skrev:

triggerhappyD skrev:Alla vet väl vid det här laget att det är tänkt att vi ska ha låga tankar om oss själva. Det har vi fått lära oss från vi var små, och det har vi fått höra hela livet där efter.
...

Inget jag känner igen mig i och jag tycker inte heller att jag kan hålla med om uppfattningen att det skulle föras ett "krig" mot individer med autism eller AS diagnos.

Det är inte ett krig mot individen som så, utan mot hela det autistiska släktet.
Slutmålet är att vi ska utrotas. Då är det viktigt att vi själva samt alla andra inser vilken belastning vi är på samhället och hur sjuka vi verkligen är.
Och vad flera av er gör är att hjälpa till att sprida dom lögner som inplanterats för att lättare driva igenom denna utrotning.

Slutsatsen man kan dra av detta är att ni inte är autister, utan att ni är här av annan anledning, alternativt, att ni har trott på alla lögner till den mån att ni nu hatar er själva så mycket att ni nu inte har nått annat val än att hjälpa alla andra autister att också hata sig själv.

Tragiskt.

triggerhappyD skrev:Det är inte ett krig mot individen som så, utan mot hela det autistiska släktet.
Slutmålet är att vi ska utrotas.

Är det verkligen så menar du?

triggerhappyD skrev:Då är det viktigt att vi själva samt alla andra inser vilken belastning vi är på samhället och hur sjuka vi verkligen är.
Och vad flera av er gör är att hjälpa till att sprida dom lögner som inplanterats för att lättare driva igenom denna utrotning.

Slutsatsen man kan dra av detta är att ni inte är autister, utan att ni är här av annan anledning, alternativt, att ni har trott på alla lögner till den mån att ni nu hatar er själva så mycket att ni nu inte har nått annat val än att hjälpa alla andra autister att också hata sig själv.

Tragiskt.

Svartvitt tänk?

kiddie skrev:Var placerar man folk som alltid vill prata om sig men som hatar sig själva?

Hos mig!

triggerhappyD skrev:

nallen skrev:Var står det?

I dom små små delar i ditt hjärta, som du vet sanningen av.

Det var fint sagt.

Jag har höga tankar om det jag vet att jag kan, men neutral i det jag inte försökt eller vet. Dock mycket kritisk till det jag inte kan.

Erkänner omgående om jag inser att jag haft fel och ber om ursäkt för mitt pådrivande, ifall jag nu varit det. Det är osannolikt att jag går med på något absolut, men möjligt att jag diskuterar något om det inte är orimligt och alldeles för vinklat åt det ena hållet mer än det andra.

triggerhappyD skrev:Följ nu dom riktlinjer över hur du ska vara som aspie, vi är ju trots allt inga individer, bejaka nu varenda fördom, och inse att ni är sjuka...

Skillnaden att vara diagnostiserad som vuxen. Man fick bli en person först. Väldigt glad att jag inte vuxit upp med diagnos.

Förresten kan nog bara diagnosen få en att bli konstig ibland. Jag har haft flera diagnosmisstankar. Ett tag trodde de bipolär, så då trodde jag att jag var "manisk" när jag gjorde ngt MYCKET, sedan AS-diagnos, då trodde jag samma beteende var "aspigt", sedan ADD, då var det hyperfokuserat.

Tror det ibland skadar med diagnoser, iaf vissa personer. När man inte kan slå dem ifrån sig fast man egentligen fattar att diagnoser är konstruktioner. Som att kalla minestronesoppa för pastasoppa (fast det finns massa annat i) och borstj för rödbetssoppa fast det annat i den med).

Wine skrev:

triggerhappyD skrev:Det är inte ett krig mot individen som så, utan mot hela det autistiska släktet.
Slutmålet är att vi ska utrotas.

Är det verkligen så menar du?

Jag tror på soft kill av aspergare. Det finns inte så mycket här i Sverige än men på andra platser vill man väldigt gärna ha fosterdiagnostik så att man kan abortera oss. Eftersom vi anses som en sådan belastning, i det fallet för familjen.

Alternativt att vi "botas".

kiddie skrev:

triggerhappyD skrev:Följ nu dom riktlinjer över hur du ska vara som aspie, vi är ju trots allt inga individer, bejaka nu varenda fördom, och inse att ni är sjuka...

Skillnaden att vara diagnostiserad som vuxen. Man fick bli en person först. Väldigt glad att jag inte vuxit upp med diagnos.

Förresten kan nog bara diagnosen få en att bli konstig ibland. Jag har haft flera diagnosmisstankar. Ett tag trodde de bipolär, så då trodde jag att jag var "manisk" när jag gjorde ngt MYCKET, sedan AS-diagnos, då trodde jag samma beteende var "aspigt", sedan ADD, då var det hyperfokuserat.

Tror det ibland skadar med diagnoser, iaf vissa personer. När man inte kan slå dem ifrån sig fast man egentligen fattar att diagnoser är konstruktioner. Som att kalla minestronesoppa för pastasoppa (fast det finns massa annat i) och borstj för rödbetssoppa fast det annat i den med).

Precis! Diagnoser är konstruktioner, Autism och alla dom andra finns egentligen inte ens.
Är också glad att jag slapp diagnos i tidig ålder, dom verkar helt klart göra mer skada än nytta, iaf för barn och ungdommar.

Kan även känna igen det du beskriver med hur dom bollar fram och tillbaks mellan olika diagnoser, en läkare säger en sak, en annan en helt annan. Det visar väl hur lite dom egentligen har koll.

Personligen fick jag tex höra av en läkare att jag absolut inte kunde "ha aspergers", då jag var empatiskt lagd samt hade lärt mig att ge ett fast handslag, lol.
Dystemi, borderline, schizotypal, ADD m.m är andra "förlag av störning" som dom "misstänkt".

Tycker det hade varit mer etiskt riktigt om dom gick ut o sa att dom har noll koll i den svenska psykiatrin, att dom gör sitt bästa för att apa efter amerikanska rön, men att det endå handlar om chansningar och personligt tycke när det kommer till deras arbete på alla kliniker runt om i landet.
Det är helt enkelt ingen seriös verksamhet. Och dom är absolut inte förmögna att sätta sig in i vad Autism faktiskt är.

Kahlokatt skrev:

triggerhappyD skrev:

nallen skrev:Var står det?

I dom små små delar i ditt hjärta, som du vet sanningen av.

Det var fint sagt.

Tack!

kiddie skrev:Jag tror på soft kill av aspergare. Det finns inte så mycket här i Sverige än men på andra platser vill man väldigt gärna ha fosterdiagnostik så att man kan abortera oss. Eftersom vi anses som en sådan belastning, i det fallet för familjen.

Hoppas de länderna inte behöver några forskare heller..