Kallocain skrev:Kvinnor är inte lika bra som män, sade jag till mig själv, de har inte lika stora kroppskrafter, kan inte lyfta så tungt, härdar inte ut lika bra i bombregnet, deras nerver är inte lika dugliga i ett fältslag, de är över huvud taget sämre krigare, sämre medsoldater än männen. De är bara ett medel att framställa krigare med. Att man sätter dem lika högt officiellt, det är en artighet, alla vet att det är en artighet, för att de ska vara glada och tillmötesgående. Det kanske kommer en tid, tänkte jag, då det visar sig att kvinnor är överflödiga, då man kan tillvarata deras äggstockar och kasta resten i kloaken.

Alien skrev:Det är väldigt mycket fokus på att män generellt är fysiskt starkare än kvinnor. Varför är det så viktigt? För att det bevisar att män är bättre/viktigare än kvinnor?

Alien skrev:Det är väldigt mycket fokus på att män generellt är fysiskt starkare än kvinnor. Varför är det så viktigt? För att det bevisar att män är bättre/viktigare än kvinnor?

Kallocain skrev:Kvinnor är inte lika bra som män, sade jag till mig själv, de har inte lika stora kroppskrafter, kan inte lyfta så tungt, härdar inte ut lika bra i bombregnet, deras nerver är inte lika dugliga i ett fältslag, de är över huvud taget sämre krigare, sämre medsoldater än männen. De är bara ett medel att framställa krigare med. Att man sätter dem lika högt officiellt, det är en artighet, alla vet att det är en artighet, för att de ska vara glada och tillmötesgående. Det kanske kommer en tid, tänkte jag, då det visar sig att kvinnor är överflödiga, då man kan tillvarata deras äggstockar och kasta resten i kloaken.

http://runeberg.org/kalocain/16.html

bardamu skrev:2: Mäns brist på gruppreferens för andra män gör teorin om ett "patriarkat som privilegierar män" löjeväckande

bardamu skrev:Men nej tråden handlade inte om vilket kön som är bättre eller sämre. Om du hade läst tråden så förde jag främst fyra teser.
1: Kvinnor har en gruppreferens för andra kvinnor och gruppreferenser är djupt rotad i kvinnors biologi.
2: Mäns brist på gruppreferens för andra män gör teorin om ett "patriarkat som privilegierar män" löjeväckande
3: prioriteringen av kvinnlig hälsa och överlevnad har orsaker som förklaringar i evolutionär psykologi
4: mäns värde kommer från att vara en funktion.

1: Kvinnor har en gruppreferens för andra kvinnor och gruppreferenser är djupt rotad i kvinnors biologi.

3: prioriteringen av kvinnlig hälsa och överlevnad har orsaker som förklaringar i evolutionär psykologi

4: mäns värde kommer från att vara en funktion.

2: Mäns brist på gruppreferens för andra män gör teorin om ett "patriarkat som privilegierar män" löjeväckande

Kattmat skrev:Om kvinnors hälsa verkligen prioriterades och detta berodde på biologi, skulle vi inte se sådant som Boko Harams kidnappningar av flickor, alla våldtäkter under krig, hedersvåld etcetera etcetera. Kvinnor har behandlats, och behandlas fortfarande, med lika stor grymhet som män.

Pikachu skrev:Du ignorerar vissa viktiga fakta Kattmat, inom psykometrisk testning (intelligenstestning) så är det cementerat bortom allt rimligt tvivel att män hör till normalfördelningskurvans extremer. Det betyder att det finns många fler män med utvecklingsstörning än kvinnor. Å andra sidan finns det fler riktiga genier som är män i förhållande till kvinnor. Även skillnad i total hjärnvolym följer samma mönster, eftersom IK är kopplat till hjärnvolym så är även det förväntat. Mäns hjärnor tenderar att skifta i storlek mer än kvinnor.

Vad betyder då detta? Möjliga hypoteser är att det är fler män i fängelse (som det också ser ut i verkligheten), det finns fler pojkar än flickor i särskolan (som så också är fallet), det är fler män än kvinnor som är arbetslösa (som också är sant). Och andra sidan kan det förväntas vara fler toppchefer som är män (vilket är sant), fler män som har riktigt stora årslöner (som är sant) och att det är fler män i förhållande till kvinnor som tagit nobelpriset, vilket är sant.

Nu är jag inte riktigt säker på att du ifrågasätter arbetspositionsfördelningen mellan män och kvinnor. Men jag undrar i så fall Kattmat om du vet bättre än folk som sysslar med att anställa folk, som gör detta till daglig dags och sätter sitt anseende på spel när denne pekar ut lämplig kandidat? Vet du i så fall bättre än ett företags vilja att gå så bra som möjligt? Och i sådana fall undrar jag även om du har praktisk erfarenhet av hur rekryterare gör när de anställer lämpligt folk?

bardamu skrev:Suck...
Märker faktiskt det här kognitiva problemet bland de flesta vänstermänniskor som du begår nu. Jag gjorde en generalisering att vi prioriterar kvinnors hälsa. Och du tar upp undantag där kvinnor behandlas grymt som bevis på att generaliseringen inte stämmer. I alla generaliseringar gäller också undantag. Detta negerar inte om generaliseringen är sann eller inte.

Kattmat skrev:

Pikachu skrev:Du ignorerar vissa viktiga fakta Kattmat, inom psykometrisk testning (intelligenstestning) så är det cementerat bortom allt rimligt tvivel att män hör till normalfördelningskurvans extremer. Det betyder att det finns många fler män med utvecklingsstörning än kvinnor. Å andra sidan finns det fler riktiga genier som är män i förhållande till kvinnor. Även skillnad i total hjärnvolym följer samma mönster, eftersom IK är kopplat till hjärnvolym så är även det förväntat. Mäns hjärnor tenderar att skifta i storlek mer än kvinnor.

Vad betyder då detta? Möjliga hypoteser är att det är fler män i fängelse (som det också ser ut i verkligheten), det finns fler pojkar än flickor i särskolan (som så också är fallet), det är fler män än kvinnor som är arbetslösa (som också är sant). Och andra sidan kan det förväntas vara fler toppchefer som är män (vilket är sant), fler män som har riktigt stora årslöner (som är sant) och att det är fler män i förhållande till kvinnor som tagit nobelpriset, vilket är sant.

Nu är jag inte riktigt säker på att du ifrågasätter arbetspositionsfördelningen mellan män och kvinnor. Men jag undrar i så fall Kattmat om du vet bättre än folk som sysslar med att anställa folk, som gör detta till daglig dags och sätter sitt anseende på spel när denne pekar ut lämplig kandidat? Vet du i så fall bättre än ett företags vilja att gå så bra som möjligt? Och i sådana fall undrar jag även om du har praktisk erfarenhet av hur rekryterare gör när de anställer lämpligt folk?

Jag förstår inte över huvud taget hur detta hänger ihop med vad jag skrev, eller vilka slutsatser du dragit om mina åsikter utifrån det.

Kattmat skrev:

bardamu skrev:Det är varför det aldrig skulle kunna finnas något patriarkat som privilegierar män. Vi män bryr oss inte om män helt enkelt.

Patriarkatet handlar om konstruktionen av mannen som stark och överordnad, och kvinnan som svag och underordnad. Inte om vilket kön man bryr sig mest om.

Pikachu skrev:Så då ser du inga problem med att det är fler toppchefer som är män? Att som Sverige ser ut idag beror på att biologin för män och kvinnor skiljer sig åt? I sådana fall ber jag om ursäkt att jag förhastat antog det.

Pikachu skrev:

Kattmat skrev:

bardamu skrev:Det är varför det aldrig skulle kunna finnas något patriarkat som privilegierar män. Vi män bryr oss inte om män helt enkelt.

Patriarkatet handlar om konstruktionen av mannen som stark och överordnad, och kvinnan som svag och underordnad. Inte om vilket kön man bryr sig mest om.

Det var det här jag hade i åtanke när jag formulerade ovanstående rader. Bardamus och min egen ståndpunkt får tyngd av studien som säger rakt ut att män inte har en gruppreferens. Män anställer inte män för att de är män. Det är inte förklaringen.

Om du inte accepterar det eller inte förstår att så är fallet, blir det lite svårt att ha den här diskussionen faktiskt.

Pikachu skrev:

Pikachu skrev:Posted on 8 februari, 2013 by Anders Sjöberg

När psykometriska test administreras i rekrytering i Norden handlar det ofta om någon form av begåvningstest och/eller personlighetstest.

Om endast personlighet och- personlighetstest analyseras utifrån ett svenskt perspektiv (tyvärr fanns det inte tillräcklig information för att göra en jämförelse med andra nordiska länder) framträder en intressant bild, särskilt om resultatet sätts i relation av nyttan av att använda test för att förutsäga arbetsprestation. Som vi tidigare redovisat här på Psychometrics har begåvningstest en operationell validitet på ca. 65 och personlighetstest en operationell validitet på ca .23, alltså begåvningstest är minst två gånger så effektivt i jämförelse med personlighetstest för att förutsäga vem som presterar bra på jobbet.

Med andra ord EQ är flum (EQ finns och är troligtvis en viktig faktor, men är inte vetenskapligt påvisbar i någon mera allvarlig mening.), medans IK har en signifikant betydelse för jobbprestation.

Borde även gälla för chefsrekrytering. Så IK verkar vara den enskilt viktigaste faktorn för jobbprestation. Även om 35% är andra positiva egenskaper.

Chefen är ju "spindeln i nätet" och det borde ju nästan vara så att ett bättre förstånd är fördelaktigt. Ju mera komplext ett arbete är ju mer har man nytta av att vara smart. Säger ju liksom sig självt kan man tycka.

Pikachu skrev:
http://www.bing.com/images/search?q=men ... ajaxhist=0

DN DEBATT 30 november 1997

"Myt att kvinnor diskrimineras"

Färsk rapport till kvinnomaktutredningen ger ny bild av varför kvinnor inte når toppjobben i näringslivet.

Förklaringen att det är mäns ovilja att rekrytera kvinnor som ligger bakom den skeva könsfördelningen i näringslivets topp håller inte. Det handlar inte om diskriminering av kvinnor utan om helt andra saker. För det första har få kvinnor den utbildningsinriktning som krävs. För det andra finns det betydligt färre kvinnor än män att välja på i "rätt" åldersgrupper. Och för det tredje jobbar betydligt fler kvinnor deltid, något som oftast är diskvalificerande. Det visar en ny rapport av professor Trond Petersen och fil dr Eva M Meyerson.

Kvinnorna har gjort framsteg på arbetsmarknaden de senaste 30 åren. Löneskillnaderna är mycket små mellan kvinnor och män som arbetar för samma arbetsgivare med likartade arbetsuppgifter i länder som Sverige, Norge och i USA. Likväl kvarstår ett stort genomsnittligt lönegap mellan gruppen kvinnor och gruppen män i Sverige.

Detta lönegap har sin grund i befattningssegregeringen på arbetsmarknaden: kvinnor arbetar på lågbetalda befattningar och män på välbetalda. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på toppbefattningarna. Svenska kvinnors representation på toppbefattningar är vidare betydligt sämre än kvinnornas i USA och Storbritannien. Befattningssegregeringen i Sverige har legat på en relativt stabil nivå under de senaste 30 åren.

Det finns ett glastak för kvinnor på arbetsmarknaden. Ovanför en viss befattningsnivå återfinns mycket få kvinnor. Men glastaket beror inte på att arbetsgivarna systematiskt diskriminerar kvinnor. Arbetsgivarna har inte lika många kvinnor att välja bland. Det finns inte lika många kvinnor som män som arbetar heltid, är i rätt ålder och har rätt utbildning, det vill säga är civilingenjör eller civilekonom. Däremot är skillnaderna i befattningsnivå försumbara mellan kvinnliga och manliga civilingenjörer som är i samma ålder och som arbetar heltid.

En förklaring till bristen på kvinnor i toppbefattningar som ofta framförs är att män, som anses vara ansvariga för rekrytering och befordran, är motståndare till kvinnor på toppbefattningar. De anförda motiven till detta är flera. Ett kan vara att män föredrar individer som är lika dem själva på höga befattningar. Motstånd mot att rekrytera kvinnor till dessa befattningar kan också ha sin grund i fördomar. Män kan tycka att kvinnor är mindre lämpliga att ingå i ledningsgrupper och att kvinnor kan vara alltför emotionella och oförutsägbara.

Andra motiv kan höra samman med att män försöker bevara sin maktställning och sina privilegier vis-a-vis kvinnor. Bristen på kvinnor i toppbefattningar kan också bero på så kallad statistisk diskriminering. Om kvinnor som grupp anses mindre kvalificerade som chefer än män så kommer enskilda individer som tillhör den diskriminerande gruppen att bedömas utan att tillräcklig hänsyn tas till just deras kvalifikatio-ner.

I vår rapport till kvinnomaktsutredningen "Finns det ett glastak för kvinnor? En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990" kartlägger vi bland annat selektionen av kvinnor och män till olika befattningar och söker förklaringar till denna. För att avgöra om arbetsgivare diskriminerar kvinnor i rekryterings- och tillsättningssituationer skiljer vi mellan arbetsgivarnas tillgång på önskad arbetskraft och hur män och kvinnor väljer med avseende på utbildning, arbetstid med mera (även om dessa val kan bero på en individs anpassning till en familjesituation, ett uttryck för tradition med mera). SAF/PTK-lönestatistiken för tjänstemän under perioden 1970 till och med 1990 ger möjlighet att studera anställdas fördelning på befattningar i det privata näringslivet och arbetsgivarnas tillgång på kvinnor och män med viss utbildning och arbetstid.

Lönestatistiken innehåller unik information om befattningars arbetsinnehåll och rangordning med avseende på svårighet och ansvar i arbetsuppgifter. Den genomsnittliga befattningsnivån för män har varit konstant över en 20-årsperiod ungefär på nivå 4. För kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivån ökat från 2 till 3. Detta är en ökning av befattningsnivå på en skala från 1 till 7, där 1 är den lägsta och 7 den högsta. Kvinnorna arbetar i första hand på befattningar lågt ner i befattningshierarkin.

Under den studerade perioden har den procentuella andelen kvinnor minskat i de lägre befattningarna men de är fortfarande starkt överrepresenterade i dessa befattningar. Andelen kvinnor på befattningsnivå 6 och 7 var 1970 under 1 procent. För varje kvinna på nivå 6 fanns 150 män och för varje kvinna på nivå 7 fanns 200 män. 1990 har situationen förbättrats. På nivå 6 fanns för varje kvinna 20 män och på nivå 7 fanns för varje kvinna 40 män. Glastaket förefaller vara en realitet, över befattningsnivå 5 finns mycket få kvinnor. Vad beror detta på?

Erfarenhet kvalificerar till toppbefattningar. Lönestatistiken visar att ju högre befattningsnivå i befattningshierarkin desto äldre är befattningshavarna.
Arbetsgivarnas möjlighet att välja erfarna kvinnor respektive män var olika. Andelen anställda över 35 år som fanns tillgängliga för rekrytering till toppositioner var betydligt lägre för kvinnor än för män. Det fanns flera äldre män än äldre kvinnor att rekrytera till chefsbefattningar.

Erfarenhet är inte den enda faktor som spelar roll för att kvalificera till en chefsbefattning. Arbetstiden är också viktig. Lönestatistiken visar att ju högre upp i befattningshierarkin desto större är andelen heltidsarbetande. På de högsta befattningsnivåerna 6 och 7 är deltidsarbetet näst intill försumbart.

Av kvinnorna arbetade 27 procent deltid 1970, under 80-talet var andelen 40 procent och 1990 32 procent. Män arbetade i mycket liten utsträckning deltid: en halv procent 1970 och under 80talet 3 procent. Bland kvinnor på de lägsta befattningsnivåerna 2 och 3 arbetade 40-50 procent deltid medan andelen män var 0-3 procent. Arbetsgivarna hade således fler heltidsarbetande män än kvinnor att välja bland.

Utbildningsnivå och utbildningskategori är andra faktorer som kvalificerar till höga befattningar. För varje befattningsnivå ökar den genomsnittliga utbildningsnivån för båda könen under hela den studerade perioden.

Men utbildningsnivå säger inte så mycket om karriärutveckling. Det är framför allt valet av utbildningsinriktning som avgör om en person når toppnivåerna i befattningshierarkin. Arbetsgivare bryr sig inte i första hand om antalet år i utbildningssystemet utan snarare om kunskaper och kvalifikationer inom ett visst definitivt arbetsområde som exempelvis datakunskap, företagsekonomi eller juridik. Psykologer blir exempelvis sällan verkställande direktörer. Det blir däremot ofta ekonomer och ingenjörer.

Den största utbildningsgruppen inom näringslivet och speciellt på befattningsnivåerna 6 och 7 är tekniker. Av de anställda på befattningsnivåerna 6 och 7 hade 19,2 procent civilingenjörsexamen 1970 och för år 1990 var andelen 22,6 procent. På dessa befattningsnivåer var både 1970 och 1990 5,5 procent civilekonomer. Av de anställda på befattningsnivåerna 6 och 7 kom över 50 procent från tekniska utbildningar.

Arbetsgivarna hade ett större urval av män än kvinnor för rekrytering till toppbefattningarna. Kvinnorna var klart underrepresenterade i dessa utbildningar. År 1970 fanns för varje kvinnlig gymnasieingenjör 99 män och för varje kvinnlig civilingenjör 82 män. År 1990 var motsvarande siffror 42 respektive 8, en betydande förbättring. För varje kvinnlig civilekonom fanns år 1970 20 män och år 1990 2 män. Könssegregeringen var stor vad gäller utbildningsval och framför allt gällde detta inom det tekniska området från vilket de flesta cheferna rekryterades under perioden.

Befattningssegregeringen beror i hög grad på kvinnors och mäns utbildningsval, arbetstid och åldersfördelning. Toppchefer rekryteras ur en grupp där urvalet kvinnor är betydligt mindre än män. Jämförs kvinnliga och manliga civil-ingenjörer som arbetar lika mycket och som är lika gamla skiljer sig befattningsnivån mycket lite, en kvarts befattningsnivå.

Vi ser dock en viss förändring i kvinnors val av utbildning och arbetad tid under den studerade tiden. Fler och fler kvinnor väljer utbildningar som civilekonom- och civil-ingenjörsexamen. Eftersom det alltid är en relativt lång tidsperiod mellan genomgång av utbildning och erbjudande om toppbefattning kommer arbetsgivarna sannolikt att i framtiden ha tillgång till ett större urval av kvinnor. Men förändringen är mycket långsam och utdragen över tid.

Att befattningssegregeringen i Sverige har legat på en relativt konstant nivå under den studerade perioden 1970-1990 och att de svenska kvinnorna är underrepresenterade på toppbefattningar i ett internationellt perspektiv är anmärkningsvärt. Politiska insatser i syfte att förbättra kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden har länge varit utmärkande för de skandinaviska länderna och speciellt i Sverige. Föräldraförsäkring, utbyggd barnomsorg, solidarisk lönepolitik och utbildning åt alla är några av de mest framträdande insatserna.

Man kan spekulera kring förhållandet att den sammanpressade lönefördelningen i de skandinaviska länderna kan ha skapat svaga incitament för kvinnor att satsa på karriär och därmed nå chefsbefattningar. Våra och andra internationella studier visar att även om totallönegapet i länder som Norge och Sverige är mindre än i USA är andelen kvinnor i den lägre delen av lönefördelningen betydligt högre i de skandinaviska länderna. Vidare visar forskning att trots en ökning av de allmänna löneskillnaderna i USA under 1980-talet har lönegapet mellan kvinnor och män minskat. Detta beror bland annat på att kvinnor fått tillträde till fler välbetalda
befattningar på den amerikanska arbetsmarknaden.

Ju större löneskillnaderna är desto starkare är incitamenten att satsa på yrkeskarriär och desto större kan andelen kvinnor som finns i befattningar med karriärutveckling komma att bli. När det gäller rekrytering till högre befattningsnivåer kan det finnas en viss intressekonflikt mellan jämlikhet och jämställdhet - ju mer jämlikhet desto mindre jämställdhet.

Vad vi klart kan säga är att totallönegapet mellan kvinnor och män ger en ofullständig bild av kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden.

Eva M Meyerson

Trond Petersen

Pikachu skrev:Jag undrar Kattmat vilka empiriska data som stödjer det motsatta, dvs. att det är ren diskriminering som är skälet till att fler män erhållit nobelpris, fler män på toppositioner osv. För teorier är bara just teorier så länge de inte kan säkerhetsställas.

Förr använde man sig inte av praktiska experiment och empiri, då satt eliten och blåtänkte sig fram till sanningar. Det var mycket länge sedan och jag är glad att de som sysslar med sådant här till daglig dags inte anammat teoritiserandet som sanningar.

Pikachu skrev:

DN DEBATT 30 november 1997

"Myt att kvinnor diskrimineras"

Färsk rapport till kvinnomaktutredningen ger ny bild av varför kvinnor inte når toppjobben i näringslivet.

Förklaringen att det är mäns ovilja att rekrytera kvinnor som ligger bakom den skeva könsfördelningen i näringslivets topp håller inte. Det handlar inte om diskriminering av kvinnor utan om helt andra saker. För det första har få kvinnor den utbildningsinriktning som krävs. För det andra finns det betydligt färre kvinnor än män att välja på i "rätt" åldersgrupper. Och för det tredje jobbar betydligt fler kvinnor deltid, något som oftast är diskvalificerande. Det visar en ny rapport av professor Trond Petersen och fil dr Eva M Meyerson.

Det visar att konspirationsteoretiker som bl.a. Kattmat är ute och cyklar.