kiddie skrev:http://www.edithsherwood.com/voynich_decoded/

Min favvosida för Voynichmanuskriptet.

Intressant men jag är skeptisk. Jag har inte läst igenom hela sidan ännu men jag såg nyligen en video på youtube som beskrev en helt annan översättning. Där är det inte förvrängd italienska utan något västasiatiskt språk.

https://www.youtube.com/watch?v=fpZD_3D8_WQ

Codex Seraphinianus, en liknande bok om ni skulle vara intresserade och inte redan har hört talas om den.

Gillade kryptosstenen.

En annan mystisk sten:

Georgia Guidestones, endast 35 år gammal. En okänd person beställde stenkonstruktionen. Den ger instruktioner på olika språk. Några av dem är

- att hålla människans antal till under en halv miljon

- förena mänskligheten med ett enda språk

- undvika futtiga lagar och onödiga byråkrater



Monumentet finns att skåda i Georgia, USA.

Puzzle skrev:Codex Seraphinianus, en liknande bok om ni skulle vara intresserade och inte redan har hört talas om den.

Den är ju modern fake

Mördaren James Holmes näsa.

Biografmördaren James Holmes finns på flera bilder, innan och efter mordet. Han har dock olika sorts näsa på bilderna vilket har lett till spekulationer att det rör sig om två olika personer.

http://images1.westword.com/imager/an-i ... 46x601.jpg

http://i.ytimg.com/vi/9RY-NoHXCmQ/hqdefault.jpg

Avgör själva.

Kahlokatt skrev:En annan kuslig sak som tål att påpekas är att man i skräckfilmen Dark Water hittar en liten flicka död i en vattentank på taket till ett bostadshus. Och den filmen kom redan 2005...

Dessutom är en tidig spökscen, kanske rentav den första, just i en hiss...

kiddie skrev:Mördaren James Holmes näsa.

Biografmördaren James Holmes finns på flera bilder, innan och efter mordet. Han har dock olika sorts näsa på bilderna vilket har lett till spekulationer att det rör sig om två olika personer.

http://images1.westword.com/imager/an-i ... 46x601.jpg

http://i.ytimg.com/vi/9RY-NoHXCmQ/hqdefault.jpg

Avgör själva.

Det ser onekligen ut som två olika personer. Men vänsterörat verkar samma och det skall ju vara bra för identifikation

Kahlokatt skrev:Ronald Henry Tammen Jr.


Ronald Henry Tammen Jr. var andraårsstudent vid Miami University i Oxford, Ohio. Kvällen 19 april 1953 hittade Ronald en död fisk i sin säng och bad husmor om nya sängkläder. Strax efteråt skall han ha hört ett störande ljud utanför fönstret och gick ut för att undersöka saken. Han kom aldrig tillbaka och hans bilnycklar, plånbok och andra personliga ägodelar fanns kvar. Hans bil stod kvar på campusets parkering och fastän det var en mycket kall kväll tog han inte med sig sin jacka.
Senare på kvällen, hävdade en kvinna som bodde 2 km från universitetet, hade en ung man som matchade beskrivningen av Ronald, ha ringt på hos henne. Han verkade vilsen, frågade i vilken stad han befann sig och även om hur man tog sig till busshållplatsen. Ronald hade inte visat några tecken på psykiska prob,em innan han försvunnit, men fem månader tidigare tog han det bisarra beslutet att uppsöka områdets coroner i Hamilton, Ohio, för att få göra ett test och ta reda på sin blodgrupp. Man har aldrig funnit några spår efter Ronald, men det är värt att notera att den del av universitetet där han bodde tidigare hade varit ett mentalsjukhus och sades vara hemsökt. Innan det revs 1978 hävdade många studenter att de hade sett Ronalds spöke!

Ronald Tammen Jrs märkliga försvinnande 1953 är mycket omskrivet och som har förblivit ouppklarat.

https://www.youtube.com/watch?v=omA8_l2IaGo

http://www.miamialum.org/s/916/index.as ... =417&gid=1

https://www.flashback.org/t1995685

En kortfattad men ändå märklig händelse:

Hedviga Golik
En kroatisk kvinna vid namn Hedvinga Golik rapporterades saknad år 1966, senast setts av grannarna. 42 år senare hittades hon, avliden i sin lägenhet, sittandes i fåtöljen framför tvn med en kopp te på bordet bredvid.

Hur kan dom ha missat det, om inte annat så borde det väl ha börjat lukta? Och var exakt var det dom letade efter henne om dom inte först och främst kollade lägenheten?

Kan även tipsa om Oddee, just där är det ett par andra fall där dom hittat personerna flera år senare men det finns en del andra konstiga historier, om inte annat så är det bra tidsfördriv.

Puzzle skrev:En kortfattad men ändå märklig händelse:

Hedviga Golik
En kroatisk kvinna vid namn Hedvinga Golik rapporterades saknad år 1966, senast setts av grannarna. 42 år senare hittades hon, avliden i sin lägenhet, sittandes i fåtöljen framför tvn med en kopp te på bordet bredvid.

Hur kan dom ha missat det, om inte annat så borde det väl ha börjat lukta? Och var exakt var det dom letade efter henne om dom inte först och främst kollade lägenheten?

Kan även tipsa om Oddee, just där är det ett par andra fall där dom hittat personerna flera år senare men det finns en del andra konstiga historier, om inte annat så är det bra tidsfördriv.

Är det meningen att bilden skall föreställa henne eller är det en rekonstruktion? För det första tror jag inte en människa som varit död för 42 år ser ut så, för det andra är TV:n knappast från 60-talet

Men det händer ju i Sverige också att folk ligger döda i sina lägenheter i många år innan någon märker det. Om de inte har något umgänge och räkningarna går på autogiro kan det ta tid. Det finns säkert massor av lik ute i sveriges lägenheter i detta nu.

Huggorm skrev:Är det meningen att bilden skall föreställa henne eller är det en rekonstruktion? För det första tror jag inte en människa som varit död för 42 år ser ut så, för det andra är TV:n knappast från 60-talet

Men det händer ju i Sverige också att folk ligger döda i sina lägenheter i många år innan någon märker det. Om de inte har något umgänge och räkningarna går på autogiro kan det ta tid. Det finns säkert massor av lik ute i sveriges lägenheter i detta nu.

Antar att det är en (dålig) rekonstruktion, som du säger så är kroppen i allt för bra skick och det ser även ut som dom har gett personen/dockan en "skräckfilms makeover"..

Fast hon rapporterades ju saknad 1966 och då fanns ju inte autogiro och dessutom, som sagt, polisen var inblandad så någon form av umgänge måste hon ju ha haft eftersom någon måste ha rapporterat det.

Daily Record skrev:A police spokesman said: "So far, we have no idea how it is possible that someone officially reported missing so long ago was not found before in the same apartment she used to live in."

Extremt läskig bild, hur som helst.

Huggorm skrev:

kiddie skrev:Mördaren James Holmes näsa.

Biografmördaren James Holmes finns på flera bilder, innan och efter mordet. Han har dock olika sorts näsa på bilderna vilket har lett till spekulationer att det rör sig om två olika personer.

http://images1.westword.com/imager/an-i ... 46x601.jpg

http://i.ytimg.com/vi/9RY-NoHXCmQ/hqdefault.jpg

Avgör själva.

Det ser onekligen ut som två olika personer. Men vänsterörat verkar samma och det skall ju vara bra för identifikation

Ljuset påverkar men tycker man kan se att det är samma person. Bara i " efter-bilden" så kan man se att han inte sovit på flera dygn och är förmodligen i en psykos. Det sliter ganska rejält på kroppen. Musklerna som användes till ett leende i "före-bilden" är nu helt avslappnade pga brist på affekt. Samt eftersom han förmodligen är i en psykos är sinnena är på helspänn därav den frågande/skrämda blicken.

Teorier om vad som kan ha hänt hon som var konstig i en hiss och som hittades drunknad i nån tank!

Historien om Eliza Lam blir verkligen bara läskigare och läskigare ju mer man läser om den. Hu. Den där "hissleken" på slutet låter som någon sorts Creepypasta, men det gör ju inte precis saken mindre otäck.

https://theghostinmymachine.wordpress.c ... her-world/

Lizzie Borden took an axe...


I USA sjunger barn fortfarande en kuslig ramsa som går så här:
"Lizzie Borden took an axe,
Gave her mother forty whacks;
When she saw what she had done
She gave her father forty-one!"
(På svenska ungefär:
"Lizzie Borden en yxa tog,
sin moder fyrtio gånger slog;
När hon den döda modern sett,
hon fadern högg gånger fyrtioett!")

Versen har verklighetsbakgrund; Lizzie Borden har verkligen funnits. Resten av texten här kommer från sajten Historic Mysteries och har översatts av mig.

Lizzie Borden är en av de mest ökända misstänkta mördarna i USAs historia. Hon är faktiskt så ökänd att en makaber ramsa om hur hon mördade sina föräldrar med yxhugg fortfarande sjungs av amerikanska barn i dag. Faktum är att hon friades från morden i Fall River, Massachusetts och i lagens ögon var hon oskyldig, men ingen annan anklagades någonsin för morden på herr och fru Borden och en del bevis pekar på att det trots allt kan ha varit Lizzie.

Lizzie Borden var 22 år när hennes mor dog. Drygt tre år senare gifte sig hennes far - Andrew Jackson Borden - med Abby Durfy Borden. Ryktet säger att när Lizzie var i 20-årsåldern hade hon en konflikt med styvmodern som aldrig löstes. Det gick också rykten om att hon var arg på sin far gällande egendom han gav till Abbys familj, men som Lizzie tyckte skulle gå till hennes syster Emma och henne själv. Senare skulle Lizzie förneka att hon inte kom överens med sina föräldrar. Detta tillbakavisades även av familjens piga och av Emma.

P.g.a. ett inbrott som ägde rum strax före morden i fråga, var man noga med att låsa dörrarna i familjen Bordens hushåll. Både ytterdörrar och innerdörrar låstes, oavsett om familjen var hemma eller ej. Rykten säger att det berodde på att Lizzie misstänktes för att vara tjuven i fråga. Vare sig ryktena stämde eller ej, satte dem Lizzie i dålig dager. Hannah Gifford (uppenbarligen ett vittne, min anm.) hävdade också att Lizzie sagt att hennes styvmor var elak, så det verkar som om Lizzie både hade motiv och dålig karaktär. Ett annat möjligt motiv var att herr Borden låtit döda en flock duvor som Lizzie hade tagit hand om på höloftet.

Under samma vecka som Bordenmorden ägde rum, blev alla i hushållet sjuka. Abby sade till sin läkare att hon misstänkte att hon blivit förgiftat. Lizzie skall ha sagt till en vän att hon trodde att fadern hade fiender, att hon hade sett suspekta personer nära huset och att hon var rädd att något "skulle hända". Abbys läkare kom fram till att familjen hade blivit matförgiftad. Ett intressant faktum är att en lokal apotekare hävdade att Lizzie hade försökt köpa gift hos honom och sagt att hon skulle ha det till rengöring. Han vägrade låta henne köpa det.

På morgonen 4 augusti 1892 kom Lizzie ned på bottenvåningen i hemmet runt 09:00 enligt hennes vittnesmål och pigan Bridget Sullivans vittnesmål. Strax därefter gav sig herr Borden av, Bridget kräktes utanför huset och sedan började de tre kvinnorna i hushållet - Lizzie, Bridget och fru Borden - med sina sysslor. Herr Borden kom hem runt 11:00 och Bridget släppte in honom, eftersom dörren var stängd och han hade glömt nyckeln. Hon hävdade senare att hon just då hörde Lizzie skratta uppe på övervåningen, medan Lizzie hävdade att hon var på nedervåningen, i köket, när fadern kom hem.

Strax efter att herr Borden kommit hem, skrek Lizzie till Bridget, som försökte sova middag i sitt rum på övervåningen. Hon berättade att hennes far hade blivit mördad. Han hade faktiskt blivit huggen med en yxa 11 gånger i en soffa i vardagsrummet. Bridget sprang efter en läkare. När polisen och andra människor började anlända, skickades Bridget upp på övervåningen för att hämta fru Borden, som Lizzie hävdade hade sagt att hon skulle gå ut, men hon var inte säker på huruvida frun hade gjort det eller ej. Fru Borden hittades bredvid sängen i ett gästrum på övervåningen. Hon var dödad med nitton yxhugg.

Polisen sökte noga igenom huset, men hittade inga andra bevis än en yxa i källaren. Yxans handtag var avbrutet, men inget annat kunde koppla den till morden. Det fanns inga blodiga kläder i huset och Bridget hade inte lagt märke till att Lizzie hade blod på kläderna, men det fanns inga andra misstänkta. Lizzie blev åtalad den 31 november 1892 och rättegången hölls i juni följande år.

Rättegången mot Lizzie Borden varade i femton dagar. Juryn fann henne oskyldig, eftersom de flesta "bevis" mot henne var hörsägen och brist på bevis mot någon annan i huset. I nutid har man misstänkt pigan och systern Emmea, men Emma var inte i stan och att Bridget skulle ha gjort det verkar omöjligt. Lizzie hävdade att hon var i ladan när mordet på hennes far ägde rum, så om hon talade sanning kan någon ha tagit sig in i huset medan hon var ute, men fru Borden borde ha blivit mördad medan Lizzie fortfarande var i huset. Lizzie Borden kommer för evigt att vara ökänd som flickan som dödade sina föräldrar helt enkelt för att inget tyder på att hon INTE gjorde det.

(Lizzie Borden-versen tagen från Wikipedia)

Männen med blymaskerna
(från Historic Mysteries, översatt av mig)



Två mystiska dödsfall ägde rum i Rio de Janeiro i Brasilien 1966. Än i dag kan ingen förklara de unika omständigheterna runt dem. Det är faktiskt fortfarande oklart huruvida de två männen tog livet av sig på ett sätt värdigt två Darwin awards, eller om det var mord. Dödsfallen är tillräckligt märkliga - att två relativt friska medelålders män bara lägger sig ned och dör tillsammans - men männen hade också med sig några föremål som gör fallet ännu mer förvirrande och har lett till att det populärt har kommit att kallas Fallet med Blymaskerna.

Den 17 augusti 1966 lämnade två elektriker från Campos dos Goytacazes staden och sade att de skulle köpa saker de behövde i arbetet, samt en bil. Uppenbarligen hade de med sig pengar för att köpa ett fordon. Männen - Miguel Jose Viana och Manoel Pereira da Cruz - stannade senare på en bar för att få en flaska vatten. Bartendern sade senare att Miguel verkade ha bråttom och att han hela tiden tittade på klockan. Det var sista gången någon såg männen i livet.

Tre dagar sedare hittade Jorge da Costa Alves de två männens kroppar på Vintemkullen i Rio de Janeiro. Han tillkallade polis, som genomförde en undersökning. De hörde sig för om var männen sist hade setts och upptäckte de olika föremål som var kopplade till deras sista stund i livet. Båda männen var klädda i kostymer och vattentäta rockar. De bar ögonmasker av bly, utan hål för ögonen, av den typ man skulle kunne bära för att skydda sig från strålning. Intill dem låg också en tom vattenflaska, två handdukar och en anteckningsbok. Anteckningsboken gjorde fallet än mer förvirrande. Den innehöll några rader på portugisiska. I översättning stod det: "16:30 var vid uppgjord plats, 18:30 svälj kapslarna, efter effekt skydda metaller vänta på masksignal." Pengar till någon bil kunde man inte finna.

Inget av dessa föremål ger några svar, bara fler frågor:

Kostymerna: Tyder på att männen skulle träffa någon, men utan att veta hur de brukade klä sig är det svårt att säga.

Blymaskerna: Blymaskerna tyder på att männen väntade på något radioaktivt. Problemet är att ingen strålning kunde uppmätas på platsen. Möjligen var inte Vintemkullen den "uppgjorda platsen", utan männen behövde maskerna någon annanstans.

Handdukarna och jackorna: Handdukarna tyder på att männen väntade på något fuktigt, liksom jackorna, men det finns fortfarande ingen förklaring till detta. Det hävdades att UFOn synts i området på 1600-talet och i Liftarens Guide till Galaxen står det faktiskt att handdukar är ett måste på rymdresor, men den boken gavs inte ut förrän tio år senare.

Vattenflaskan: Enkelt. De skulle gå tillbaka till baren med flaskan och det verkar som om de drack vattnet, men de kunde inte lämna tillbaka flaskan.

Anteckningarna: Det största mysteriet. Vem skulle de träffa på den uppgjorda platsen? En person? Eller hoppades de att något skulle heta? Var Vintemkullen den uppgjorde platsen? Vi lär aldrig få veta.
Så har vi "kapslarna". Tyvärr bevarades inte männens organ, så vi vet inte om männen svalde några kapslar, eller vad de kan ha innehållit. Vi vet inte ens säkert om anteckningarna syftade på samma dag, fast det verkar troligt. "Skydda metall" kan syfta på någon sorts metall de möttes för att göra sig av med. "Vänta på masksignal" betyder förstås att de väntade på att någon skulle säga åt dem att sätta på sig maskerna.

En förklaring är att männen skulle träffa någon för en hemlig uppgörelse som involverade radioaktivt material, men det förklarar inte "kapslarna", handdukarna eller jackorna. En annan förklaring är att de genomförde ett experiment, men det finns inga bevis för något experiment som skulle ha lett till deras död, t.ex. material till sagda experiment. De kan ha blivit lurade, mördade och dumpade på kullen, men ingenting tydde på våld eller våldsamma skador.
Kanske förberedde de sig för en intergalaktisk resa?

Pojken i lådan
(från Listverse, översatt och något bearbetat av mig)

Pojken i lådan kallas också för "Amerikas okända barn" och trots att det är nästan 60 år sedan man hittade hans kropp - 25 februari 1957 - har man aldrig hittat någon mördare.
Den ödesdigra dagen rapporterade en ängslig collegelev i Fox Chase utanför Philadelphia, Frederick Benosis, att han hittat en naken kropp, vad som tycktes vara en ung pojke på mellan fyra och sex år, inlindad i en flanellfilt i en gammal kartong som innehållit en badbalja.
Detta var dock inte första upptäckten av pojken. Två dagar tidigare hade en ung man sett kroppen när han var ute och tittade till sina myskråttefällor i detta lantliga område. Eftersom han jagade illegalt ville han inget säga till polisen. Några dagar senare hittade Benosis kroppen. Han väntade en dag innan han kontaktade myndigheterna, eftersom han var i området för att spana in unga kvinnor på Good Shepherd School och inte gärna ville tala om detta för polisen.

Lokala medier blev helt fixerade av fallet. Bilder av den unga pojken sattes upp överallt och flygblad delades ut.

Pojken har aldrig kunnat identifieras och fallet är fortfarande olöst. Pojken hade blå ögon, ljus hy och ljusbrunt, slarvigt klippt hår. Hans naglar var fint klippta. Han hade stora blåmärken på stora delar av kroppen och i ansiktet och experter tror att barnet p.g.a. det kalla vädret kan ha legat i kartongen mellan 2-3 dagar upp till 2-3 veckor.

Först var polisen säker på att någon skulle rapportera om ett försvunnet barn eller att de många affischerna med hans fotografi skulle leda till att barnet och mördaren identifierades, men så blev det inte. Ingen rapporterade om några försvunna barn som passade in på beskrivningen och de tusentals ledtrådarna ledde ingenstans.

Utredarna fokuserade på badbaljekartongen som pojken hittades i. Det var en av tolv sålda av en JC Penny-affär i Upper Darby. Alla utom en lyckades spåras tillbaka till ägarna. Inte ens pojkens finger- och fotavtryck gav några träffar när man jämförde dem med en nationell databas och de lokala sjukhusens rullor.

Vad vi vet

Pojkens hår var slarvigt avklippt och hittades överallt på kroppen, vilket indikerar att det klipptes av när han redan var död och naken eller precis innan han dog.
Hans händer och fötter var skrynkliga på ett sätt som indikerar att de sänkts ned i vatten en lång stund preci före eller efter dödsögonflicket.
Pojken kan ha haft en kronisk ögonsjukdom.
Han hade inte ätit på 2-3 timmar innan han dog.
Den blekta flanellfilten han var inlindad i var tillverkad i antingen North Carolina eller Quebec. Den var massproducerad och hade sålt i mängder.
Hans matstrupe innehöll en mörkbrun gegga som kan tyda på att han kräktes strax innan han dog.
Han var svårt undernärd.
Dödsorsaken var upprepade slag i huvudet.

Han begravdes på en gravplats för oidentifierade personer och på gravstenen står endast: "Himmelske Fader, välsigna denne okände pojke".
1998 grävdes pojkens kropp upp och man utvann mitokondrie-DNA ur hans tänder. Man har försökt länka barnet till en släkting genom att scanna det genom en databas, men DNA-sekvensen är för liten för att man skall kunna få en säker matchning med någon.

11 november 1998 ombegravdes pojken i en donerad kista på Ivy Hills-kyrkogården och man lanserade en websida för att hålla minnet av pojken vid liv och hjälpa till att hitta nya ledtrådar. Websidan heter "America's Unknown Child."

Chansen att lösa detta nästan 60 år gamla brott blir allt mindre och fallet är egentligen bara öppet i teorin. De poliser och utredare som började utreda fallet är antingen döda eller för gamla för att fortsätta med fallet. Risken är stor att den eller de som dödade den lille pojken har hunnit dö själva och aldrig kommer att ställas inför rätta för brottet.

Experter är överens om att om fallet hade ägt rum på 00- eller 90-talet, skulle det troligen ha löst, men 1957 hade olika polisdistrikt i regel ingen kontakt och fallet togs nästan bara upp i media i Pennsylvania och Delaware. I dag skulle fallet ha varit en riksnyhet och information om fallet skulle ha varit lätt att få tag i.
Fallet har under senare år tagits upp i amerikansk TV och kanske kommer ledtråden alla har väntat på faktiskt att dyka upp.

Teorier

* Frederick Benosis, som var ute och spanade på unga flickor, misstänktes till en början och fick genomgå ett lögndetektortest, men han släpptes snart.
* Ett fosterhem beläget ca. 2,5 km från brottsplatsen var den första plats polisen ville undersöka. Där bodde vid tillfället åtta fosterbarn. Alla barnen blev undersökta och fosterfamiljen avskrevs från listan över misstänkta, men det spekuleras fortfarande om att Arthur Nicoletti, som drev fosterhemmet, var inblandad på något vis. Han vägrade genomgå ett lögndetektortest, och en synsk person som skulle hjälpa till i utredningen ledde utredarna direkt till fosterhemmet (utan att tidigare ha varit i området).
* Den starkaste ledtråden dök upp i maj 2002, när en affärskvinna (känd som "M") från Cincinnati, Ohio, hävdade att hennes mor hade köpt (!) pojken av hans föräldrar 1954. De döpte pojken till Jonathan. Han blev ofta misshandlad och hölls i källaren. Han beskrevs som handikappad och kunde inte prata. "M" hävdade att hennes mor hade dödat honom i februari 1957, då hon fick ett raseriutbrott och kastade honom i golvet efter att han hade kräkts upp bruna bönor i badbaljan. Utredarna trodde att detta var den ledtråd som äntligen skulle lösa fallet, men efter att i ett halvår ha försökt bekräfta historien, kom man fram till att ingenting i "M":s historia kunde bekräftas och hon hade dessutom mentala problem.

Skrev fel; texten ovan är inte från Listverse utan från Historic Mysteries!

Svettsjukan
(från Historic Mysteries, översatt av mig)

Medeltiden var inte den bästa tiden att bli sjuk. Dödliga sjukdomar utplånade stora delar av befolkningen, man hade extremt dålig sanitet och de medicinska behandlingar som fanns gjorde ofta mer skada än nytta.
Böldpestens skugga hägrade alltid över Europa, drabbade befolkningen i vågor och ledde till miljontals dödsfall.
Inte lika känd, men lika dödlig, var en sjukdom som har kommit att kallas "svettsjukan." Den drabbade hela Europa, men var mest ökänd som en sjukdom som härjade i England.

Den första epidemin av svettsjukan som man känner till bröt ut 1485. Den kom i augusti det året och hade i oktober dödat tusentals männiksor i London. Dåtida läkare visste inte vad man skulle vad de skulle tro om denna sjukdom. Dess symptom skilde sig väldigt mycket från den fruktade pesten. Läkare och vetenskapsmän på 1400- och 1500-talen beskrev i text denna mystiska svettsjuka, vilket ger oss en precis bild av hur den yttrade sig.

Det första symptomet var att personen fick svår frossa, liknande den man kan få vid feber. Hen fick ont i hela kroppen och kände sig helt utmattad. Sedan kom svettningarna, som gav sjukdomen sitt namn. Den drabbade kunde sedan få huvudvärk, yrsel och en osläckbar törst. Så småningom blev utmattningen överväldigande och den drabbade somnade för att aldrig mer vakna.
Till skillnad från vid pest och andra vanliga sjukdomar vid denna tid, fick den sjuka inga utslag av något slag. Sjukdomsförloppet brukade vara mindre än en dag, ibland handlade det om några timmar.

Sjukdomen upphörde mystiskt 1492. I tio år höll sig sjukdomen borta, för att sedan slå till igen. Det finns en teori om att Arthur, prins av Wales, som dog 1492, kan ha dukat under i denna sjukdom. I och med hans död blev hans bror Kung Henrik VIII. En samtida läkare noterade att majoriteten av offren antingen tillhörde överklassen eller de allra fattigaste:
“They which had this sweat sore with peril of death were either men of wealth, ease or welfare, or of the poorer sort, such as were idle persons, good ale drinkers and taverne haunters.”

1528 slog sjukdomen till nästa gång och hade då sin värsta våg. London var åter först att drabbas av epidemin, men den spred sig snabbt till alla delar av England. Den drabbade även Irland, men märkligt nog inte Skottland. Henrik VIII fick panik och flydde London för olika hushåll på landsbygden.
Till skillnad från tidigare spred sig sjukdomen nu utanför de brittiska öarna till Tyskland, Frankrike, Italien, Skandinavien och Ryssland. Det sista fall man känner till ägde rum i England 1551. Sjukdomen dök sedan aldrig upp igen.

Medicinska forskare har lagt mycket tid på att försöka utreda vad som orsakade denna sjukdom som dödade så många människor i medeltidens England. Vissa har skyllt på det smutsiga dricksvattnet och allmänt hälsovådliga förhållanden, men eftersom epidemin ägde rum innan vi fick modern medicins teknologi kan vi inte sätta fingret på exakt vad som orsakade den. Lyckligtvis har svettsjukan aldrig slagit till igen, men det är fortfarande ett stort mysterium vad som dödade så många människor under sena medeltiden.

Den galne gasaren från Mattoon
(från Historic Mysteries, översatt av mig)



Han vaknade av den äckliga lukten.
Natten den 31 augusti 1944 vaknade Urban Raef och kände en märklig lukt i sovrummet, en lukt som snart blev så överväldigande att han kräktes. Han väckte sin fru, som undrade om det kunde vara något fel på kontrollampan i köket. Hon bestämde sig för att gå upp och titta efter, men upptäckte att hon inte kunde röra benen. Lyckligtvis gick detta snart över och det visade sig att kontrollampan fungerade som den skulle.

I närheten, samma natt, skulle en kvinna gå in och se efter sin dotter, men upptäckte att hon var förlamad från midjan och nedåt. Följande dag råkade en kvinna i närheten ut för ungefär samma sak.
De tre händelserna uppmärksammades av polisen och lokalpressen. Polisen fann ingenting, men pressen fann en fantastisk historia.
Polisen skrev rapporter om de misstänkta gasattackerna, men fann inga ledtrådar. Det fanns ingenting misstänkt på marken utanför husen och inga spår av någon gas.
Tidningarna skrev detaljerade artiklar om de tre incidenterna, gasens lukt och de märkliga symptom offren drabbades av. Man förutsatte att någon sorts galning smög runt i mörkret och pumpade in gas i folks hus. Denne fantom kom att bli känd som "Den Galne Gasaren."

Följande dagar rapporterade fler och fler människor till polisen (och till tidningarna) att de hade drabbats av en liknande attack: en vidrigt kvalmig lukt och sedan känslan av att brinna, illamående och delvis förlamning.
Polisen fortsatte att utreda alla incidenter, men hittade fortfarande ingenting.

Den 5 september verkade man ändå få ett lyckat genombrott. Ett par kom hem sent på kvällen och upptäckte en bit vitt, fyrkantigt tyg på yttertrappan. Kvinnan böjde sig ner, luktade på tygbiten och upplevde en omedelbar brinnande känsla i mun och hals. Polisen unersökte det hela och fann en huvudnyckel och ett läppstift i närheten. Kvinnan återhämtade sig och polisen undrade om paret kanske hade avbrutit Gasaren mitt i en attack.
Den vita tygbiten analyserades och visade sig vara ren och luktfri. Huvudnyckeln och läppstiftet gav inga goda ledtrådar.

Under hela första delen av september ringde invånarna i Mattoon gång på gång polisen för att rapportera om liknande gasattacker. Polisen svarade på alla samtal, men kom inte närmare någon lösning på situationen. Till frusterande ledtrådar som inte ledde någonstans hörde uppskuren fönsterfilm, öppnade fönster och okända kvinnliga fotspår utanför vissa hus.

Paniken växte. Mattoons invånare ansåg att polisen inte agerade tillräckligt fort och ordnade egna beväpnade medborgargarden, som polisen gjorde sitt bästa för att upplösa. Snart tillkallades FBI, men inte ens de kunde komma med någon konkret lösning på vad som hände i Mattoon.
Polisen var förbryllad. Det fanns inget motiv. Det hade inte varit några inbrott, ingen hade skadats fysiskt och ingen hade kidnappats efter att ha blivit orörlig.

12 september gick polisen ut med resultaten av utredningarna: de ansåg att inga attacker någonsin ägt rum och att hela serien "brott" berodde på masshysteri påeldad av de första rapporterna i tidningarna. De menade även att om gas verkligen hade trängt in i någon medborgares hus, berodde det på att en närbelägen industri kunde ha haft en läcka.

Denna förklaring verkade lugna en del, men det förklarade inte tygstycket, huvudnyckeln och läppstiftet. Dessa föremål var emellertid inte säkert länkade till en gasattack och kanske inte hade något med hysterin att göra.
Polisens "lösning" kringgår även det faktum att arbetare på fabriken borde ha påverkats av liknande symptom vid en läcka, men inget sådant rapporterades. Dessutom förklarar den inte de tre första händelserna, som ägde rum innan tidningarna rapporterade om historien.
Ändå verkade polisens "lösning" fungera. Den 13 september ägde den sista påstådda gasattacken rum, då en kvinna sade sig ha sett Gasaren utanför sitt hus och beskrev en kvinna klädd i manskläder.

Sociologer och andra forskare har gått igenom tidningar och polisrapporter sedan 1944 och kommit till olika slutsatser. Smög det runt en kvinna i mörkret med någon sorts förlamande gas? Eller var det självsuggestion som gjorde att invånarna upplevde symptom de hade läst om i tidningen? Eller kan en kemisk fabrik i närheten ha haft en giftig läcka?
Vi kommer förmodligen aldrig att få svaret, men alla tre lösningarna - eller en kombination - är möjliga.

Det enda vi vet är att allt blev som vanligt i den lilla staden Mattoon någon gång i mitten av september.

Finns det någon känd gas som förlamar folk från midjan och ner?

Huggorm skrev:Finns det någon känd gas som förlamar folk från midjan och ner?

Törs man fråga vad du har för planer?

Det var mest för att kunna bedöma hur trovärdig historian ovanför är faktiskt. Skall jag göra någon lam slår jag dom över ryggraden med en hammare