Hej allihopa!
Någon som känner till FaR och som har deltagit?
Jag själv sprang in i väggen för 4 veckor sen & är nu (100% sjukskriven ).
Men dom 2 senaste veckorna har jag tagit mig i kragen & börjat träna (efter jag läste en artikel om FaR), vilket har lätt till att depressionen & ångesten börjat släpa.

Jag rekommenderar verkligen pass som Yoga(mycket avslappnade för hjärnkontoret) & Box (släppa loss all energi,ilska & slippa tänka så mycket bara slå sig trött)

Så ut och träna NU alla asp istället för att grotta ner er!!


FaR=Fysisk aktivitet på recept!

Moderator Puzzle: Förtydligade rubriken.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/
http://www.sthlm.friskissvettis.se/utbu ... fault.aspx
http://www1.psykiatristod.se/FaR/FaR-Fy ... landsting/
Är det VERKLIGEN ingen här som har något att säga om FaR? ??

Jättebra att träningen verkar funka för dig , jag tror att fysisk aktivitet i många fall kan vara bättre än lyckopiller (inte för alla och inte alltid.) Finns ganska konstiga biverkningar, har jag läst, av lyckopiller. Endorfiner är bra grejer det!

arneankan skrev:Är det VERKLIGEN ingen här som har något att säga om FaR? ??

Jag har kännedom om att det finns och att det ska vara en bra metod för att lindra eller bota psykisk ohälsa av olika slag som exempelvis utmattningssyndrom, depression samt ångest. Kan ersätta läkemedel som behandling men tyvärr verkar det inte som att det används i speciellt hög grad av vården, det är väl populärare för läkare att skriva ut läkemedel på recept och jag tror även att många patienter gärna hellre ser att de får piller för att lösa sina problem än att någon säger till dem att de själva måste anstränga sig lite eller ändra livsstil.

Själv har jag ej fått FaR men jag känner ju redan till sedan länge att det är hälsosamt både fysiskt och psykiskt att röra på sig eller motionera och försöka vara så aktiv som möjligt, ganska självklart egentligen, att hamna i passivitet gör ju att man mår sämre, både fysiskt och psykiskt.

Jag har fått FaR 1-2 ggr men aldrig använt det...fanns ingen härikring som anordnade sånt, det gäller ju inte på alla gym. Jag tänkte att måste jag ta mig till ett gym 1-3 km bort så kan jag ju lika gärna promenera de kilometrarna. Dessutom var jag inte motiverad.

Anledningen att jag kollade upp det var att läkaren ville medicinera mig.
Vilket jag ABSOLUT inte ville pga att jag gillar inte att tappa kontrollen över min egen kropp, jag tar knappt en ALVEDON (om jag inte har 40* feber).

Nu tränar jag på eget initiativ för jag älskar träning och FaR var mer som en rekommendation till er andra...

Är redan gammal endorfin-junkie, så jag kan väl bara hålla med, utan att träna, hade jag nog grubblat ihjäl mig och mått avsevärt sämre...

Jag har läst väldigt mycket om det då jag pluggat hälsa/friskvård i 3 år x) Så det känner jag till, däremot har jag inte fått det. Skulle väl va bra iofs men samtidigt har jag mer problem än bara sådant som faktiskt kan lindras av träning.
Kan inte gå in på typ gym/träningsanläggningar för jag får panikångest. Och träna själv går inte jättebra då jag avskyr att springa och tar mig aldrig för att träna själv xD

Men ja, jag saknar träningen iofs. Va väldigt aktiv när jag var yngre :/ Så om min panikångest kan släppa lite kanske jag kan börja träna igen Hoppas jag!

Alltså man behöver ju inte hårdträna för att må bättre fysiskt och psykiskt, det räcker väl med att använda lite sunt förnuft och man kan ju göra det man tycker är roligt eller mest praktiskt, att exempelvis promenera är väl inte speciellt krävande? Inte heller kräver promenader att man behöver investera pengar i någon särskild utrustning eller någon större tid i förberedelser som att tänka ut vilka prylar man ska ha med sig och packa en väska. Jag har själv aldrig tyckt om att springa så jag promenerar istället, cykla kan man ju också göra, är också rätt så okomplicerad fysisk aktivitet att ägna sig åt som jag tror att de allra flesta klarar av utom möjligtvis de som är fysiskt handikappade på något sätt så att det inte går att cykla.

Om en depression är för djup, en ångest för svår eller en utmattning för intensiv så är det stört omöjligt att komma igång med motion av något slag. I det läget kan istället mediciner lätta tillräckligt för att man ska komma upp högt nog för att nå det första trappsteget så att man äntligen kan börja klättra själv. Jag har sagt det förr och säger det igen - den som tror att de bara kan tugga några antidepressiva och bli bra kommer att bli besvikna. Piller är en krycka, ett stöd, en spark i arslet. Det mesta av arbetet får man göra själv.

Jag tror att det finns en övertro på det och en bristande förståelse för de individer som träning inte funkar för. Är man riktigt stressad är kanske inte heller spända muskler och höjd puls är lättaste sättet att komma ner. Visst det kanske kan leda till att man blir trött och måste vila men är förmågan att vila störd så hjälper inte alltid det. Sen tror jag risken att skada sig på olika sätt är förhöjd om man psykiskt dåligt. Så lugna träningsformer om det rör sig om psykisk ohälsa såvida man inte redan är träningsvan och vet att det fungerar för en själv som ett sätt att få bort spänningar etc. Men då behöver man å andra sidan inte receptet.

Tror mer på att utreda varför patienten undviker motion. Varför den inte orkar. För det är normalt att vilja röra på sig i någon utsträckning. Vill hävda att det är det normala för de allra flesta friska vuxna människor.

sugrövmanövern skrev:Tror mer på att utreda varför patienten undviker motion. Varför den inte orkar. För det är normalt att vilja röra på sig i någon utsträckning. Vill hävda att det är det normala för de allra flesta friska vuxna människor.

Ja, om nu patienten verkligen undviker motion. En sjukgymnast som jag träffade räknade inte vardagsmotion. Om jag tar en promenad ner till stan för att handla skulle liksom inte räknas. Bara om jag tog en promenad på kvällen i syfte att utöva denna saliggörande motion.

sugrövmanövern skrev:Tror mer på att utreda varför patienten undviker motion. Varför den inte orkar. För det är normalt att vilja röra på sig i någon utsträckning. Vill hävda att det är det normala för de allra flesta friska vuxna människor.

Ja, om nu patienten verkligen undviker motion och det inte bara rör sig om en förutfattad mening från behandlarens sida.

Precis Bjäbbmonstret. För tex om man tar en taxi till ica som ligger 10 minuters gångväg bort.. Då tror jag inte FaR är lämpligt alls.

Att räkna bort vardagsmotion är alldeles vansinnigt, men troligen vanligt både från behandlarens och patienternas sida. 10 minuter på gymmets gångband räknas, men inte de där 15 minutrarna när man gick till och från bussen och en sväng förbi ica efter jobbet som tog 20 minuter.

Men man har ju accuali varit ute 35 minuter, plus gått runt inne på ica som jag inte räknade med. 45 om man räknar löpbandet innan man kollapsade på det.

Jag fick Fysisk aktivitet på recept då jag var sjukskriven men hade inte råd att använda mig av det. Det kostar ju fortfarande och det gäller på ganska få ställen (i alla fall de ställerna jag kollade upp) Nu har jag aktivitetsersättning och därmed betydligt mer pengar, nu tränar jag då jag orkar och klarar av det. Jag är också utbränd och har lite andra diagnoser, för mig handlar det om att hitta energin till att klara av att träna. Det är absolut inget som hjälper mot min depression utan mer ett fritidsintresse. Just nu är det viktigare att jag fokuserar på saker som ger mig mer energi än vad motionen gör. Motion är inget unversalhjälpmedel och alla som tar medicin är inte lata!

Liljan skrev:Jag fick Fysisk aktivitet på recept då jag var sjukskriven men hade inte råd att använda mig av det. Det kostar ju fortfarande och det gäller på ganska få ställen (i alla fall de ställerna jag kollade upp) Nu har jag aktivitetsersättning och därmed betydligt mer pengar, nu tränar jag då jag orkar och klarar av det. Jag är också utbränd och har lite andra diagnoser, för mig handlar det om att hitta energin till att klara av att träna. Det är absolut inget som hjälper mot min depression utan mer ett fritidsintresse. Just nu är det viktigare att jag fokuserar på saker som ger mig mer energi än vad motionen gör. Motion är inget unversalhjälpmedel och alla som tar medicin är inte lata!

Då du har aktivitetsersättning kan du få träningskort eller andra aktiviteter betalda av F-kassan. Kolla upp det!

Zima33 skrev:

Liljan skrev:Jag fick Fysisk aktivitet på recept då jag var sjukskriven men hade inte råd att använda mig av det. Det kostar ju fortfarande och det gäller på ganska få ställen (i alla fall de ställerna jag kollade upp) Nu har jag aktivitetsersättning och därmed betydligt mer pengar, nu tränar jag då jag orkar och klarar av det. Jag är också utbränd och har lite andra diagnoser, för mig handlar det om att hitta energin till att klara av att träna. Det är absolut inget som hjälper mot min depression utan mer ett fritidsintresse. Just nu är det viktigare att jag fokuserar på saker som ger mig mer energi än vad motionen gör. Motion är inget unversalhjälpmedel och alla som tar medicin är inte lata!

Då du har aktivitetsersättning kan du få träningskort eller andra aktiviteter betalda av F-kassan. Kolla upp det!

Jag får redan mitt träningskort betalat via FK.