SVT Fråga doktorn

Del 10 av 19 säsong 2015
Temasändning om sömn, ett av nutidens största hälsoproblem. Var tredje vuxen lider av sömnstörning och var tionde har kroniska insomningsproblem. Experter svarar på tittarnas frågor om sömn tillsammans med husdoktorn Gunilla Hasselgren. Programledare är Suzanne Axell.

HD. Sänds med 5.1 ljud. Från 23/3 i SVT1. Även i SVT1 senare i natt och SVT1 28/3. Textat sid. 199.

Sänds:
2015-03-25 04:05 SVT1
2015-03-28 SVT1

Jag såg avsnittet, det var inte så mycket nytt. Önskar att de hade pratat mer om blått ljus och melatonin men de bara nämnde det i förbifarten liksom...

http://www.svtplay.se/video/2775187/fra ... -doktorn-2

Usch, jag kräks på den där doktorn. Såg till första som ringde in, alla tog henne på allvar utom "doktorn" som behandlade henne som en hysterika och verkade påstå att hon visste att den här tjejen minsann alltid låg och oroade sig och att sömnen blivit en fixering och lite själv-KBT och ta sig själv i kragen och slappna av skulle fixa det.

Tror inte alls det handlar om att man ligger och oroar sig. Har själv haft liknande problem och det handlar om att grejen i hjärnan mellan sömn och vakenhet inte funkar. Detta kan ske helt oberoende av oro.

Hoppas hon kommer iväg till en riktig utredning isft sånt här tjafs. Detta är något som är besläktat med narkolepsi. Ofta är det t o m så att narkolepsi börjar så här, att man inte kan falla i sömn överhuvudtaget. Kan ju t o m vara så att hon har en tumör i skallen.

Att ligga vaken i sängen är det sämsta man kan göra, enligt sjuksköterskan från sömnutredningsenheten (tolv minuter in i programmet). Han nämner femtonminutersregeln. Vad innebär detta för den saknar förmågan att somna på stört? Ska man tänka på hur illa det är att man ligger i sängen utan att sova? Bekymra sig över att det snart har gått femton minuter? Programmets husdoktor påpekar att femtonminutersregeln kan bli en stressfaktor i sig. Sömnutredaren håller med men förklarar inte närmare hur de två ståndpunkterna låter sig förenas. Samme man figurerar i en några år gammal tidningsartikel:

Paradoxalt innebär det aktiva intresset för sömnen att vi ska förmå oss att vara inaktiva för att somna.
- Det handlar om att inte göra någonting. Hemligheten är att släppa tankarna på allt annat.

Jag förstår då inte hur man samtidigt ska kunna tillämpa femtonminutersregeln, som såvitt jag kan se huvudsakligen uppmuntrar till grubblerier.

Man kan tänka på sex eller titta på TV tills man somnar.

plåtmonster skrev:Man kan tänka på sex eller titta på TV tills man somnar.

Och inte tänka på någon femtonminutersregel.

Tycker dessutom en kvart är för kort. Om man somnar inom 10 minuter kan det betyda att man har grav sömnbrist. Det är inte normalt att somna så fort man lägger sig. Så tar det mer än 15 minuter behöver inte det vara ngt onormalt.

Zima33 skrev:Jag såg avsnittet, det var inte så mycket nytt. Önskar att de hade pratat mer om blått ljus och melatonin men de bara nämnde det i förbifarten liksom...

http://www.svtplay.se/video/2775187/fra ... -doktorn-2

Tyckte ändå att det var bra att de tog upp det, hade inte förväntat mig det. Här finns det mer att läsa om blått ljus:

SVT - Ljuset från skärmar försämrar sömnen och minnet
25 augusti 2014

Använder du surfplattan eller mobilen innan du lägger dig? Är du rädd om din sömn och även om ditt minne så gör du nog klokt i att sluta med det. Det blå ljuset från skärmarna påverkar oss nämligen mer än vi inser.

Att vi blir pigga och får svårare att somna efter att vi spelat dataspel eller nåt liknande på telefoner eller andra skärmar är inte så svårt att förstå.

Men att även själva ljuset som de flesta skärmar strålar ut har en egen direkt negativ inverkan på vår sömn och också vårt minne är det färre som känner till.

Men så är det faktiskt. Skärmar strålar ut blått ljus på en frekvens som lurar kroppen att tro att det är dag.

– När det blir mörkt och vi ska gå och lägga oss så ökar normalt sett nivåerna av sömnhormonet melatonin. Men när vi utsätter oss för det blåa ljuset från alla skärmar vi omger oss med så påverkar det just melatoninet och trycker ner det vilket gör det svårare att somna, berättar Frida Rångtell, sömnforskare vid Uppsala universitet.

kiddie skrev:Tycker dessutom en kvart är för kort. Om man somnar inom 10 minuter kan det betyda att man har grav sömnbrist. Det är inte normalt att somna så fort man lägger sig. Så tar det mer än 15 minuter behöver inte det vara ngt onormalt.

Ändå säger denne sömnutredare att det sämsta man kan göra är att ligga vaken i sängen. Man kan lätt få uppfattningen att det där riktigt dåliga inträder så snart man har lagt sig och att det är bättre ju fortare man somnar. Och en regel som säger 15 minuter – eller 10 eller 30 – inbjuder ju verkligen till klockfixering. Och mitt i alltihop ska man lyckas med att vara inaktiv, inte göra någonting, släppa tankarna på allt annat! Regeln strider mot sunt förnuft, och jag skulle vilja påstå att den har stor potential att skada. Dels riskerar man att fördröja – i värsta fall omintetgöra – insomningen genom att man går upp, dels riskerar man en massa stress och oro genom att man måste fokusera på denna regel när man ska somna. Någon nytta av regeln har jag betydligt svårare att se. Jag har läst att det anses normalt att insomningen dröjer upp till 45 minuter från det att man har lagt sig, men regeln – i de versioner jag har stött på den – föreskriver att man ska gå upp efter kortare tid än så.

En av mina tidigare läkare på öppenpsyk sa att jag skulle gå upp om jag inte somnat efter 30 minuter och göra något.
Samma läkare (eller om det var kuratorn) sa en annan gång att man behöver inte somna direkt, man kan ligga och vila några timmar eller hela natten, att det spelar ingen roll om man sover eller ej, så länge kroppen lär sig att på natten vilar man.

Förvirrande ju. Kan de inte enas om ett och samma råd?

Mitt tips: Träna på dagen så att man blir svettig och andfådd i minst 30 minuter.

HGJ skrev:Ändå säger denne sömnutredare att det sämsta man kan göra är att ligga vaken i sängen. Man kan lätt få uppfattningen att det där riktigt dåliga inträder så snart man har lagt sig och att det är bättre ju fortare man somnar.

Jag brukar mer köra med att jag går upp om jag får känslan att jag är klarvaken, för jag vet att känner jag så så är det ingen idé just då. Men då brukar jag nog legat i kanske 2 timmar. Kollar inte klockan just pga att det blir stressigare då.

Vet folk som tar sömnmedicin för de anser att somnar man inte direkt har man insomni. Det är lite hysteriskt tycker jag. Men så har jag märkt att folk har sämre tolerans mot sömnproblem än jag. Eller mindre problem helt enkelt. De brukar inte fatta att man kan bli uppe hela natten om man stannar uppe tills man är "säker" på att man kommer sova. Jag kanske då somnar 7-8 på morgonen medan de somnar kl 1 då som senast. Vilket jag tycker är en önskedröm men de klagar...

Det blir så lätt att de med allvarliga sömnproblem hamnar i samma grupp som de som kanske inte har så stora problem.

kiddie skrev:Det blir så lätt att de med allvarliga sömnproblem hamnar i samma grupp som de som kanske inte har så stora problem.

Det där tror jag är viktigt ur fler aspekter. Min erfarenhet är att den gruppen med mindre allvarliga problem ställer till det även ur vårdsynpunkt. Min äldsta dotter har mycket svåra sömnproblem men läkare tenderar att räkna med att det överdrivs en del om hur svårt man har med sömnen och därför har hon haft svårt att bli tagen på allvar. Man utgår liksom ifrån att folk är gnälliga på något vis.
För en person som då kämpar för att få skrapa ihop mer än 2 timmars sömn per natt, och ofta inte kan somna alls förrän efter 2 dygn av sömnlöshet blir det överjävligt. Jag oroar mig oerhört för den skada hennes sömnproblem antagligen orsakat genom åren.

Mm... känner igen det där! Det är som om de inte tror att sanna, allvarliga sömnproblem finns.

Värsta i det läget är att få något råd om att dricka örtte och ha det svalt i rummet... Som om man tycker att det är så himla KUL att gå till doktorn för ngt väldigt jobbigt.

kiddie skrev:Mm... känner igen det där! Det är som om de inte tror att sanna, allvarliga sömnproblem finns.

Värsta i det läget är att få något råd om att dricka örtte och ha det svalt i rummet... Som om man tycker att det är så himla KUL att gå till doktorn för ngt väldigt jobbigt.

Jaa.
Läste om någon som inte kunde sova på 6 dygn. Funkar säkert fint med örtte då. *ironisk*

Zima33 skrev:En av mina tidigare läkare på öppenpsyk sa att jag skulle gå upp om jag inte somnat efter 30 minuter och göra något.
Samma läkare (eller om det var kuratorn) sa en annan gång att man behöver inte somna direkt, man kan ligga och vila några timmar eller hela natten, att det spelar ingen roll om man sover eller ej, så länge kroppen lär sig att på natten vilar man.

Förvirrande ju. Kan de inte enas om ett och samma råd?

Jag tror mycket mer på det senare rådet (som innebär att man ska göra vad sömnutredaren i TV-programmet betecknar som ”det sämsta man kan göra”). Att det inte skulle spela någon roll om man sover eller ej så länge man ligger i sängen är väl långt ifrån sant, men att noja över sömn kontra vakenhet (vilket det motsatta rådet uppmuntrar till) är nog fördenskull knappast ändamålsenligt. Det sägs ju för övrigt att det är mycket svårt att uppskatta under hur stor del av tiden i sängen man sover. Jag tror dessutom att man lätt hamnar i en ond cirkel om man ofta går upp på natten, att man vänjer kroppen vid att vara uppe då.

Att ha fasta tider då det är sängen som gäller vare sig man sover eller inte är säkert ingen universallösning som fungerar på alla sömnproblem, men för min del har det hittills fungerat hyfsat (måhända i kombination med annat), och det motsatta sättet att angripa frågan – ”sängen ska bara vara till för sömn”, ”gå och lägg dig bara om du verkligen är sömnig och tror att du kommer att kunna somna”, ”gå upp om du inte somnat inom si eller så många minuter” – ser jag som mycket riskabelt.

Ja, visst är det förvirrande. I ett tidigare inlägg påpekade jag en absurditet i en broschyr från Landstinget i Uppsala län och Apoteket. Samma absurditet framträder ännu tydligare på denna sida, som den engelska Wikipediaartikeln om ”sleep hygiene” länkar till:

#5 Don’t Be a Nighttime Clock-Watcher

Staring at a clock in your bedroom, either when you are trying to fall asleep or when you wake in the middle of the night, can actually increase stress, making it harder to fall asleep. Turn your clock’s face away from you.

And if you wake up in the middle of the night and can’t get back to sleep in about 20 minutes, get up and engage in a quiet, restful activity such as reading or listening to music. And keep the lights dim; bright light can stimulate your internal clock. When your eyelids are drooping and you are ready to sleep, return to bed.

Man kan bli stressad av klockan, så den ska man vända bort så att man inte ser tiden. För att kunna rätta sig efter det som sägs i nästa stycke måste man dock ha koll på hur lång tid som har gått. Hur förvirrad är egentligen den som författar något dylikt?

Jag går inte upp om jag inte behöver (är jag vaken länge behöver jag gå på toa). Men man kan ju tända och ligga och läsa ett tag, om man känner sig klarvaken. Annars ligger man kvar, vänder sig, vänder på den alltför varma kudden och somnar till slut. Klockan tittar jag bara på om jag har en känsla av att det snart är dags att stiga upp, ingen idé att försöka sova om då.

En natt nyligen hade jag haft riktigt svårt att sova. Somnade snabbt, vaknade för att jag inte kunde andas, satte mig upp i sängen tills paniken gick över, somnade om, vaknade för att jag inte kunde andas, och så höll de på hela natten. Blev inte mycket sömn och då klockan var sex stod jag inte ut längre utan gick upp och kokade te. Det var helt enkelt lättare att andas när jag var uppe. Men då hade jag förkylning med nästäppa.

Om man inte somnar kan man gott sätta sig upp och läsa en stund. Därefter försöka somna igen. Ett tips är att läsa någon regeringsskrivelse eller differentialanalysens finesser osv.

Jag har fått en snilleblixt tror jag!
I stället för att koncentrera mig på si och så många timmars sömn har jag nu börjat tänka på hur länge och vilken tid jag ska vara vaken för att bli tillräckligt trött.

Förstår ni hur jag menar?

Har räknat ut att jag skulle kunna lägga mig mellan kl 19 och 02 och stiga upp mellan kl 02 och 08 så kanske, eventuellt kan jag få en hyfsad dygnsrytm.

Natten mot igår la jag mig kl 19 (hade varit vaken 32 timmar då) och vaknade 02 - var vaken till 00:30 (typ 22 timmar) och sen sov jag till kl 5 i morse. ska lägga mig senast kl 2 i natt, få se när jag vaknar i morgon...

Hmm... vet inte om detta kan anses som en hyfsad dygnsrytm...

@Zima33

, har samma problem ungefär. Alltid tänker och funderar jag hur många timmar jag sovit. Kroppen sköter nog det där själv, när man är trött sover man. Men det är för mig ibland som en självuppfyllande profetia, om jag tänker på att jag måste sova 8 tim. så får jag svårt att somna in.

Pikachu skrev:@Zima33

, har samma problem ungefär. Alltid tänker och funderar jag hur många timmar jag sovit. Kroppen sköter nog det där själv, när man är trött sover man. Men det är för mig ibland som en självuppfyllande profetia, om jag tänker på att jag måste sova 8 tim. så får jag svårt att somna in.

Man ska nog inte stirra sig blind på 8 timmar. Jag vet en som behöver 12 timmar för att fungera, andra behöver bara 4 timmar. Det gäller att komma underfund med hur man själv fungerar.
Man kanske behöver 4 timmar en natt och 10 timmar nästa, då får man väl ta de timmarna.

En sak jag har svårt att förstå gällande sömn är: När jag var liten och bodde hemma och inte trodde att jag sov, sade mina föräldrar att jag sov eftersom jag "snusade" på ett karakteristiskt sätt som indikerade på att jag sov. Ibland har jag trott att jag varit vaken hela natten men kan ändå erinra mig specifika drömmar. Nu vet jag att man kan sova lätt, men jag blir inte klok på det här alltså .

Jo jag har läst att man kan sova utan att veta om det efteråt. Det har väl gjorts studier på hjärnaktiviteten på folk under sömn där man sett att de sovit trots att de sagt att de inte gjort det.

Zima33 skrev:

Pikachu skrev:@Zima33

, har samma problem ungefär. Alltid tänker och funderar jag hur många timmar jag sovit. Kroppen sköter nog det där själv, när man är trött sover man. Men det är för mig ibland som en självuppfyllande profetia, om jag tänker på att jag måste sova 8 tim. så får jag svårt att somna in.

Man ska nog inte stirra sig blind på 8 timmar. Jag vet en som behöver 12 timmar för att fungera, andra behöver bara 4 timmar. Det gäller att komma underfund med hur man själv fungerar.
Man kanske behöver 4 timmar en natt och 10 timmar nästa, då får man väl ta de timmarna.

Ja det finns ju människor som faktiskt inte behöver sova mycket mer än ca 6 timmar per natt och individer som även klarar sig på mindre än så och ändå kan fungera normalt:

ScienceDaily - Study of twins discovers gene mutation linked to short sleep duration
Date: July 31, 2014
Source: American Academy of Sleep Medicine

Summary: Researchers who studied 100 twin pairs have identified a gene mutation that may allow the carrier to function normally on less than six hours of sleep per night. The genetic variant also appears to provide greater resistance to the effects of sleep deprivation.

Rätt fascinerande och väldigt praktiskt, tänk vad mycket mer man skulle kunna hinna med och göra om man bara behövde sova ca 4-5 timmar per natt. Har läst att många som har krävande toppositioner i samhället och som är mycket högpresterande har sådana förutsättningar att de behöver väldigt lite sömn, inte så konstigt egentligen att de då kan få mycket gjort och komma långt.