rdos skrev:Vissa har uppenbarligen kapitulerat och tror på fullt allvar att enda sättet att lyckas skaffa partner är genom att kopiera NTs. Verkligen deprimerande.

Minns bara att när ni väl lyckats med detta så går det inte att sluta låtsas, utan det blir ett livslångt kopierande, annars blir ni uthängda som en av dessa aspergare som inte förstår NT-kvinnors behov.

Själv tycker jag nätdejting är den överlägset bästa dejtingformen för mig som aspergare, men YMMV

rdos skrev:Vissa har uppenbarligen kapitulerat och tror på fullt allvar att enda sättet att lyckas skaffa partner är genom att kopiera NTs. Verkligen deprimerande.

Minns bara att när ni väl lyckats med detta så går det inte att sluta låtsas, utan det blir ett livslångt kopierande, annars blir ni uthängda som en av dessa aspergare som inte förstår NT-kvinnors behov.

Man får kommunicera med sin partner om sina problem. Ogillar stämpelsättande såsom NT och aspie. Man är inte dömd att vara på ett speciellt sätt pga ett annorlunda tänkande och fungerande. Så länge man mår bra och båda förstår varandra ser jag inte var problemet är.

Jag håller med kullan. rdos behöver släppa alla fördomar och hat. Nätdejting är alldeles utmärkt för vissa människor. Jag själv hittade min underbara partner genom en nätsida. Mår hur bra som helst och jag vet att jag hade suttit ensam och deprimerad i min lägenhet om jag inte tagit steget till nätdejting. Alldeles utmärkt sätt att börja prata med människor om man är lite tillbakadragen IRL i början. När man väl träffas sedan känner man redan personen lite.

Nätdejting är utmärkt om man är tjej. Rent matematiskt.

Sedan får man reflektera över det att det kanske är cirka 1% av befolkningen som har asperger. Det ger helt enkelt avsevärt större statistiska chanser att vara öppen för dejt med NT:s.

Haha. Happy Pancake. Använt det - träffat en hel del. Fläskande. Happy Fläskpancake borde de byta namn till med tanke på vad sidan lockar för folk.

Fläska - idka intimitet utan några större förutsättningar

plåtmonster skrev:Nätdejting är utmärkt om man är tjej. Rent matematiskt.

Bara om man vill ha mängder av oanständiga förslag.

plåtmonster skrev:Sedan får man reflektera över det att det kanske är cirka 1% av befolkningen som har asperger. Det ger helt enkelt avsevärt större statistiska chanser att vara öppen för dejt med NT:s.

Det är minst 10% som är neurodiversa, och det är inte allt för dåliga odds.

Nätdejting är perfekt för många med eller utan diagnos.

Jag tycker rdos ska lära sig att uttrycka sig så som att "jag tycker att..." istället för att tala om för andra att hens åsikt är den ända rätta.

Zirre skrev:Nätdejting är perfekt för många med eller utan diagnos.

Åsikt

Zirre skrev:Jag tycker rdos ska lära sig att uttrycka sig så som att "jag tycker att..." istället för att tala om för andra att hens åsikt är den ända rätta.

Jag är ingen "hen".

rdos skrev:

Zirre skrev:Nätdejting är perfekt för många med eller utan diagnos.

Åsikt

Zirre skrev:Jag tycker rdos ska lära sig att uttrycka sig så som att "jag tycker att..." istället för att tala om för andra att hens åsikt är den ända rätta.

Jag är ingen "hen".

Vilket kön är du då?

Zirre skrev:

rdos skrev:

Zirre skrev:Nätdejting är perfekt för många med eller utan diagnos.

Åsikt

Zirre skrev:Jag tycker rdos ska lära sig att uttrycka sig så som att "jag tycker att..." istället för att tala om för andra att hens åsikt är den ända rätta.

Jag är ingen "hen".

Vilket kön är du då?

Står i signaturen.

Zirre skrev:Vilket kön är du då?

Fjäderlöst.

Lita på mig

Jag var i Happypankaka 4 år och kan säga att det e helt vanligt dejtingsida som helst.
Extra info: Min kompis sade att det e ingen skillnad om det e gratis eller inte, för att folkets attityd e det samma.

plåtmonster skrev:Nätdejting är utmärkt om man är tjej. Rent matematiskt.

Jag håller med. Egentligen det e utmärkt inte pga matematik utan psykologi -- tjejer slipper ta första steget!!!

Hur ser det ut för tjejer? -- tjej får brev. Massor. Alla tittar hennes profil. Du som tjej.. har massor av kandidater, du sjunker i brev. Så att i slutet det gör tjej helt apatiskt efter massor av träffandet. Helt enkelt vissa tjejer sjunker i information. Egentligen tjej får många udda förslag också... men aldrig tar tjejer första steget.

Medan det e inte alls det samma för killar. Killar e som ska ta första steget ju! Trist som det är.
Men jag med AS och har väldigt lite ork för umgåsande känns det orimlig krav!!!

Mortalis skrev:HappyPancake har blivit bättre. Sen gäller det alltid att sålla. Och som kille får man vara bered att ta första steget: det brukar bli några första steg innan nånting händer...

Min realitetskalkyl:

• Räkna med tio egna mail innan du får ett svar.

Nej, det e inte 10, utan 50 !!! Om någon tror att jag e lycklig med sådant aktivitet, då har du fel. Dessutom det händer mycket SÄLLAN att någon tjej tittar din profil om du inte tittar först hennes profil. Så -- de bläddrar inte genom profiler, utan kollar vem hade tittat de.

Jag ser att det e mycket slitsam för att (nästan?) allt e för tjejers fördel! Alltid det e KILLE vem ska skicka första brev, alltid det e KILLE vem bläddrar genom profiler. Tjejer bläddrar där endast profiler vilka tittade deras profil, de skickar inte spontant brev. Grejen e enkel - tjejer skickar inte första brev, tar inte initiativ PER PRINCIP! Fråga från dina egna tjejer du känner, om du tror inte.
Lathet? Falskstolthet?

Dessutom, de 4 år jag var i HP, fick jag INTE ENS SPONTANT BREV från tjejer.

I alla fall jag orkar inte vara där varje dag, inte hellre varje vecka, så jag behöver paus. När jag ankommer tillbaka efter några veckor, tror du om någon ens hade KOLLAT min profil? Näee.. vänta... ja, ibland händer det... 2-10 ggr i år om jag gör statistik.

Nästa: profiler. Konstig nog eller inte men de flesta tjejers profiler ser ut som jobbannonser där de söker någon kandidat. Jag fick snabbt känslan att de söker bara någon att anställa i pappans position, men vilket som helst med tillräckligt nog pengar och ödmjukhet. Så dessa uppskattar inte din originalitet, personlighet, du e utbytbar!
Ännu värre -- dessa vem skriver att söker VÄNSKAP, då de ljuger, för att om du tar dessa ord, då du hör att "neej, egentligen kärlek e målet, inte vänskap".
JAg har frågat från alla dessa att har de ens togit första steget någon gång? -- svaret e som alltid -- "nej".


Nästa kapitel: ifrån nätdejtstress till relationstress.

Jag var inte alls varje vecka där, utan då och då, för att jag orkar inte.
Efter 4 år fick jag några konstiga brevvänner (och de ljuger också). Och efter någon paus fick jag dejter med 2 tjejer. Första tjej försvann snabbt, var alldeles för passiv för mig. Andra tjej började umgåsa längre tid... träffade mig hela år men fortfarande var vidare på nätdejtsida. Efter mycket stryl hon stängde kontot.

Och efter vi började umgåsa ofta, mardrömmen var inte slutat alls!!! Ändå det var alltid JAG vem fick skicka första brev/SMS/ringa, om jag skickade inte då inte hellre hon avbryt paus! Varför alltid JAG ska ta första steget?! SLITSAMT!!!
Och om jag var tyst, då hon tänkte att jag hade glömt, tappat intresse eller så.
ALDRIG tänkte hon att kanske jag var TRÖTT att bli aktiv och ta första steget alltid...!!! Och när jag avbryt paus, då istället att läsa "kul att höra ifrån dig!" fick jag läsa "varför skrev du inte tidigare?!" från tjej. HAllååå, om hon saknar varför HON skriver inte då först?
(OBS! Sådant problem hade jag med ALLA mina tjejkompisar att ingen av de e lika aktiv). Jag ser att tjej SKA vara först också och ge förslag, ta första steget LIKA OFTA... speciellt om hon e i relation med mig. Äntligen när min tjej fattade vad pratar jag om hon sade "du sätter mig enormhöga krav". Vadå enormhöga krav? Jag ville att hon ska vara ju LIKA OFTA initiativrik som jag!! Så, jämnt e ju allt!
Sådana stryl hade vi halv år, då hon förbättrade sig, men ändå... nej, hon orkar inte svara med det samma aktivitetnivå. Ja, sex var helt ok, men känns helt överdrivet för mig för att mest jag behövde sällskap med intellektual stimulans...
Igen problem om jag behöver vara mig själv eller att ha tid för min hobby. Vilket problem igen...


För killar med asperger men med väldigt liten ork för umgåsande ---> kanske har du också alldeles mycket annat interessant att göra, du ser det samma att även efter du får din dejt och någon "samlagsugen" (? ) då du ser att det e helt överdrivet energibyte på din kostnad.
Det e nog bra att umgåsa helt spontant ifrån helt noll plats än dejtingsida. Om du ens pratar med någon likasinnande fanatiker (oavsett åldern), du tappar strax viljan att vara i nätdejtsidor.


Det e helt orimlig energiutbyte ju för att ens hitta någon träff.
Så, för mig med aspergersyndrom sådana sidor e inte!
Men inte hellre e sådana relationer min sida. Det e alltid den gråa områden för mig, för att jag behöver att tjej ska vara LIKA MYCKET aktiv.

Jag vet att det finns massor av sådana killar vem känner sig igen (plus en min kompis)... men de kanske inte har ens viljan (eller ork) att skriva här.


(förlåt för konstiga grammatikfel, svenska e inte mitt modersmål och i lång brev jag tröttnar ... men i alla fall, vi skriver igen snart).

efter 4 år vistelse på nätdejtsida då och då äntligen hitta någon tjej vem börjar säga på tredje träff "älskling", och äga dig som "älskling"...? Men ändå väntar alltid killes aktivitet, e sur över småsaker, börjar organisera mitt liv även om jag inte vill?!!!... jag känner mig lurad och det e orimlig energibyte. Det känns ORIMLIG, överdrivet.

med mina maskulina vänner (obs! vänner) har jag aldrig sådant problem att när jag e passiv då e jag vän fortfarande. Vi accepterar varandras åsikter, drömmar, låter vara deras vänners vänner. Däremot med tjej till vem e jag älskling (obs! "älskling") det känns att då e kille som ekorren i hjulen, eller "stängd i fågelburen". Om ens tappar orken då du "tappade intresset" redan.

Jag vill vara bara VÄN, på just det tvättäkta sätet istället då ju! det finns då massor fördelar, frihet i sådant form!

Men näeeeh, omöjlig, dessa tjejer vem söker "vänskap" i nätdejtingsida, säger att egentligen de e efter "kärleken" och om jag ens säger att "jag vill vara vän" då de uppfattar det som tvärbromsning (eftersom tjejer fattar ordet "vän" i deras orbok med betydelse att när hon DUMPAR någon!!!). Medan jag tänker om vänskap med respekt och med allt bästa som finns.

MEN, hur kan ens sådant bli "kärlek" om vill inte hellre vara äkta VÄN ? På detta frågan kunde inte den tjejen svara.

Jag registrerade mig där nyss. Inte för att träffa någon utan bara för att se hur det funkar. Man ska beskriva sina egenskaper genom att kryssa för lämpliga ord i en lista, t ex:

Nyfiken Äventyrlig Beslutsam Flexibel Fördomsfri Självständig Pålitlig Visionär Envis Lojal Ärlig Tålmodig

Problemet är att alla orden låter för positiva. Jag tycker inte de kan ge en rättvisande beskrivning av mig. Jag skulle snarare behöva orden: Deprimerad, Snål, Apatisk, Passiv, Likgiltig, Folkskygg, Misstänksam, Lat, för ge en korrekt beskrivning av mig.

Deppomelett.se får vi kalla den nya sajten

rdos skrev:Vissa har uppenbarligen kapitulerat och tror på fullt allvar att enda sättet att lyckas skaffa partner är genom att kopiera NTs. Verkligen deprimerande.

Minns bara att när ni väl lyckats med detta så går det inte att sluta låtsas, utan det blir ett livslångt kopierande, annars blir ni uthängda som en av dessa aspergare som inte förstår NT-kvinnors behov.

Nope! På sådant sätt du lever inte, utan du är i rollspel (som alla andra killar, fast de kan vara NTs även). Sådant sätt e du mycket olyckligare. Dessutom flesta dessa dejt ser ut som anställningsintervjuer.


Till tjejer har jag sagt något som gör de helt upprörda oftast: "Förvad försöker du forma någon kille, ta istället någon kille vem e redan sådant du inte behöver ändra/anpassa".

Resultatet: ändå hittar jag sådana vem passar bättre hos mig och uppskattar mig vem jag egentligen är utan att jag ska ens försöka ändra mig.

plåtmonster skrev::D

Deppo
melett.se får vi kalla den nya sajten

humor!

Va kul!

Folkets hetsning är att "du ska leka pappa-mamma", det e sjukt! jag vill inte sådant!!!
Värre nog e att alla vem avviker ifrån dessa ses som skummiga/konstiga. Man måste leva och få först kvalitetliv för sig själv, eller hur? Men då möter man massor elaka frågor och även motstånd.

Jag e trött av sådana (elementer vilka ses som "älskling") vem ankommer och går ifrån mitt liv snabbt. Jaa de säger "älskling" till mig, men känner inget vänskap. Deras betydelse av vänskap e endast några timmars transitionprocess ifrån främmande pojkvänkandidat till älskare. Allt slutar i sängen och senäre med stryl och tillbaka på rutan ett igen. Jag har tröttnat på det onda cirkel redan.

Jag har brist av sällskaplig intellektuell umgåsande. Dessa vänner är bästa vem gör varandras livet mer intressant.
Tyvärr, för sådant finns inget mötesplats.

hur gör man om man är blyg/asocial aspig och har svår för att uttrycka sig i skrift/dyslexis.
har provat att skaffa vänner på nätet men det funkar liksom inte.

@h88nv, Bor du i en småstad möjligtvis?

kuj kuj skrev:hur gör man om man är blyg/asocial aspig och har svår för att uttrycka sig i skrift/dyslexis.
har provat att skaffa vänner på nätet men det funkar liksom inte.

Du får träna vidare. Låter jobbigt men det finns inget annat sätt. Men att finna vänner genom happy pancake är nog tyvärr svårt. Gemensamma intressen? Börja där.

plåtmonster skrev:@h88nv, Bor du i en småstad möjligtvis?

i ett reservat, nästan. Så, och varför frågar du det?

h88nv skrev:Värre nog e att alla vem avviker ifrån dessa ses som skummiga/konstiga. Man måste leva och få först kvalitetliv för sig själv, eller hur? Men då möter man massor elaka frågor och även motstånd.

Att människor är väldigt upptagna av att se vissa personer som konstiga och dessutom lyckas få sådan närkontakt att de kan erbjuda motstånd är typiskt småstäder.

h88nv skrev:Jag har brist av sällskaplig intellektuell umgåsande.

Det brukar rent statistiskt vara mindre chans att hitta sådant i småstäder.

Av detta drar jag slutsatsen att det är sannolikt att du befinner dig i en småstad. Ett tips är att skaffa dig reguljär åtkomst till en storstad. Det är inte en universallösning och innebär inget serverat bord men det ger möjligheter.

kuj kuj skrev:hur gör man om man är blyg/asocial aspig och har svår för att uttrycka sig i skrift/dyslexis. har provat att skaffa vänner på nätet men det funkar liksom inte.

Du får nog pröva att se vilket av blygheten eller dyslexin som är enklast att träna bort. Det blir svårt med "nätet" om man har skrivproblem. Det borde säga sig självt. Men en möjlighet är förstås videokonferans.

plåtmonster skrev:

h88nv skrev:Värre nog e att alla vem avviker ifrån dessa ses som skummiga/konstiga. Man måste leva och få först kvalitetliv för sig själv, eller hur? Men då möter man massor elaka frågor och även motstånd.

Att människor är väldigt upptagna av att se vissa personer som konstiga och dessutom lyckas få sådan närkontakt att de kan erbjuda motstånd är typiskt småstäder.

h88nv skrev:Jag har brist av sällskaplig intellektuell umgåsande.

Det brukar rent statistiskt vara mindre chans att hitta sådant i småstäder.

Av detta drar jag slutsatsen att det är sannolikt att du befinner dig i en småstad. Ett tips är att skaffa dig reguljär åtkomst till en storstad. Det är inte en universallösning och innebär inget serverat bord men det ger möjligheter.

Sådant hets (-- "du ska leka pappa-mamma") hör man direkt och odirekt även i storstad ju.

Jaa... sådant åtkomst har jag. . . Men ändå dessa singlar som bor där, deras huvudet e upptåget med önskemål att de vill leka pappa-mamma. Eller hur?

Jag vet inte hellre hur ska jag knyta bekantskap i storstad.
Ideer? Det lyckas inte ju varje dag att jag stannar vid varje hojåkare vem mekar hojen eller radioamatör.

Man behöver leta rätt på tillfällen då det uppstår sociala möten.