Qualia kan definieras som: The 'what it is like' character of mental states. The way it feels to have mental states such as pain, seeing red, smelling a rose, etc'

Qualia kan också beskrivas som ett filosofiskt begrepp för den subjektiva fenomenvärlden.

Kan den moderna fysiken förklara varför qualia existerar? Och vad är qualia? Qualia är mycket intressant.Frågan är om detta är principiellt olösbart problem, eller om det så att säga räcker med en stor dos kreativitet och hårt forskningsarbete? Vad säger ni om detta?

http://en.wikipedia.org/wiki/Qualia

den moderna fysiken förklarar väl det som kemiska signaler i hjärnan. Låter som funderingar från 1700-talet...

Jag förstår inte. Handlar det om subjektiva erfarenheter är något mer än något som kan mätas (om de verktygen fanns.) objektivt?

Qualia är en etikett på den subjektiva upplevelsen för att underlätta att vi ska kunna tala om det. Det säger inget om att det skulle vara nåt mer än kemiska processer i hjärnan. Även om världen är (filosofiskt) materialistisk och det inte finns nåt mer är fysikaliska händelser så finns Qualcomm eftersom vi pratar om det. Vi vet förståss inte varför Qualia finns och vad det exakt är för nåt, men Qualia isig är en begrepp som inte förutsätter något.

Realizt skrev:... vetenskap är bara en solipsistisk subjektiv upplevelse. Vetenskap kan ju inte existera utan observation och logiskt tänkande. Bådadera är ju bara delmängder av subjektiva upplevelser. Om du inte hade t.ex. synintryck av siffror på ett mätinstrument, så skulle du inte ha några mätresultat. Om du inte upplevde ideen om matematik, så skulle du inte kunna veta någonting om några beräkningar.

Alltså, "vetenskapen" kan beskrivas som en delmängd av ett solipsistiskt universum som utgörs bara av dina subjektiva upplevelser. Men dina upplevelser kan inte förklaras av vetenskapen. Det är fullständigt omöjligt att mäta upp dina subjektiva upplevelser objektivt. Även om vi dissikerar din hjärna och tror på att du säger att du upplever t.ex. smärta när vi sticker in en nål här och där, så observerar vi ju inte alls själva smärtupplevelsen. Dess existens är begränsad till en subjektiv tillvaro som vi inte kan nå objektivt.

Har t.ex. en stol motsvarande subjektiva egenskaper som vi omöjligen kan observera objektivt? Känner en stol smärta när den säger "knak" på motsvarande sätt som jag känner smärta när jag säger "aj"? Knaket och aj:et kan ju observeras och beskrivas objektivt, men inte "smärtan".

https://www.flashback.org/t661430p3

Moderator Alien: Markerade att det är ett citat och varifrån. Det är viktigt att citera korrekt. Se även varning här post1272174.html#p1272174

Smultron skrev:Vetenskap är bara en solipsistisk subjektiv upplevelse. Vetenskap kan ju inte existera utan observation och logiskt tänkande. Bådadera är ju bara delmängder av subjektiva upplevelser. Om du inte hade t.ex. synintryck av siffror på ett mätinstrument, så skulle du inte ha några mätresultat. Om du inte upplevde ideen om matematik, så skulle du inte kunna veta någonting om några beräkningar.

Alltså, "vetenskapen" kan beskrivas som en delmängd av ett solipsistiskt universum som utgörs bara av dina subjektiva upplevelser. Men dina upplevelser kan inte förklaras av vetenskapen. Det är fullständigt omöjligt att mäta upp dina subjektiva upplevelser objektivt. Även om vi dissikerar din hjärna och tror på att du säger att du upplever t.ex. smärta när vi sticker in en nål här och där, så observerar vi ju inte alls själva smärtupplevelsen. Dess existens är begränsad till en subjektiv tillvaro som vi inte kan nå objektivt.

Har t.ex. en stol motsvarande subjektiva egenskaper som vi omöjligen kan observera objektivt? Känner en stol smärta när den säger "knak" på motsvarande sätt som jag känner smärta när jag säger "aj"? Knaket och aj:et kan ju observeras och beskrivas objektivt, men inte "smärtan".

"Vetenskap är bara en solipsistisk subjektiv upplevelse."

Hmmm nej. Vetenskapliga metoden är ju beroende på mer än en enskild subjektiv mätning för att accepteras inom vetenskap.

Om en biologs sinnen spelar ett spratt under tiden den med instrument undersöker bakterier och biologen ser djävulen i små bakterier så är det ju ganska lätt att med flera undersökningar och kollaboration med andra komma fram till att det det är sinnena som spelar ett spratt.

Vi kan ju fortfarande sinsemellan jämföra vad som är mest troligt och en mer sann uppfattning om verkligheten.

"Alltså, "vetenskapen" kan beskrivas som en delmängd av ett solipsistiskt universum som utgörs bara av dina subjektiva upplevelser."

Men universumet är ju inte solipsistiskt. Det finns ju fortfarande en objektiv verklighet. Även om vi som biologiska maskiner inte kan perfekt mäta verkligheten optimalt så kan vi ju fortfarande försöka med kollaboration med andra och med hjälp av instrument göra det bästa av situationen.

"Även om vi dissikerar din hjärna och tror på att du säger att du upplever t.ex. smärta när vi sticker in en nål här och där, så observerar vi ju inte alls själva smärtupplevelsen. Dess existens är begränsad till en subjektiv tillvaro som vi inte kan nå objektivt."

Just när det gäller smärta kan vi ju faktiskt förstå lite hur det funkar. Det finns ju sjukdomar som innebär att individens smärtsystem är satt ur spel.

"Har t.ex. en stol motsvarande subjektiva egenskaper som vi omöjligen kan observera objektivt? Känner en stol smärta när den säger "knak" på motsvarande sätt som jag känner smärta när jag säger "aj"? Knaket och aj:et kan ju observeras och beskrivas objektivt, men inte "smärtan"."

Men nu kan man faktiskt genom MRI notera när en människa upplever smärta. Har kunnat det sedan 2 år eller så. Innan kunde man nog till viss del göra det genom att sätta ett stetoskop mot hjärtat.

Den här snubben/vetenskapsmannen talar om detta: